Jag har i tidigare krönikor gjort nedslag i det man skulle kunna kalla Det gamla Sverige.

Den här veckan river vi av plåstret och går all in i en av dess viktigaste beståndsdelar: kioskerna, gatuköken och tobaksaffärerna. Dessa små, flottiga småstadstempel som måste bevaras innan de kontinentala, sexiga koncepten äter upp det gråsossiga folkhemmet med hull och hår.
För vad händer med ett samhälle när alla dess märkliga små mellanrum försvinner?

En gång i tiden var gatuköken och kioskerna något annat än de vi ser ploppa upp i dag.
Man skulle kunna kalla dem sunkiga, men på det där trygga och trevliga sättet.

Med menyer blekta av tidens tand och med bilder på mat som aldrig motsvarade den faktiska produkten. En drickakyl, som utöver att kyla dryck, hade som uppgift att sprida ett ambient surr i rummet. Plaststolar som i många fall visade sig vara en fullgod biotop för oidentifierade arter mossa. En doft av frityrolja, grillkrydda, ljummet kaffe, hallongrottor och gammal hederlig kundkontakt till tonerna av klirrande mynt och prasslande sedlar.

I dag har mycket blivit fräschare, blankare och mer genomtänkt. Kiosker, pizzerior och gatukök har anpassat sig till samtiden med stora skärmar på väggarna som visar upp flashiga produkter och salladsblad duschade i morgondagg. Någon art director i Stockholm gjorde sig troligen förmögen på kuppen.

Mat ska givetvis vara bra, och det gör mig inget att träda in i en lokal som städas mer frekvent än då och då. Ingen kan begära att varje korvmoj ska se ut som ett tidsdokument från 1994 bara för att jag råkar bli sentimental av blinkande lysrör, pulvermos och särskrivna gatupratare som lockar med ”mjuk glass”.

Men ändå. Jag kan inte vara ensam om att dras till denna estetik.

Jag saknar Fyrkanten i Grind, eller Grinntjorren som den i folkmun kallades. Där fanns allt. Mat. Godis. Serietidningar. Vuxentidningar. Tobak.

Det var dit som man senare i övre tonåren gick för att äta sina första bakisburgare, med gårdagens ungdomssynder bubblande i kroppen. Omtöcknade och dimmiga i en samordnad vallfärd mot en flottig puck som skulle återställa balansen i universum medan snöflingorna singlade ner utanför fönstret. Eller var det kanske under försommaren, då maskrosorna växte sig starka ur asfaltens sprickor.

Ibland var det färdiglagad fryskebab med pommes och vitlökssås som gällde, i samklang med att tv:n i hörnet rullade travet, eller något annat skit man inte ägnade en tanke åt. Typ text-tv. Det bara fanns där i bakgrunden, som ett analogt brus från en vuxenvärld man ännu inte riktigt tillhörde.

Jag måste nog även börja kalla mig text-tv-romantiker, trots att jag egentligen aldrig har haft någon större behållning av, eller ens någon konkret relation till, text-tv.

Det klassiska gatuköket var aldrig designat för att vara autentiskt. Det bara råkade bli på det viset.

På sådana ställen ska personalen inte vara snygga, hippa IPA-snubbar med sotarmössa, välvårdad mustasch, uppkavlade ärmar på sin dyra designer-t-shirt med båtringning och själlöst tatuerade i sjöfarar-motiv som ser ut att ingå i franchisepaketet.

Nej, på ett riktigt gatukök ska det stå alldagliga människor. Folk utan planerad frisyr och med t-shirten instoppad innan för byxorna. Folk med egenheter och fritidsintressen som aldrig skulle överleva en trendspaning. De som äter sill till vardags och aldrig har ägt merch från något indierockband. Någon som kanske samlar på något märkligt. Någon som tittade på Hockeykväll på TV4 en söndag i februari 1996.

Samma sak gäller i de gamla kioskerna och tobaksaffärerna. De som luktade blandade tuggummi, klistermärken och Stryktipset.

Jag är ATG-ombudsromantiker. Inte för att jag någonsin har spelat. Jag kan knappt skilja en V75-rad från ett kvitto. Men just sådana kiosker var ofta just ATG-ombud, samtidigt som de erbjöd all möjlig vardagsservice. Ibland fungerade de kanske mest som tillfälliga väntrum medan novemberskuren drog förbi och smattrade mot taket på den parkerade Volvon utanför.

Solbacka Livs var ett legendariskt ställe. Och pizzerian intill ska vi inte ens börja tala om. Där såldes ”Balon-pizza”. Ett namn som lät som en exotisk specialitet från en okänd region, men som senare visade sig vara en felskrivning av bacon.

I dag ska allt vara i 4K. Logotyper ska sitta rätt. Lokaler ska ha industrilampor, svarta detaljer och något grönt som ser levande ut men kanske är plast. Man ska kunna ta en bild på maten utan att skämmas. Allt ska gå att recensera, dela och lajkas.

Jag dagdrömmer mer om en VHS-filtrerad värld där ställen som man som minderårig kan köpa snus på fortfarande existerar. En värld med många klistermärken på drickakylar. En värld där Gula Tidningen fortfarande är en grej.

Kanske borde de få överlevande platserna K-märkas.

Det ska erkännas att jag inte förespråkar dem som eventuella turistmål. Jag vill nog inte ens visa upp nämnda delar av "Det gamla Sverige" för besökande turister.

Men dessa vattenhål måste stå till förfogande för oss sentimentalt lagda infödingar. En plats där man kan äta något flottigt, höra travet surra i bakgrunden och känna att världen fortfarande har några skavanker kvar medan man vrider sig i hjärtesorg eller bakfylleångest.

Det finns kanske två, tre ställen av den här kalibern kvar i Norrtälje. De som vet, de vet. Och vi får helt enkelt passa på att njuta av detta kulturarv innan allt som återstår är ännu en lokal med svart meny, industrilampor och en designer-hamburgare som heter något på engelska.

Ett samhälle står pall när stora byggnader rivs.
Men dess själ riskerar att förgås om de små mellanrummen försvinner.

Facebookgruppen ”Norrtälje – Vad händer på byn?” har passerat 50 000 medlemmar. Gruppen, som drivs av Roslagen Media Group, har på knappt tio år vuxit till Roslagens största digitala mötesplats.

Gruppen startades den 5 augusti 2016 och används i dag för att dela lokal information från hela Norrtälje kommun. Där publiceras bland annat nyheter, evenemang, efterlysningar, rekommendationer och frågor om sådant som händer i närområdet.

Aktiviteten är omfattande. I genomsnitt publiceras omkring 1 300 inlägg i månaden. Under de senaste två månaderna har innehåll från gruppen visats för drygt 2,1 miljoner unika konton, enligt gruppens egen statistik. Av medlemmarna är 61 procent kvinnor och 39 procent män.

– Gruppen har blivit en plats där människor snabbt kan få hjälp, dela viktig information och upptäcka vad som händer i hela kommunen. Att vi nu har passerat 50 000 medlemmar visar vilket stort behov det finns av en gemensam lokal mötesplats, säger Alexander Hall, administratör och delägare i Roslagen Media Group*.

Den har samtidigt blivit en källa till lokala nyhetstips och diskussioner om frågor som engagerar kommuninvånarna. Även föreningar, företag och arrangörer använder gruppen för att nå ut.

*Allt om Norrtälje drivs av Roslagen Media Group. Alexander Hall, som uttalar sig i artikeln, är delägare i bolaget.

En man i 20-årsåldern åtalas för misshandel efter att en annan man ska ha fällts till marken och sparkats i huvudet i centrala Norrtälje.

Händelsen inträffade i slutet av 2025. Enligt åtalet knuffade eller fällde mannen målsäganden, som föll och slog bakhuvudet i marken. Därefter ska den åtalade ha sparkat honom i huvudet när han låg ner.

Målsäganden uppges ha fått ett sår i bakhuvudet, hjärnskakning och en sprucken trumhinna.

Mannen medger händelseförloppet men nekar till brott.

Rospiggarna tog sin andra raka seger mot Piraterna på två dagar. På onsdagskvällen vann laget med 52–38 på Fornås Arena i Motala.

Dagen efter en 48–42-seger på hemmaplan reste nytaggade Rospiggar till Motala för att möta Piraterna i ett returmöte på bortaplan. Matchen var länge jämn och efter åtta heat skiljde det endast två poäng mellan lagen.

Piraterna drabbades av ett tungt avbräck när lagkaptenen Jonathan Ejnermark tvingades utgå efter en skada i det femte heatet.

Rospiggarna tog successivt kommandot under matchens senare del. Det sista heatet slutade med 5–1 till gästerna, vilket fastställde slutresultatet till 52–38.

Mikkel Michelsen, David Bellego och Philip Hellström-Bängs gick i täten för Rospiggarna med tvåsiffriga poängskördar. Michelsen slutade på 13 poäng, Bellego på elva poäng och Hellström-Bängs på elva poäng.

– Vi är ödmjuka och tacksamma, bara ta en match i taget. Smederna, Lejonen och sist Dackarna. Hoppas vi kan göra underverk och ta oss vidare, säger Stefan Bäckström, lagledare för Rospiggarna.

Nästa match för Rospiggarna är den 28 juli hemma mot Smederna.

Efter omkring 30 år i restaurangbranschen förverkligar Christopher Lööb drömmen om ett eget ställe. Sista Tillfället ska vara kafé och bistro på dagen och vinbar och gastropub på kvällen.

Den 1 juli tog Christopher Lööb över den tidigare kafélokalen på Tillfällegatan i centrala Norrtälje. Verksamheten öppnade kort därefter och befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede.

Under sommaren har fokus legat på att få i gång serveringen och ta vara på stadens många sommargäster. Lokalen har både terrass och uteservering, medan en större ombyggnad av matsalen planeras till hösten.

– Det är en helt annan produkt än vad det var förut, säger Christopher Lööb.

Han beskriver verksamheten i dess nuvarande form som ett öl- och vinkafé. På dagarna serveras kaffe, hembakat, sallader, matiga smörgåsar och smørrebrød. Delar av bröd- och bakverksutbudet tas fram i samarbete med Roslagens Bageri.

Varje dag finns omkring sju till tio olika smørrebrød, bland annat med skagenröra, gubbröra eller hemmagjorda köttbullar och rödbetssallad. Tanken är att gästerna ska kunna beställa flera mindre rätter.

– Jag gillar när folk kan få smaka på många olika saker och inte behöver äta bara en rätt, säger han.

På menyn finns även större sallader och ett mindre antal varmrätter. Maten ska enligt Lööb lagas från grunden och halvfabrikat undvikas så långt det är möjligt.

Till hösten ska Sista Tillfället få en tydligare kvällsprofil. Matsalen ska byggas om, antalet viner ska utökas och öl på fat införas. Planen är också att hålla kvällsöppet flera dagar i veckan och erbjuda dagens lunch och soppor under delar av året.

Christopher Lööb har tidigare arbetat inom bland annat F12-gruppen och Urban Deli. Han har också varit sommelier och undervisat i drycker och restaurangdrift vid Örebro universitet i Grythyttan. Sedan 2012 bor han i Norrtälje.

– Jag har egentligen alltid velat driva eget, men det har varit svårt att ta steget när man har haft småbarn och bra jobb, säger han.

En del av den framtida verksamheten blir konceptet Livets krog, där gäster ska kunna ta del av kostnadsfria presentationer om exempelvis vin, öl, ostron och skärgårdens smaker. Den som vill prova produkterna ska kunna köpa ett särskilt provningspaket.

– Jag tycker att klassiska vinprovningar kan bli ganska stela. Jag vill göra något mer informellt, med musik och brus i bakgrunden, fortsätter Lööb.

På sikt vill han även utveckla konceptet med föreläsningar och aktiviteter inom fler ämnesområden än mat och dryck.

Vad är bakgrunden till namnet Sista Tillfället?

– Namnet hänger ihop med Tillfällegatan. Enligt en gammal lokal sägen ska det ha funnits ett ställe på gatan som kallades Sista Tillfället. När sjömännen gav sig ut till havs ska det ha varit deras sista tillfälle att ta sig en sup innan avfärden, säger Lööb.

Han vet inte om det tidigare utskänkningsstället låg i samma lokal eller längre ner på gatan, men har valt att återuppliva namnet.

Namnet har även fått en personlig betydelse.

– Jag har velat öppna eget väldigt länge, men det har varit svårt att ta steget när jag har haft småbarn och bra jobb. Jag skulle säga att det här var sista tillfället för mig att starta en krog. Nu tog jag tillfället, avslutar han.

Jag är inte så säker på att en dans med Calle Schewen är det främsta argumentet, tycker mig ana en del gubbfasoner mellan raderna där, men annars är jag benägen att hålla med Ellen Lind i hennes ledartext i Norrtelje tidning idag. Tidöregeringen utgör ett hot mot allmänhetens tillgång till Roslagens stränder. Regeringen har redan lättat på strandskyddet vid små sjöar och vattendrag och nu vill man även att bebyggelse ska tillåtas utmed havsstränderna i högre grad. Och det är inte, som Ellen skriver, små röda stugor med vita knutar som kommer att byggas utmed stränderna, utan de som har råd att bygga där kommer att slå upp 200kvadratsvillor med pool och trädäck så att stranden blir helt och hållet otillgänglig för människor som vill bada, fiska, vandra eller ta sig en svängom vid vattnet.

Norrtälje kommuns bygglovshandläggare har länge haft direktiv att vara generösa med dispenser från strandskydd och att utmana lagen och låta Länsstyrelsen slå kommunen på fingrarna. "Går det så går det" liksom. Detta är en norm som är skapad av moderaten Kjell Jansson, som ser Länsstyrelsen som en instans enbart skapad för att sätta krokben för kommuner och privatpersoner. Kjell Jansson är inte längre moderaternas starke man och det är hög tid att avskaffa den norm han infört i kommunen. Mycket av det som Kjell Jansson står för eller symboliserar hör inte hemma i ett modernt och långsiktigt hållbart samhälle. Inställningen till strandskyddslagen är bara en sån sak.

I stället bör bygglovshandläggarna på Norrtälje kommun få i uppdrag att vara restriktiva med att ge dispenser från strandskyddslagen. Kommunen är en av de kommuner som givit flest dispenser genom åren och det är dags att börja värna stränderna för växt- och djurliv, samt det rörliga friluftslivet. Handläggarna skulle i stället kunna pröva lagen åt andra hållet och låta Länsstyrelsen få rollen av "good cop" när de har varit för restriktiva.

Det finns fler skäl att inte bebygga skärgården med 200kvadratsvillor. Vi har också ett bristfälligt VA-system med läckande avlopp och en stoppad utbyggnad av kommunalt VA på Rådmansö som gör att handläggarna behöver vara restriktiva med bygglov. En sprickig berggrund försvårar både åtkomsten av enskilt dricksvatten och rening av avloppsvatten. Jag har skrivit om det tidigare, men det är värt att nämna igen att Norrtälje kommun innehåller rekord i Sverige med ca 30000 enskilda brunnar och 30000 enskilda avlopp. Dessa har kommunen ansvar att utöva tillsyn över så att de inte läcker ut i grundvatten och badvatten. Detta tarvar en hel del skattepengar som skulle kunna läggas på annat med ett väl utbyggd kommunalt VA-nät och fler gemensamhetsanläggningar. Det är en stor utmaning att upprätthålla en miljö så att framtidens kvinnor och män kan bada i rent vatten och dansa vid våra allmänna stränder.

En kvinna i 50-årsåldern åtalas för att ha misshandlat en man vid två tillfällen på Väddö. Kvinnan nekar till brott och har varit häktad sedan början av juli.

Det första misstänkta brottet ska ha inträffat i slutet av juni. Enligt åtalet bet kvinnan mannen i bröstet, vilket ska ha orsakat smärta och en sårskada.

Vid det andra tillfället, den 1 juli, ska kvinnan ha rivit och slagit mannen samt sparkat honom mellan benen. Hon anklagas även för att ha bitit honom och rispat hans ben med en glasskärva eller ett liknande föremål.

Mannen ska ha fått smärta och en sårskada på benet. Enligt stämningsansökan har kvinnan och mannen tidigare varit sambor.

Kvinnan greps den 1 juli och häktades tre dagar senare. Hon nekar till båda åtalspunkterna.

Rynkoxbär har för första gången rapporterats i Norrtälje kommun. Arten bedöms som en invasiv högriskart som kan påverka den biologiska mångfalden negativt.

Under de senaste tolv månaderna har totalt 34 invasiva högriskarter observerats i kommunen, enligt en sammanställning från Newsworthy som bygger på uppgifter från Artportalen. Av dessa är 30 växtarter och fyra djurarter.

Kanadagås är den art som rapporterats flest gånger under perioden, med 65 observationer. Bland växterna har spärroxbär flest rapporter, totalt 13. Därefter följer jätteloka och kanadensiskt gullris med elva observationer vardera.

Under de senaste 20 åren har sammanlagt 86 invasiva högriskarter rapporterats i Norrtälje kommun. Av dem är 72 växtarter och 14 djurarter.

Bland de växtarter som rapporterats flest gånger det senaste året finns även bergklint, blomsterlupin, parkslide, vresros, äkta kaprifol, rysk blåstjärna och apel.

Rospiggarna tog säsongens andra seger i Bauhausligan när laget besegrade Piraterna med 48–42 på Team Kentas Park under tisdagskvällen. Segern innebär att slutspelshoppet fortfarande lever inför onsdagens returmöte i Motala.

Rospiggarna låg under med fyra poäng efter nio heat, men lyckades vända matchen efter en stark avslutning och säkra två viktiga poäng.

– Det är fantastiskt att kunna bjuda publiken, partners och funktionärer på ett sådan här vinst, säger Alexander Edberg, klubbchef för Rospiggarna.

Mikkel Michelsen blev poängbäst i hemmalaget med 14 poäng, följd av Piotr Pawlicki på 13 och Philip Hellström-Bängs på 10. I Piraterna var Vaclav Milik främste poängplockare med 11 poäng.

Hur var känslan i laget efter matchen? 

– Alla tycker att det är skönt att vinna, såklart. Det gör att stämningen blir mer positivt i laget och en tilltro på att man kan vinna, säger Edberg.

Redan under onsdagskvällen väntar ett nytt möte med Piraterna, den här gången på bortaplan i Motala.

Vad har ni för förväntningar på kvällens drabbning? 

– Vi hoppas på att gårdagen smittar av sig till övriga matcher, inte minst till kvällens match.

Trots att Rospiggarna fortfarande har en bit upp till slutspelsplatserna lever hoppet.

– Vi tar en match i taget och siktar på att vinna även kvällens match.