I Norrtälje kommun finns det idag endast två kvinnliga sotare och Hanna Wiman är en av dem, faktum är att hon var den första i kommunen. Hon har i skrivande stund jobbat som sotare i fem år och får dagligen kommentarer om att hon är just det – en kvinna.
När Hanna träffade sin sambo vars bror jobbade som sotare och hans arbetsplats/kammare behövde folk så såddes ett frö, det var ett yrke hon egentligen aldrig hade tänkt på innan. Hon ringde till kammaren och fick efter en arbetsintervju jobb som lärling. Under tiden hon jobbade blev det ett krav att gå en sotarutbildning så hon genomförde en tjugo veckors utbildning på MSB i Sigtuna – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Som sotare besöker man ca 12-14 hus per dag och Hanna menar att säkert tio av dem kommenterar det faktum att hon är kvinna.
De allra flesta tycker det är roligt och kommenterar det mer som att ”Jaha en tjej, vad roligt” och man möts av positivitet och nyfikenhet.
Det finns såklart en annan sida även om den är minimal i jämförelse med det positiva, så händer det att man möts av kommentarer som skulle antyda att kvinnor inte skulle kunna yrket.
– Då brukar jag bara svara att nu är det jag som är här. Vill de ha det sotat så måste de ju släppa in mig säger Hanna med glimten i ögat.
På frågan varför hon tror att det inte är så mycket kvinnor i yrket så tror hon att det främst beror på att marknadsföringen generellt inte är så bra för vare sig kvinnor eller män.
– Jag tror inte att folk tänker på att det är något man kan bli när man blir stor. Tror snarare att det är ett yrke som ofta går i släkten. Man jobbar med det för att ens föräldrar gjort det.
Hanna menar att tjejer i branschen inte är ett nytt fenomen egentligen. Förr i tiden så tog kvinnan i huset över om mannen som var skorstensfejarmästare i det området dog. Det har på så sätt funnits kvinnor i yrket långt bak i tiden. Det är vanligare och vanligare med kvinnor i yrket även om det är få just i Norrtälje kommun.
Det Hanna gillar med att vara sotare är att man får vara ute i friska luften, träffa kunder, se vackra vyer från alla tak men också att man får jobba med kroppen.
– Det tar lite på knän och axlar såklart. Våra verktyg är ganska tunga och ska släpas upp och ner för stegar och tak.
Runt om i Europa finns det en stolthet i själva sotaryrket och det är inte ovanligt när man möter kunder från andra kulturer att de vill gnugga på sotarens guldknappar, eller att sotaren ska ta på personen i fråga med sina sotiga händer.
– Det ska betyda tur och många vill också knipa en i kinderna, säger Hanna och skrattar. Det kan kanske låta udda men det är väldigt vanligt faktiskt fortsätter hon.
Något annat man kanske inte visste om yrket är att det endast är poliser och sotare som får bära riksvapnet som symbol på deras bälten. En gång i tiden gjorde en sotare en stor insats vi en brand på slottet i Drottning Kristinas regi och hon belönade hela sotarkåren med att få äran att bära symbolen.
Många förknippar sotaryrket som farligt både för att man jobbar på högre höjder, men också för att svartsot är farligt för hälsan.
-Jag har bara ramlat ner från ett tak en gång, och idag måste alla tak ha takskyddsanordningar för att vi ens ska gå upp på taket. Det finns också en hel del ny teknik idag som gör att vi kan stavssota nedifrån istället.
Majoriteten av alla skorstenar sotas dock fortfarande uppifrån taket och för att skydda sig mot sot i lungorna så använder de speciella masker.
När Hanna beskriver en dag på jobbet så förstår man att det inte alltid är helt enkelt och att ingen elstad är den andre lik. Det finns väldigt många olika typer av eldstäder och man vet aldrig vilken det är förrän man kommer dit. Alla eldstäder fungerar på olika sätt och ser olika ut.
– Vi rensar också ventilationer och gör rent imkanaler hos restauranger. Det gör man för att fettet inte ska fatta eld. Vi får också ta bort mycket kajbon, det är jättevanligt att kajor bygger sina bon i skorstenar menar Hanna.
Andra vanliga fynd i skorstenar är andra hantverkares verktyg, ugglor, småfåglar och skator, som tyvärr hittas när det är för sent.
– Min bonuspappa har faktiskt haft en kattuggla i sin kanal en gång som han dock fick ut levande. Det tillhör inte vanligheterna, säger Hanna som oftast hittar dem när det är försent.
Ytterligare en sak man förmodligen inte visste är att det till och med finns ett eget sotarspråk som kallas för knoparmoj. Det användes förr i tiden för att sotarna skulle kunna prata ostört bland kunderna i hemmen.
– Gajen rycker på lanken, säger Hanna med en blinkning och avslutar intervjun.
Det betyder tydligen att “tanten bjuder på kaffe” i folkmun. Knoparmoj är, förutom en hel del slang som detta, ett väl använt språk även idag, även om det mer är ett fackspråk för deras verktyg och arbetsmetoder.
Fun fact
Vill man finns det även en årlig sotarfestival i Italien där man hyllar historien om den lilla sotarpojken, som beskriver hur storstaden Milan fick fattiga barn från bergsbyarna att tjäna pengar i storstan. Barnen var så små så de kunde krypa inuti skorstenarna för att sota och riskerade både sin hälsa och sitt liv.
Tips för att elda rätt i vinter:
- Läs alltid eldningsinstruktionerna för just din eldstad
- Använd torr ved, helst björk. Veden bör ha torkat i minst 1 år och legat inomhus i 24 timmar innan användning.
- Lägg veden liggandes vid eldning och tänd på toppen av brasan. Undvik tidning eller kartong vid tändning. Tändkuddar exempelvis är mer effektivt att tända med.
- Tänk på draget. Att ha bra med tilluft till brasan är a och o. Ibland kan man behöva ha en dörr eller ett fönster på glänt de första 10-15 minuterna att brasan ska komma igång ordentligt.
- Tänk på hur mycket du eldar så att du vet att du har rätt frist för sotning. Är du osäker, kan du alltid kontakta din lokala sotare.
SANNE WIMAN
Frilansreporter
