Annons
Flygfyren

Gizela Ahlgren Bloom om kampen för damhockeyns väg till jämlikhet.

Uppdaterad , Publicerad – av Redaktionen
4 min läsning
Annons

Gizela Ahlgren Bloom är sedan några år tillbaka Sportchef på SDHL-Svenska Damhockeyligan. Men kanske mest känd som hockeyspelare i AIK där hon spelade i 14 säsonger. Idag jobbar hon stenhårt för att damhockey ska ta större plats.

- Jag vill att damerna ska ha bättre förutsättningar än jag hade när jag spelade.

SDHL är den högsta ligan inom ishockey för damer i Sverige, där ingår tio klubbar, där varje klubb äger en tiondel av ligan.
Gizela startade sin karriär i Norrtälje där hon som 5 åring började spela för att brodern Johan spelade. Det blev snabbt ett brinnande intresse och än idag lever och andas Gizela hockey.

Annons
Flygfyren

Gizela spelade i högsta ligan när hon var 16 år, hon sökte sig till Solna Hockeygymnasium och sen var karriären spikad. Ganska snabbt stod det klart att det var stor skillnad mellan damer och herrar inom hockeyn. Medan herrarna fick betalt fick damerna söka sponsorer själva och hade ofta flera jobb på sidan för att kunna syssla med hockeyn.

- Jag har ju alltid bara jobbat med saker som har gjort det möjligt för mig att kunna lägga mest tid på mitt spelande.

Det började röra på sig och hända saker inom damhockeyn när Damkronorna bojkottade en landslagssamling 2019. Det grundandes i att Svenska ishockeyförbundet slopade ett avtal där damerna tidigare hade fått betalt för förlorad arbetsinkomst då alla jobbade på sidan av. Dem hade helt enkelt inte råd att göra det mest är ärofyllda man kan göra - representera Sverige. I samma veva träffade Gizela en person som hon snart skulle få kalla kollega.

- Det började med att jag träffade Angelica Lindeberg som var kommersiell chef på SDHL när jag gjorde ett jobb som expert i ett program om SDHL inför seriestart. Hon frågade om jag ville jobba med SDHL- podden tillsammans med henne och det ville jag såklart, säger Gizela.

-Vi jobbade ihop med podden ett tag och ganska snabbt frågade SDHL mig om jag skulle vara intresserad då organisationen behövde växa. En rekryteringsprocess senare så var jag anställd.

Gizela har förutom i AIK spelat ca 70 landskamper för Sverige och Damkronorna och är stolt att ha kunnat representerat Sverige. Hon slutade när familj knackade på dörren och trots att hon alltid haft en dröm om att komma tillbaka till isen och ha sina barn på läktaren så kom kärleken till barnen emellan. Att istället jobba med hockey på det här sättet är inte samma sak som att spela men kanske viktigare.

Idag jobbar hon både med kort- och långsiktiga mål för sina klubbar och på samma gång även för damhockey generellt.

Annons

-Jag vill helhjärtat kunna säga till min dotter att hon självklart ska spela hockey om det är det hon vill, och få samma förutsättningar som min son. Men läget idag ser inte ut så. Det vill jag vara med och förändra.

I år var första året som dem kunde dela ut pengar till klubbarna från ligan, och deras mål är att var fjärde kvinnlig spelare i SDHL år 2025 ska kunna leva på hockeyn.

För att komma dit krävs det en hel del armbåge-metoder berättar Gizela, men att matcherna idag sänds på Cmore och SVT är ett stort steg i den riktningen dem vill åt. Gizelas primära arbetsuppgifter är allt som gäller det sportsliga, men eftersom det bara är hon och Angelica så går mycket av deras arbetsuppgifter ihop.

- Min ambition efter att jag la skridskorna på hyllan var att ändå fortsätta med hockey på något sätt, och att jag nu kan vara med och påverka kommande generationer känns otroligt viktigt.

Det är en lång väg kvar, det ligger rotat i hockeyn sen tidigare att detta inte är en sport för tjejer. Ett citat som sticker ut men som också gör att man förstår varför det inte går fortare framåt är ett från Rickard Fagerlund - ordförande för ishockeyförbundet, 1992.

”Damishockey tar bara resurser från vår manliga verksamhet, det vore bättre om kvinnor ägnade sig åt att vara vackra”

- Jag ska göra allt för att alla tjejer som spelar just nu och kommande generationer ska kunna få bättre förutsättningar än vad jag hade, men också bredda vägen för alla flickor där ute som börjar spela hockey avslutar Gizela med bestämd ton.

Sanna Wiman
Allt om Norrtälje





Annons

Norrtälje behöver kvinnojouren Snäckan

Publicerad – av Andrea Kronvall
Andrea Kronvall
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 8 mars uppmärksammas internationella kvinnodagen världen över. Det är en dag för att lyfta kvinnors rättigheter och kampen mot våld och förtryck. Men det är också en dag som påminner oss om att frågan inte bara handlar om stora ord och manifestationer. Den handlar om verkliga kvinnor, i verkliga situationer, här i Norrtälje kommun.

I över tre decennier har kvinnojouren Snäckan funnits för kvinnor som behöver stöd när livet är som svårast. För många har jouren varit en första livlina, någon som svarar i telefon när allt rasar, någon som lyssnar utan att döma, någon som hjälper till att ta de första stegen bort från våldet.

Nu riskerar den verksamheten att försvinna.

Annons

Bakgrunden är lagändringen som trädde i kraft den 1 april 2024 med skärpta krav för skyddade boenden. Syftet är i grunden gott: kvinnor som tvingas lämna sina hem ska få ett starkt skydd och en trygg verksamhet med hög kvalitet. Men kraven innebär bland annat tillstånd från IVO, bemanning på plats dygnet runt och särskilda utbildningskrav. För en ideell kvinnojour utan möjlighet att anställa personal är det mycket svårt att uppfylla.

Konsekvensen riskerar att bli att den akuta hjälpen försvinner. Tidigare har kvinnojouren kunnat hjälpa kvinnor snabbt i en utsatt situation, ibland med mycket kort varsel när någon tvingas lämna sitt hem för sin egen säkerhet. Den typen av snabba insatser kan vara avgörande när varje timme spelar roll.

Under mer än 30 år har Snäckan byggt upp kunskap, förtroende och erfarenhet som inte går att ersätta över en natt. Det handlar om ideellt engagerade människor som ställt upp kvällar, nätter och helger för att hjälpa kvinnor i svåra situationer.

Bakom statistiken om våld i nära relationer finns verkliga livsöden. Kvinnor som levt i rädsla i sina egna hem. Kvinnor som till slut samlar mod att lämna, men som då behöver någon som finns där direkt.

Socialtjänsten har ett viktigt och lagstadgat ansvar att ge skydd och stöd. Men kvinnojourer fyller en annan,  också viktig roll. De erbjuder ett mer personligt stöd, en gemenskap och ofta ett första steg för kvinnor som ännu inte vågar vända sig till myndigheter.

Därför måste kommunen och styrande politiker ta ansvar för att säkerställa att kvinnojouren Snäckan kan fortsätta sitt arbete. Det kräver stabila avtal och långsiktig finansiering. När en verksamhet med över 30 års erfarenhet av att hjälpa utsatta kvinnor riskerar att försvinna, då handlar det inte bara om en förening, utan om ett viktigt skyddsnät i vårt samhälle.

På internationella kvinnodagen borde det vara en självklarhet att stå upp för de verksamheter som faktiskt gör skillnad för utsatta kvinnor, och samma sak gäller förstås på årets alla dagar.

Annons

Annons
Flygfyren

Annons

Elpriserna i Norrtälje på högsta nivån sedan december 2022

Publicerad – av Daniel Rämsell
Hamnen i Norrtälje bredvid elledningar som hänger i luften.
2 min läsning
Annons

Spotpriset på el steg i februari i Norrtälje kommun och nådde den högsta nivån sedan slutet av 2022, samtidigt som vindkraftsproduktionen var den lägsta för en februarimånad på flera år. Detta enligt uppgifter från Nordpool, Entso-E och SCB, som Newsworthy har analyserat.

I februari uppgick spotpriset på el i elområde 3, där Norrtälje ingår, till 110 öre per kilowattimme.

Det är två öre högre än i januari och det högsta månadspriset sedan december 2022, då snittet låg på 269 öre per kilowattimme.

Annons

För ett år sedan var priset 77 öre per kilowattimme. Den dyraste timmen i februari inföll mellan klockan 7 och 8 den 19 februari, då priset var 489 öre per kilowattimme.

Lägsta timpriset under månaden var 14 öre. Under februari förbrukades cirka 13 800 gigawattimmar el i Sverige, vilket är omkring sex procent mer än genomsnittet för månaden.

Den högsta dygnsförbrukningen noterades den 18 februari.

Elproduktionen i februari bestod till cirka 45 procent av vattenkraft, 29 procent av kärnkraft och 20 procent av vindkraft. Vindkraftsproduktionen uppgick till cirka 3 100 gigawattimmar, vilket är den lägsta nivån för en februarimånad sedan 2021 och 6,5 procent lägre än året innan.

Andelen fossilfri elproduktion var omkring 99 procent och andelen förnybar elproduktion 72 procent.

Under februari importerade Sverige mer el än som exporterades under 20 timmar.

Den största exporten gick till Finland och den största importen kom från Norge.

Annons

Nettoimport under hela dygn var ovanligt och förekom endast någon enstaka gång under det senaste året.

Annons
Flygfyren

Annons

Vart går Norrtälje kommun?

Publicerad – av
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Som i så många andra samhällen i kommuner, stater och många välfärdsländer, så sjunker barnafödandet i Norrtälje, åldringarna blir allt fler, särskilt i Norrtälje jämfört med hela Stockholmsregionen, och välfärden hotas på sikt. Allt färre unga ska ta hand om allt fler seniorer (+ 65 år).
Den kommunalt drivna (men i privata lokaler förlagda?) Vigelsjö gårds förskola läggs ner, andra förskolor föreslår plomberade lokaler för att dämpa kostnaderna för hela kommunens förskolor (ersättningen till privata förskolor baseras på kostnaderna för kommunala dito).

Förslaget att plombera lokaler är ur Barn- och utbildningskontorets vinkel säkert väl övertänkt sett enbart till förskolans nytta. Men vilka s k effektiviseringar kommer kommunstyrelsen då att tvingas genomföra för att få ihop budgeten – för man har väl knappast haft ”utrymme i budgeten” för detta? Enligt de initiala uppgifterna i Norrtelje Tidning ska plombering göra att det inte kommer att behövas personalneddragningar. Dagen efter kommer andra uppgifter. Vad är det som gäller?

Om kommunen inte heller lyckas dra till sig unga och barnfamiljer så försvinner förutsättningarna för småskalig verksamhet i närhet till medborgarna. Den småskalighet och närheten till kommunal service som de flesta partier säger sig stå bakom i sitt:” Hela kommunen ska leva”.

Annons
Flygfyren

Kommuner av Norrtäljes struktur är i grunden hotade om inte nya lösningar kan plockas fram.
Kommer all ”mjuk” verksamhetsservice som förskolor, grundskolor, äldreomsorg, primärvård och annan tjänsteservice helt hamna i våra fem större orter med Norrtälje stad som navet? Blir livet i landsbygdssocknarna hänvisat till ett antal ”friluftsmuséer” som betjänar turister och fritidshusfolket? Vi i Roslagens oberoende parti (ROOP) tror på att småskaligheten och närheten till en levande landsbygd och skärgård har chansen att hålla storskalighet och centralism på avstånd. Men då krävs visionär realism av sällan skådat slag. Finns den hos övriga partier? Hos Mittenstyret som helhet?

Titta en gång till på vattenförsörjningen: hur smart är det att frakta dricksvatten sju mil från Mälaren till en kostnad som många privata, kooperativa och samfälligheter nu hotar att knäckas av. Dyrt, riskabelt och feltänkt och inte särskilt strategiskt sett ur myndigheten för Civilt försvars perspektiv.

Johannes Folkesson
Johan Österberg

Roslagens Oberoende Parti

Annons

Annons
Flygfyren

156 polisanmälningar i Norrtälje under vecka 9

Publicerad – av Nicklas Salmin
Bild på en polisbil i Mörker.
1 min läsning
Annons

Polisen registrerade 156 anmälningar om misstänkta brott i Norrtälje kommun under vecka 9, där en majoritet av anmälningarna gäller händelser som ska ha inträffat under veckan. Detta enligt uppgifter från Polisen, som Newsworthy har analyserat.

Mellan den 23 februari och 1 mars registrerade polisen sammanlagt 156 anmälningar om misstänkta brott i Norrtälje kommun. Av dessa avsåg 87 anmälningar brott som ska ha begåtts under den aktuella veckan, medan övriga gäller händelser från tidigare tidpunkter.

Utöver de misstänkta brotten har polisen även registrerat 33 övriga ärenden i kommunen under samma period.

Annons
Flygfyren

Statistiken bygger på ett registerutdrag över anmälningar som upprättats hos polisen för hela landet, där antalet anmälningar i olika brottskategorier har räknats samman för Norrtälje kommun.

Det framgår att en mindre del av ärendena åtkomstskyddas av polisen och därför inte ingår i statistiken, särskilt de som rör allvarliga våldsbrott, frihetskränkningar och sexualbrott.

Brott mot skyddslagen och terroristbrottslag lämnas inte heller ut.

Under de senaste fyra veckorna har det totalt upprättats 536 ärenden om misstänkta brott i Norrtälje kommun.

Statistiken visar vilka brottskategorier som fått flest anmälningar under perioden.

Annons
Flygfyren

Annons