Annons

Hjärtstoppstudie inleds av Norrtälje sjukhus

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2021-12-07 – av Redaktionen
2 min läsning
Annons

NORRTÄLJE Norrtälje sjukhus inleder nu en hjärtstoppstudie som de hoppas ska kunna ge svar på om utökad läkemedelsbehandling vid hjärtstopp kan ge patienter bättre chanser att överleva.

Det vanligaste förloppet vid ett hjärtstopp på sjukhus är att hjärt-lungräddning på patienten påbörjas. Det här är något som på Norrtälje sjukhus inträffar 40 till 50 gånger per år.

Det viktigaste vid ett hjärtstopp utöver kompressioner och defibrillering är att personalen på sjukhuset ger patienten adrenalin. Detta för att snabbare få igång patientens cirkulation

Annons
Flygfyren

Den som drabbas av ett hjärtstopp har betydligt större chans att överleva om personen befinner sig på ett sjukhus än om hjärtstoppet drabbar personen i hemmet, på sin arbetsplats eller utomhus.

Det beror självklart på att sjukhuset har andra resurser i form av välutbildad personal som kan starta livräddande åtgärd snabbt. Åtgärder som gör att idag överlever cirka 35 procent av de som drabbas av ett hjärtstopp.

– Det vi nu vill studera är om ytterligare läkemedelsbehandling i samband med hjärtstoppet kan förbättra överlevnadschanserna för fler patienter, säger Sune Forsberg, på Tiohundras hemsida. Han är överläkare på Norrtälje sjukhus och docent i anestesi och intensivvård. Sune Forsberg är även huvudansvarig för studien som kallas VAST-A

Han driver studien tillsammans med intensivvårdssjuksköterska Frida Lindgren på Norrtälje sjukhus.

Merparten av sjukhusets inlagda patienter kommer i ett första steg att tillfrågas om samtycke till att medverka i studien.

Detta för att patienter som lämnat samtycke snabbare kan få läkemedlet Vasopressin vid eventuellt hjärtstopp.

Utöver att ordinarie personal larmas kommer vid ett hjärtstopp även den sjuksköterska vars uppgift är att hämta ut en särskild ask med läkemedel från akutmottagningens läkemedelsförråd, att larmas. Sjuksköterskan sätter sedan in det extra läkemedlen till patienten som drabbats av hjärtstopp.

Annons

I asken kommer finnas Vasopressin, som bland annat ökar blodflödet i hjärtat och hjärnan, samt kortison, som ökar effekten av det adrenalin som ges i samband med hjärt-lungräddning.

Det har gjorts internationella studier tidigare som påvisat att liknande läkemedelsbehandling kan öka överlevnaden.

 De som kommer att medverka och vara först ut med studien i Sverige är Norrtälje sjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Södersjukhuset i Stockholm.

– När vi samlat in tillräckligt mycket data, från omkring 150 hjärtstopp, kan det bli aktuellt att vidga studien till resten av Sverige, säger Sune Forsberg på Tiohyndras hemsida.

Mitt Roslagen

Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Roslagens unga: Bussarna måste bli bättre

Publicerad Idag 07:30 – av Tobbe Rydsheim
Robert Beronius (L), Thomas Imeryd (KD), Jacob Heitmann (SD), Isabella Roswall (ungdomsrådet), Trazy Eriksson (ungdomsrådet), Ulrika Falk (S), Albin Viktorsson (M), Jacob Christman (C) och Örjan Grönlund (V) under dialogträffen i juni.
2 min läsning
Annons

Fler bussar, fler platser att träffas på och ökad trygghet. Det är några av de tydligaste önskemålen när 441 förslag från unga i Norrtälje kommun har sammanställts.

Under våren besökte Norrtälje kommun sex skolor för att fråga elever vad som behöver förbättras för unga i kommunen. Totalt samlades 441 synpunkter och förslag in, som senare låg till grund för en dialogträff mellan ungdomar, politiker och tjänstepersoner i juni.

Kollektivtrafiken sticker ut som den fråga som engagerar mest. Ungdomarna beskriver hur busstider och långa avstånd påverkar möjligheten att ta sig till skolan, träffa vänner och delta i fritidsaktiviteter. Bland önskemålen finns fler kvällsavgångar, bättre anpassade tidtabeller och tätare busstrafik.

Annons

Liknande synpunkter återkommer från ungdomar i olika delar av kommunen, oavsett om de bor i Norrtälje stad, Rimbo, Hallstavik eller på landsbygden.

Även bristen på mötesplatser lyfts fram. Flera unga vill ha fler ställen där de kan träffa kompisar på kvällstid, framför allt på mindre orter. Det efterfrågas också fler aktiviteter riktade till äldre ungdomar och platser där det går att umgås utan att behöva köpa något.

Tryggheten är det tredje stora området. Förslagen handlar bland annat om bättre belysning, tryggare offentliga miljöer och fler närvarande vuxna. I ungdomarnas svar kopplas trygghet också till situationen i skolan, psykiskt välbefinnande och möjligheten att känna sig lyssnad på.

– Många av de frågor som lyftes handlar om sådant som påverkar oss varje dag, säger Trazy Eriksson från ungdomsrådet i kommunens pressmeddelande.

Kommunen ser också likheter mellan ungdomarnas synpunkter och resultaten i Stockholmsenkäten, där bland annat stress och trygghet återkommande har pekats ut som viktiga frågor bland unga.

Rapporten sammanfattar tre övergripande behov: fungerande kollektivtrafik, en meningsfull fritid och en trygg vardag. Materialet ska nu användas i kommunens fortsatta arbete med ungas delaktighet och inflytande.

 

Annons

Annons

Kvinna allvarligt skadad efter lastbilskrocken på E18

Publicerad 2026-08-27 – av Tobbe Rydsheim
En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.
1 min läsning
Annons

En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.

Olyckan inträffade vid sjutiden på tisdagsmorgonen när en lastbil av okänd anledning körde igenom vajerräcket och kolliderade med en mötande lastbil.

Föraren i den lastbil som hamnade i motsatt körfält, en kvinna i 50-årsåldern, fördes till sjukhus med ambulanshelikopter. På onsdagen uppgav polisen för Norrtelje Tidning att kvinnan är allvarligt skadad och fortfarande vårdas på sjukhus.Föraren av den andra lastbilen ska enligt tidningen ha klarat sig utan fysiska skador.

Annons

Olyckan ledde till totalstopp på E18 i båda riktningarna under morgonrusningen.

I nuläget finns ingen misstanke om brott i samband med händelsen.

 

Annons

Skolan måste vara trygg även när det otänkbara händer

Publicerad 2026-08-27 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Skolan ska vara en plats för kunskap, gemenskap och framtidstro. Barn ska kunna gå till skolan utan rädsla, föräldrar ska känna sig trygga och skolans personal ska veta att det finns beredskap när något allvarligt inträffar.

Efter händelsen i Fagersta är det naturligt att ställa frågor om hur väl våra skolor är rustade för att hantera hot och våld. Vi kan aldrig helt eliminera risken för att en enskild människa begår ett våldsdåd. Men vi kan göra mer för att förebygga, upptäcka varningssignaler och minska konsekvenserna.

Det förebyggande arbetet är avgörande. Skolan måste kunna fånga upp elever som mår dåligt, hamnar i destruktiva miljöer eller riskerar att falla ur undervisningen. Därför måste skola, elevhälsa, socialtjänst och polis kunna samarbeta effektivt. Ingen ung människa ska behöva falla mellan stolarna.

Annons

Den psykiska hälsan är en viktig del av detta. Elevhälsan behöver vara stark nog att upptäcka problem tidigt, samtidigt som barn och unga som behöver psykiatrisk vård måste få hjälp i tid. Tidiga insatser kan både förebygga lidande och minska risken för att problem växer sig stora.

Men förebyggande arbete räcker inte. Skolorna måste också vara förberedda på att hantera allvarliga situationer. Alla skolor behöver ha beredskapsplaner för allvarliga våldssituationer och arbeta löpande med säkerheten. Personal och skolledningar behöver veta vad de ska göra när något händer. Rutiner måste övas och samarbetet med polis och andra samhällsaktörer fungera.

Efter Fagersta måste händelseförloppet analyseras noggrant. Vilka varningssignaler fanns? Hur fungerade kommunikationen? Var rutinerna tillräckliga? Och vad kan andra skolor lära sig?

Skolans säkerhet kan heller inte skiljas från samhällets förmåga att upptäcka psykisk ohälsa, motverka radikalisering och stoppa rekrytering till våld. Mycket av ungas sociala liv sker på nätet, och det förebyggande arbetet måste därför också finnas där.

Målet är enkelt: ingen elev eller lärare ska behöva gå till skolan och känna att samhället inte är förberett. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra skoldåd. Men när det otänkbara ändå händer måste skolorna ha kunskapen, beredskapen och stödet att agera.

Och efteråt måste vi fråga vad vi kan lära oss och göra det bättre nästa gång.

Det är det minsta vi är skyldiga våra barn, elever och lärare.

Annons

Annons
Flygfyren