Annons

Uppdaterad: HYRESGÄSTFÖRENIGEN I HÅRD KRITIK MOT ROSLAGSBOSTÄDER

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2022-02-08 – av Redaktionen
2 min läsning
Annons

annons

ROSLAGEN. Just nu sitter Hyresgästföringen och Roslagsbostäder i förhandlingar gällande 2022 års hyror. Roslagsbostäder vill höja hyrorna med 3,6 procent, medan Hyresgästföreningen anser att höjningen är verklighetsfrämmande och oskäligt.

annons
annons

- Vi tycker grunderna för bolagets yrkande är oklara, säger Helena Borg, Hyresgästföreningens förhandlare, i ett pressmeddelande. De säger att hyreshöjningarna beror på kommunens taxor men taxeökningarna i kommunen motsvarar bara 0,5 % av vad bolaget vill ha i hyreshöjning.

Annons

Höjningen omfattar outhyrda lokaler, kostnader för nyproduktion och även personalkostnader. Hyresrättsföreningen påpekade och ifrågasatte Roslagsbostäders budgeterade personalkostnader redan förra året och det visade sig stämma, då dom hade ett överskott på 2 miljoner kronor enbart på den posten.

2020 redovisade Roslagsbostäder en ökning på 14,7 miljoner kronor jämför med 2019. Roslagsbostäder redovisade efter finansiella poster på 23,3 miljoner kronor och det egna kapitalet uppgick till 185,2 miljoner kronor.

- Kostnader för nyproduktion ska självklart ligga i projektets produktionskostnad vid hyresförhandlingen för de nytillskapande fastigheterna och därmed inte drabba befintliga hyresgäster, säger Helena Borg.

Efter fastighetsförsäljningar så är prognosen för 2021 ännu bättre och hur dom pengarna ska användas är ännu en fråga Hyresgästföreningen vill ha svar på.

Roslagsbostäder är kortfattade i ett svar till Mitt
Roslagen:

- Förhandlingen sker vid förhandlingsbordet och följer
uppsatta praxis som Hyresgästförening och Sveriges Allmännytta har kommit
överens om för att parterna ska nå en överenskommelse, säger VD:n Eva Lenngren
i ett mejl.

Förhandlingarna pågår enligt Roslagsbostäder.

Annons
Flygfyren

annonser
annonser
Annons
Flygfyren
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Excel kontra verkligheten

Uppdaterad Idag kl 09:39, Publicerad Idag 07:00 – av Sverker Nyman
3 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Äntligen är minutstyrningen i hemtjänsten borta i Norrtälje. Behoven ska styra insatserna och inte klockan. De som jobbar i hemtjänsten ska själva få avgöra insatserna - inte ett stenhårt minutschema i en dator.

Minutschemat var en följd av införandet av NPM-systemet, New Public Management. Det var ett försök att tillämpa näringslivets metoder i vården, och i offentlig sektor överhuvudtaget, en hjärtesak för den nyliberalistiskt anstrukna borgerligheten. Det fanns säkert behov av effektiviseringar, men det fanns också ett stort krux. Det var inte maskiner eller datorer det handlade om utan människor. Människor har olika behov, olika villkor, olika problem som inte kan lösas i ett excelark.

Systemet fungerade som ett omyndigförklarande av dem som arbetar i hemtjänsten. Klockan var viktigare än yrkeskunskapen. Det ledde till stress, en frustrerande känsla av att inte räcka till och till sämre vård.

Annons

Moderaterna i KSON  har hakat upp sig på att det fler personer har behov av äldreboende, särskilt boende, i vår kommun  än i andra motsvarande kommuner och menar att här finns en besparingsmöjlighet på 20 miljoner kronor.

Norrtälje har fler 80-åringar, 90-åringar och 100-åringar än många andra kommuner. Det betyder att behoven är annorlunda och kan verka kostnadsdrivande. Men så är det inte. Norrtälje har enligt en grundlig utredning klarat åldersexplosionen bättre än de flesta andra kommuner. Det som kan se ut som en besparingsmöjlighet på ett excelark blir något helt annat i möte med verkligheten. Och det är verkligheten som ska styra. Äldreomsorg och LSS kostar, men det är en fråga om medmänsklighet och rättighet som måste få kosta.

Det är människornas verkliga behov som ska mötas. När Moderaterna kräver besparingar ser de bara excelarken. Vi Socialdemokrater sätter människorna i första rummet.

Såklart går det att göra verksamheten bättre, ekonomiskt och framförallt kvalitativt. Ett exempel är att placera biståndshandläggare på vårdcentralerna, insatser utan biståndsbedömning och med  kostnadsfria trygghetslarm. Det snabbar upp processerna och underlättar för förebyggande åtgärder. Med lämpliga insatser kanske särskilt boende inte behövs eller kan skjutas fram i tiden   Det är en reform som redan pågår och som har stora möjligheter att ge resultat både i form av bättre livskvalitet och lägre kostnader.

När Socialdemokraterna styr är det individens behov som kommer i första rummet. Inte siffrorna på ett excelark. Vi kommer att fortsätta arbeta för en behovsstyrd vård på alla nivåer och vi kommer att fortsätta anställa fler, för att möta verkligheten och höja kvaliteten. Under mandatperioden har Regionen fått 2 500 nya medarbetare i vården. Fler kommer.

P.S. Glöm inte att kryssa Johannes Salo, nr 36 på Socialdemokraternas valsedel för Riksdagen.

Annons
Flygfyren

Annons

Lärarna måste få vara lärare igen

Publicerad Idag 06:00 – av Robert Beronius
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det tog tid. Alldeles för lång tid. Men nu rör sig regeringen äntligen i rätt riktning. Att återreglera lärarnas undervisningstid och minska den administrativa bördan är inte bara välkommet. Det är nödvändigt. Det är reformer som går till kärnan av skolans problem. För utan lärare som har tid att undervisa, finns det ingen fungerande skola. 

Under åratal har signalerna varit tydliga. Lärare vittnar om en arbetssituation som inte går ihop. Det som borde vara yrkets kärna – att planera, genomföra och följa upp undervisningen – pressas undan av dokumentationskrav, administration och sidouppgifter. Resultatet är inte svårt att räkna ut: stress, utbrändhet och i allt fler fall lärare som lämnar yrket.

Det här är inte en slump. Det är en direkt följd av politiska beslut. När staten på 1990-talet släppte kontrollen över lärarnas undervisningstid försvann också ett viktigt skydd. I stället öppnades dörren för en utveckling där undervisningstiden kunde pressas upp, samtidigt som tiden för för- och efterarbete krympte. Det kan ha sett effektivt ut på papperet – men i klassrummet blev konsekvenserna de motsatta.

Annons

Mindre tid för planering ger sämre undervisning. Sämre undervisning drabbar eleverna. Därför är det ett viktigt besked att regeringen, pådriven av Liberalerna, nu vill återinföra en reglering av lärarnas arbetstid. Ett tak för undervisning och ett golv för planeringstid är inte detaljstyrning – det är att återupprätta rimliga villkor för ett av samhällets viktigaste yrken.

Det är också välkommet att den administrativa bördan ses över. Krav som vuxit fram utan eftertanke rensas nu bort. Att utvecklingssamtal inte måste hållas slentrianmässigt varje termin och att mindre incidenter inte behöver dokumenteras in absurdum är inte nedskärningar – det är sunt förnuft. Lärare ska inte vara administratörer. De ska vara lärare.

Samtidigt räcker inte nationella beslut hela vägen. Även kommunerna måste ta sitt ansvar. I Norrtälje finns exempel på satsningar som faktiskt stärker yrkets attraktivitet – högre löner, bättre arbetsvillkor och konkreta förbättringar i vardagen. Det visar att förändring är möjlig.

Kontrasten mot andra delar av landet är talande. Där tvingas lärare spara på kaffe, arbeta i korridorer eller till och med på toaletter för att hinna med. På vissa håll får de själva samla in pengar till läromedel. Det är inte bara ovärdigt – det är ett systemfel.

Ska svensk skola återfå kvalitet och arbetsro krävs en tydlig prioritering: kunskap först, läraren i centrum.

Här förtjänar Liberalerna erkännande. I en politisk miljö där mycket handlar om symboler driver partiet konkreta reformer som faktiskt förbättrar undervisningen. Det är så skolpolitik borde se ut. För i slutändan är sambandet enkelt. När lärarna får tid att undervisa, får eleverna bättre undervisning. Och det är där allt börjar.

Annons
Flygfyren

Annons
Flygfyren

Sommarlovet ska inte vara en väntsal

Publicerad Igår 17:44 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Idag börjar skolan igen efter sommaren för många av våra barn och ungdomar. I våras gick 88,3% av alla niondeklassare i de kommunala grundskolorna ut med behörighet till gymnasieskolans nationella program. För många av dem var skolavslutningen en början på något nytt. De visste redan vilken gymnasieskola de skulle börja på, vilket program de kommit in på och kanske redan vilka kompisar de kommer att gå tillsammans med i höst. De kunde börja förbereda sig, köpa det som behövs och framför allt se fram emot nästa steg.

Men så har inte sommaren sett ut för alla.

I Norrtälje kommun var det omkring 12 procent av eleverna som inte når gymnasiebehörighet. För många av dem har skolgången varit kantad av svårigheter. När deras klasskamrater går på sommarlov och vet vad som väntar i augusti kan de behöva gå hela sommaren i ovisshet. Först senare kommer beskedet om de får börja på ett introduktionsprogram och vilken väg som väntar.
Det är just de ungdomarna som kanske behöver samhällets stöd allra mest.

Annons

Därför är kommunens sommarjobb så viktiga. Alla ungdomar lyckas inte själva hitta ett jobb. Alla har inte föräldrar som har kontakter eller kan ordna en plats. Kommunala sommarjobb och Norrtälje kommuns satsning Egen sommar är insatser som ger lön, erfarenheter och en känsla av att vara behövd eller att klara av någonting på egen hand; erfarenheter av att lyckas.

Vi gör mycket bra, men vi kan göra mer för vad händer med de ungdomar som inte får ett sommarjobb och inte har en given plats på gymnasiet till hösten? Är det någon som tar kontakt med dem? Finns det någon som frågar hur sommaren känns när framtiden är oviss? Någon som pratar om vad som händer i höst och vilka vägar som finns? Annars är de ett lätt mål för rörelser som vill erbjuda snabba lösningar.

Gymnasieskolorna gör generellt, såvitt jag vet, ett viktigt och bra arbete för att ta emot de elever som inte är behöriga till gymnasiets nationella program. Där görs insatser för eleverna som vi kanske hade velat se mycket tidigare. Borde inte ansvaret för detta ligga på grundskolan? Det är där eleverna har gått i nio år och ibland kan jag nog tycka att de kommer ganska lindrigt undan.

Att omkring var åttonde elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet är inte bara en individuell känsla av misslyckande. Det är ett misslyckande för skolan och för samhället. Och det kostar dessutom stora pengar när gymnasieskolan sedan behöver lägga omfattande resurser på att reparera det som inte fungerade i grundskolan.

Sommarlovet mellan nian och gymnasiet ska inte vara en väntsal för dem som inte klarat skolan. Det ska vara en bro till framtiden. Kommunen behöver erbjuda sommarjobb till de ungdomar som inte hittar ett själva och alla ungdomar som svävar i ovisshet bör personligen kontaktas för att känna att även de är på väg mot framtiden.

Alla ungdomar behöver inte samma väg. Men alla har rätt att veta att det finns en väg. Det är det minsta vi kan kräva av en jämlik skola.

Annons

Annons
Flygfyren

Unga företagare slog omsättningsrekord

Publicerad Igår 12:23 – av Tobbe Rydsheim
Sommarens deltagare i Egen sommar omsatte tillsammans över en halv miljon kronor.
1 min läsning
Annons
Flygfyren

Sommarens deltagare i Egen sommar omsatte tillsammans över en halv miljon kronor. Företagsskolan avslutades med pitchar och prisutdelning på Stadshotellet.

De unga entreprenörerna i Norrtälje slog i sommar nytt omsättningsrekord inom kommunens satsning Egen sommar. Tillsammans drog deltagarnas företag in mer än en halv miljon kronor.

– Så kul att intresset för entreprenörskap och företagande fortsätter växa bland Norrtäljeungdomarna, säger utbildningsledaren Samuel Christiernin.

Annons

Egen sommar är en entreprenörsskola som drivs av Norrtälje kommun. Deltagarna inleder sommaren med en intensivkurs på omkring en och en halv vecka, där de får lära sig grunderna i företagande och utveckla sina affärsidéer.

Därefter driver ungdomarna sina verksamheter på egen hand under sommarlovet, med möjlighet till löpande handledning från utbildningsledarna.

– Ung ambition och drivkraft smittar av sig, så alla blir vinnare, säger Samuel Christiernin.

Årets omgång avslutades på torsdagskvällen på Stadshotellet i Norrtälje. Där fick deltagarna presentera sina företag inför en jury innan flera priser delades ut.

Förstapriset gick till 17-årige Noel Molander, som drivit Molanders Fönsterputs. Han belönades med 10 000 kronor från Roslagens Sparbank samt en klocka och ett diplom.

Priset för årets affärsidé gick till Rakel Söderlind och hennes företag Rakels fiol. Gruppen bakom Glass på hjul fick utmärkelsen för årets muntliga presentation.

Annons
Flygfyren

Annons
Flygfyren