Gizela Ahlgren Bloom är sedan några år tillbaka Sportchef på SDHL-Svenska Damhockeyligan. Men kanske mest känd som hockeyspelare i AIK där hon spelade i 14 säsonger. Idag jobbar hon stenhårt för att damhockey ska ta större plats.
- Jag vill att damerna ska ha bättre förutsättningar än jag hade när jag spelade.
SDHL är den högsta ligan inom ishockey för damer i Sverige, där ingår tio klubbar, där varje klubb äger en tiondel av ligan.
Gizela startade sin karriär i Norrtälje där hon som 5 åring började spela för att brodern Johan spelade. Det blev snabbt ett brinnande intresse och än idag lever och andas Gizela hockey.
Gizela spelade i högsta ligan när hon var 16 år, hon sökte sig till Solna Hockeygymnasium och sen var karriären spikad. Ganska snabbt stod det klart att det var stor skillnad mellan damer och herrar inom hockeyn. Medan herrarna fick betalt fick damerna söka sponsorer själva och hade ofta flera jobb på sidan för att kunna syssla med hockeyn.
- Jag har ju alltid bara jobbat med saker som har gjort det möjligt för mig att kunna lägga mest tid på mitt spelande.
Det började röra på sig och hända saker inom damhockeyn när Damkronorna bojkottade en landslagssamling 2019. Det grundandes i att Svenska ishockeyförbundet slopade ett avtal där damerna tidigare hade fått betalt för förlorad arbetsinkomst då alla jobbade på sidan av. Dem hade helt enkelt inte råd att göra det mest är ärofyllda man kan göra - representera Sverige. I samma veva träffade Gizela en person som hon snart skulle få kalla kollega.
- Det började med att jag träffade Angelica Lindeberg som var kommersiell chef på SDHL när jag gjorde ett jobb som expert i ett program om SDHL inför seriestart. Hon frågade om jag ville jobba med SDHL- podden tillsammans med henne och det ville jag såklart, säger Gizela.
-Vi jobbade ihop med podden ett tag och ganska snabbt frågade SDHL mig om jag skulle vara intresserad då organisationen behövde växa. En rekryteringsprocess senare så var jag anställd.
Gizela har förutom i AIK spelat ca 70 landskamper för Sverige och Damkronorna och är stolt att ha kunnat representerat Sverige. Hon slutade när familj knackade på dörren och trots att hon alltid haft en dröm om att komma tillbaka till isen och ha sina barn på läktaren så kom kärleken till barnen emellan. Att istället jobba med hockey på det här sättet är inte samma sak som att spela men kanske viktigare.
Idag jobbar hon både med kort- och långsiktiga mål för sina klubbar och på samma gång även för damhockey generellt.
-Jag vill helhjärtat kunna säga till min dotter att hon självklart ska spela hockey om det är det hon vill, och få samma förutsättningar som min son. Men läget idag ser inte ut så. Det vill jag vara med och förändra.
I år var första året som dem kunde dela ut pengar till klubbarna från ligan, och deras mål är att var fjärde kvinnlig spelare i SDHL år 2025 ska kunna leva på hockeyn.
För att komma dit krävs det en hel del armbåge-metoder berättar Gizela, men att matcherna idag sänds på Cmore och SVT är ett stort steg i den riktningen dem vill åt. Gizelas primära arbetsuppgifter är allt som gäller det sportsliga, men eftersom det bara är hon och Angelica så går mycket av deras arbetsuppgifter ihop.
- Min ambition efter att jag la skridskorna på hyllan var att ändå fortsätta med hockey på något sätt, och att jag nu kan vara med och påverka kommande generationer känns otroligt viktigt.
Det är en lång väg kvar, det ligger rotat i hockeyn sen tidigare att detta inte är en sport för tjejer. Ett citat som sticker ut men som också gör att man förstår varför det inte går fortare framåt är ett från Rickard Fagerlund - ordförande för ishockeyförbundet, 1992.
”Damishockey tar bara resurser från vår manliga verksamhet, det vore bättre om kvinnor ägnade sig åt att vara vackra”
- Jag ska göra allt för att alla tjejer som spelar just nu och kommande generationer ska kunna få bättre förutsättningar än vad jag hade, men också bredda vägen för alla flickor där ute som börjar spela hockey avslutar Gizela med bestämd ton.
Sanna Wiman
Allt om Norrtälje
