När året går mot sitt slut finns det ett ögonblick då tempot saktar in. Mellan nyårsraketerna och vardagen som snart tar vid finns plats för eftertanke. För oss på Allt om Norrtälje har 2025 varit ett sådant år som förtjänar att stanna upp vid.

Det har varit ett år av kontraster. Av oro och trygghet. Av ilska, engagemang och envis vardag. Ett år där det blivit tydligt varför lokaljournalistik spelar roll – inte i teorin, utan i praktiken.

Vi har rapporterat om bränder som slagit undan benen för verksamheter som funnits i decennier. Om bowlinghallen som tystnade över en dag och om den långsamma vägen tillbaka. Vi har varit på plats när olyckor inträffat, när vägar stängts av och när frågor varit fler än svaren.

Den sortens nyheter är aldrig roliga att skriva – men nödvändiga att berätta.

Vi har bevakat de kommunala beslutsfattarna. Vi har följt vård- och omsorgsfrågorna nära. Besluten kring Rosenlundsgården, personalens protester och JO-anmälan mot KSON och Tiohundra har visat hur stora konsekvenser beslut kan få för människor i vardagen.

Det har varit ett område där många känt frustration, oro och maktlöshet – och där behovet av saklig, ihärdig bevakning varit uppenbar.

Samtidigt har året också rymt det som bygger ett samhälle. Vi rapporterar om samhällsplanering, VA-frågorna och hur det påverkar kommunens invånare.

Föreningar som fortsatt hålla ihop barn, unga och vuxna. Människor som ställt upp för andra, ofta utan att själva stå i centrum.

Vi har rapporterat om politik, om budgetar, om skolor, trygghet, idrott och kultur. Om beslut som kanske inte märks i morgon – men som formar Norrtälje på sikt.

Vissa nyheter har väckt starka reaktioner, andra har passerat mer stilla. Men tillsammans berättar de något större: hur vår kommun fungerar, skaver och utvecklas.

För oss som redaktion har 2025 också varit ett avgörande år.

Allt om Norrtälje når i dag omkring 50 000 unika läsare varje månad. Det är en siffra som fortfarande är svår att ta in – inte som ett mål i sig, utan som ett kvitto på förtroende. Att människor faktiskt vill veta vad som händer här, där de bor och det gör vi utan betalväggar, eftersom vi tror på att nyheter ska vara en demokratisk rättighet och inte lyx för de som har råd att betala.

Under året har vi också för första gången kvalificerat oss för statligt mediestöd. Det är inte ett pris och inte en belöning. Det är ett erkännande av att vår journalistik uppfyller krav på kvalitet, självständighet och kontinuitet Men samtidigt ett ansvar.

Vår löfte är att fortsätta vara noggranna, relevanta och lokalt förankrade.

Mediestödet gör det möjligt för oss att ta nästa steg. Under 2026 kommer vi att anställa fler redaktionella resurser, stärka bevakningen och minska den redaktionella sårbarheten.

För läsarna betyder det fler granskningar, bättre redaktionell täckning i kommunen och mer tid till de frågor som inte alltid skriker högst – men som betyder mest.

Lokaljournalistik byggs inte av snabba klick, utan av uthållighet.

När vi nu kliver in i 2026 gör vi det med ödmjukhet, men också med ambition. För Norrtälje förtjänar en journalistik som är nära, mänsklig och lokal.

Som ser både problemen och möjligheterna. Som inte glömmer bort att det här inte bara är nyheter - det är människors liv.

Tack till alla er som läst, tipsat, ifrågasatt och hört av er under året.

Utan er finns ingen lokaljournalistik värd namnet.

Vi ses nästa år!

/Redaktionen på Allt om Norrtälje

Det är märkligt hur december alltid smyger sig på. Ett ögonblick står man i sommarvärmen på Lilla Torget och undrar om man verkligen ska köpa en glass till nästa ögonblick när man står i kön på Flygfyren och försöker låtsas som att man absolut visste att saffran var slut hemma. Igen...

Norrtälje går in i julen på sitt alldeles eget sätt. Någon pulsar genom Societetsparken med matkassar som skaver i fingrarna, någon hälsar på grannen bara för att konstatera att “jodå, det blir kanske snö i år också”, och en annan står och betraktar Rimbo centrum som om man försöker avgöra om julbelysningen faktiskt skiljer sig från förra årets.

Det gör den kanske inte, men det spelar mindre roll. Det viktiga är känslan av igenkänning. Att man bor på en plats där små saker fortfarande betyder något.

För oss på Allt om Norrtälje har året varit intensivt, ibland rörigt, ofta väldigt roligt och framför allt: fyllt av möten. Människor som brinner för sina företag, sin förening eller sin gata.

Speedwayen i Hallstavik, NIK i Norrtälje, VA-frågorna och företagen som kämpar och de som blomstrar. Vi finns här för er och rapporterar om er vardag.

När julen nu närmar sig är det lätt att fastna i allt som ska göras. Listor, paket, rim som aldrig blir klara, barn som vill ha något som tydligen är slutsålt i hela Mellansverige.

Men julen i Norrtälje är som bäst när den inte behöver vara perfekt.

När någon bränner lussebullarna men bjuder på dem ändå. När det är för lite plats runt bordet men ändå får alla plats. När man ser människor stanna upp i Rimbo, Älmsta, Hallstavik, Bergshamra, Blidö eller i stan och faktiskt tar hand om varandra.

Så låt oss göra just det...

Ta hand om varandra.

Och kanske också sänka axlarna. Ta ett steg ut i den kyliga vinterluften och tänka att jodå, det här året blev kanske inte helt som man tänkt sig - men vi stod kvar. Vi fortsatte. Vi lever här, tillsammans, i världens bästa del av landet.

Från oss alla (på Allt om Norrtälje) till er alla:

– God jul, Roslagen. Tack för att vi får berätta om er. Tack för att ni berättar tillbaka!

När sådana situationer uppstår är det naturligt att fråga sig vad som gäller. Vem har ansvar för att vattnet är säkert? Vilka krav ställs på kommunen? Och vad har invånarna rätt att förvänta sig?

Frågorna rör både hälsa, trygghet och kommunens skyldigheter enligt badvattenförordningen.

Här följer en genomgång av vad som gäller i praktiken.

1. Vad måste kommunen göra vid sina badplatser?

Kommunen ska kontrollera badvattnets kvalitet regelbundet under hela badsäsongen. Provtagning ska ske i god tid och upprepas ofta nog för att ge en rättvisande bild. Resultaten ska utvärderas tillsammans med information om väder, lokala förhållanden och tidigare observationer. Två exempel är höga bakteriehalter och tecken på algblomning.

Om proverna visar att vattenkvaliteten har försämrats på ett sätt som kan påverka hälsan negativt, exempelvis genom att orsaka hudirritation, magsjuka eller ögonbesvär, är kommunen skyldig att ingripa. Det kan innebära att bad avråds, att en utredning inleds och att tydlig information ges till allmänheten. I vissa fall kan kommunen även behöva samråda med myndigheter som länsstyrelsen eller vattenmyndigheten.

2. Vad händer om kommunen inte agerar i tid?

När det finns tydliga tecken på att badvattnet utgör en risk för hälsan är kommunen skyldig att agera direkt. Det räcker inte att avvakta fler provresultat om det redan finns tillräckligt med information som visar att problemet är verkligt och kan påverka människor negativt. Skyddet för allmänheten väger tyngst. Om kommunen känner till en fara men inte varnar eller gör något, kan kommunen bli ansvarig. Det gäller särskilt om någon skadas eller blir sjuk på grund av bristande tillsyn. Ansvaret kan finnas även om ingen enskild gjort fel. Det räcker att kommunen som helhet har brustit i sitt ansvar. I ett tidigare rättsfall fanns en känd risk vid ett badställe. Det saknades varningsskyltar, och en olycka inträffade. I det fallet låg problemet inte i vattnet utan i omgivningen. Domen visade att kommunen kan bli ansvarig för risker som är möjliga att förebygga, oavsett om det gäller själva vattnet eller något runt omkring.

3. Hur ska informationen ges till badgästerna?

När vattnet är olämpligt att bada i ska informationen vara tydlig, lättläst och synlig för alla som vistas i området. Det ska framgå vad som gäller och varför beslutet har tagits. Informationen ska finnas både på plats vid badet och digitalt så att invånarna kan fatta informerade beslut. Skyltar som varnar för dåligt vatten måste vara utformade så att ingen missförstår innebörden. Kommunen ska inte nöja sig med vaga formuleringar eller otydliga symboler. Badgästerna har rätt att förstå risken och kunna välja att avstå från bad på ett medvetet sätt.

4. Kan invånare räkna med att kommunen gör sitt jobb?

Invånare ska kunna känna sig trygga med att kommunen övervakar badvattnet noggrant och tar sitt ansvar på allvar. Ingen ska behöva gissa sig till om vattnet är säkert. Tryggheten vid badplatser bygger på att kommunen arbetar förebyggande och agerar i rätt tid. Det handlar om mer än enstaka prover. Det handlar om att se hela bilden och skydda människors hälsa innan någon hinner drabbas.

5. Vad har invånarna rätt att förvänta sig?

Invånare har rätt att förvänta sig en fungerande tillsyn, tydlig information och snabbt agerande när det behövs. Kommunen ska ta ansvar både för vattenkvaliteten och för andra risker som kan förekomma vid badplatser. Det är inte en fråga om extra service utan en självklar del av det kommunala uppdraget. En väl fungerande tillsyn skapar förtroende. Den visar att kommunen värnar om invånarnas hälsa och trygghet. Det är precis det invånarna har rätt att kräva av sin kommun varje sommar när badlivet lockar.

Bakom denna juridikkrönika står Jurigo, ett juristföretag med rötterna i Norrtälje, grundat av barndomsvännerna Yekta Keskin och Johan Lundgren. De är utbildade jurister med gedigen kompetens inom civilrätt och ett genuint engagemang för att göra juridiken enkel, tydlig och tillgänglig. Jurigos mål är att erbjuda rådgivning som ger dig trygghet genom fasta priser och tydlig kommunikation.

Reglerna om väghållning finns i lagar som väglagen och plan- och bygglagen. Även om texterna i lagboken kan kännas fjärran, får de direkta konsekvenser för hur kommunen ska ta hand om sina gator. Invånare har rätt att förvänta sig att vägarna inte bara existerar, utan faktiskt fungerar.

1. Vem ska se till att vägarna underhålls?

Kommunen ansvarar för alla vägar där kommunen själv är väghållare. Det betyder att kommunen ska se till att vägarna är säkra, tydligt markerade och i gott skick. Det gäller allt från att laga potthål och sanda vid halka till att ta bort hinder eller farliga ojämnheter. I vissa delar av kommunen är det Trafikverket som sköter väghållningen. Det gäller oftast större genomfartsvägar och landsvägar, men även då har kommunen en skyldighet att samordna sin egen planering så att helheten fungerar. Kommunens uppdrag handlar i grunden om att skapa en trygg och tillgänglig miljö för alla som vistas i området.

2. Vad händer om vägarna inte sköts ordentligt?

Trafikverket har tillsyn över hur kommunen sköter sina vägar. Om kommunen inte uppfyller sitt ansvar kan Trafikverket kräva att arbetet görs. Om inget händer kan Trafikverket låta utföra åtgärderna och sedan kräva ersättning från kommunen. Domstolar har i flera fall kommit fram till att kommuner kan bli ansvariga när dåligt underhåll orsakat olyckor. Ett exempel är en cyklist som skadades efter att ha kört ner i ett djupare hål i vägbanan. Kommunen hade inte lagat skadan i tid och fick betala ersättning. Sådana fall visar att kommunen både ska förebygga problem och agera snabbt när något behöver åtgärdas.

3. Kan jag få ersättning om mitt fordon skadas?

Om din bil, cykel eller annan egendom skadas till följd av bristande underhåll kan kommunen bli ersättningsskyldig. För att få ersättning behöver du visa att skadan har ett tydligt samband med en brist som kommunen har ansvar för. I ett uppmärksammat rättsfall ansågs en kommun ansvarig för en trafikolycka som inträffade på grund av halka på en väg som inte hade sandats i tid. Domstolen menade att kommunen borde ha förutsett risken och agerat. Det räcker alltså inte att reagera när olyckan redan har skett. Ansvaret omfattar både att förebygga och att åtgärda.

4. Hur finansieras vägunderhållet?

I vissa områden har kommunen rätt att ta ut avgifter från fastighetsägare för att finansiera underhållet av gator och vägar. Det kallas gatukostnadsersättning och får bara användas för att täcka faktiska kostnader som hör till väghållningen. Avgifterna måste vara rättvist fördelade och tydligt redovisade. Kommunen ska kunna visa hur beloppet har beräknats och vad pengarna går till. Den som betalar ska veta att avgiften inte är godtycklig utan grundar sig på lagstiftning och tydliga behov.

5. Vad kan jag som invånare göra vid brister?

När du ser att en väg är i dåligt skick kan du anmäla det till kommunen. Det går också att kontakta Trafikverket om vägen tillhör deras ansvar. Kommunen är skyldig att ta emot anmälningar, dokumentera dem och följa upp på ett seriöst sätt. Om du redan har drabbats av en skada kan du vända dig till kommunen med ett skadeståndskrav. Om vägarna orsakar andra problem, som buller eller damm, kan du också vända dig till miljönämnden. I vissa fall har du rätt att överklaga kommunens beslut, särskilt om det påverkar väghållningen negativt i ditt område.

6. Vad bör kommunen göra för att hålla vägarna i gott skick?

Kommunen behöver ha en god överblick över hela sitt vägnät. Det krävs regelbundna inspektioner och en tydlig plan för vilka insatser som ska prioriteras. När underhållsarbeten planeras behöver invånarna få tydlig och tidig information. Det skapar förtroende och minskar risken för missförstånd. Digitala verktyg och ett nära samarbete med Trafikverket ger bättre möjligheter att upptäcka brister i tid. Kommunen har också ett ansvar att använda resurserna på ett effektivt sätt och att rikta insatser dit behovet är störst.

7. Vilka rättigheter har jag som bor i kommunen?

Som invånare i Norrtälje kommun har du rätt att kräva att vägarna i kommunen är säkra, framkomliga och underhållna. Du ska kunna lita på att kommunen arbetar både förebyggande och löser problem när de uppstår. Om underhållet brister kan kommunen hållas ansvarig och bli skyldig att ersätta skador. Ett fungerande vägnät är inte bara en teknisk fråga. Det handlar om att människor ska kunna ta sig till jobbet, skolan och affären utan att riskera olyckor eller irritation. Kommunens ansvar börjar i vardagen och slutar först när vägarna fungerar som de ska.

Bakom denna juridikkrönika står Jurigo, ett juristföretag med rötterna i Norrtälje, grundat av barndomsvännerna Yekta Keskin och Johan Lundgren. De är utbildade jurister med gedigen kompetens inom civilrätt och ett genuint engagemang för att göra juridiken enkel, tydlig och tillgänglig. Jurigos mål är att erbjuda rådgivning som ger dig trygghet genom fasta priser och tydlig kommunikation.

Julen är en tid för traditioner, reflektion och gemenskap. För oss på Allt om Norrtälje är det också en tid att blicka tillbaka på året som varit och påminna oss själva om varför vi gör det vi gör – varje dag, året om och vi vill tacka våra läsare.

Vi är stolta över att kunna säga att vi levererar lokaljournalistik till invånana i Norrtälje kommun, utan betalvägg. I en tid då många nyheter stängs in bakom prenumerationskrav vill vi istället vara tillgängliga för alla.

Vår nyhetsrapportering har blivit en självklar del av vardagen för 40 000 unika läsare varje månad. Det är en förtroendegåva från er, våra läsare, och vi bär den med största respekt. Och vi utvecklas hela tiden för att leverera en så bra produkt som möjligt.

Vår redaktion är unik. Alla vi som arbetar med Allt om Norrtälje är födda, uppvuxna och bor i Norrtälje kommun. Vi känner platserna, människorna och samtalen på torget.

Vi delar läsarnas kärlek till Norrtälje kommun, och engagemanget för att se kommunen växa och utvecklas. Den lokala förankringen är vår styrka och vårt fortsatta löfte till er: vi är en del av er gemenskap, och vi vill spegla er vardag på ett sätt som är nära och relevant.

Varje dag bevakar vi nyhetsflödet i Norrtälje kommun. Vårt uppdrag är att berätta historier som behöver berättas, lyfta de röster som annars kanske inte hörs och belysa det som händer i kommunens alla hörn – från små byar till stadens kärna.

I vårt arbete känner vi ett ansvar för att vara en viktig del av den demokratiska infrastrukturen i Norrtälje - det är det vi vill bidra med.

Det är inte alltid enkelt. Att driva en nyhetssajt kräver tid, resurser och hårt arbete, men vi drivs av övertygelsen att en välfungerande demokrati börjar lokalt. Att ge er nyheter utan kostnad är vårt sätt att bidra till en mer informerad och inkluderande kommun, där alla röster är lika mycket värda.

När vi nu går in i julhelgen vill vi tacka er läsare för att ni följer oss, tipsar oss och engagerar er i vår rapportering. Utan er är vi inget. Tillsammans gör vi Norrtälje starkare, mer informerat och mer sammanhållet.

God jul önskar vi på Allt om Norrtälje – er lokala nyhetskälla, alltid nära och alltid tillgänglig.

Bild på Jonas Spångberg.

Till Wine & Dine. Jag ska träffa Tobias, som äger och driver stället. Det har nämligen visat sig att vi delar en passion -vin. Vad är det som gör vin så intressant då? Vad gör att en vinintresserad kontaktar en annan? Jo, det finns en romantik kring vin oöverträffad av någon annan jordbruksprodukt på jorden. Att tillverka vin, med alla sina komplexa dofter och smaker, är lika mycket en konst som vetenskap. Det krävs kunskap och höga insatser att förvandla druvor till vin. Till exempel, regn precis innan skörd sväller druvorna och bidrar till mindre kraft i smaken. Utspädda, kan man säga. Lång växtsäsong tillåter rikliga och komplexa smaker att utvecklas. Sluttningen eller marken där druvorna växer, och dräneringen av den, antalet soltimmar druvorna utsätts för, påverkar smaken och kvalitén av druvorna. För att inte tala om hur man behandlar druvorna efter att man plockat dem! Och hur man plockar dem.

Vidare så är vin är en avspegling av en specifik plats från en viss tid med sina unika förutsättningar, tillverkat av människor med passion och generationers förfinad kunskap. Vin är ett levande väsen som ändrar personlighet med tiden. Inte nödvändigtvis till det bättre, det är en smaksak, men det förändras. Tänk bara, vin tillverkat för hundra år sedan är fullt drickbart idag, och ger en koppling till en svunnen tid och de människorna som odlade och plockade druvorna innan de sedan tillverkade vinet. Spännande!

Men detta gäller långt ifrån alla de viner som erbjuds på Systembolagets hyllor. Tyvärr. Men på Wine & Dine erbjuds de. Utanför lokalen tar Tobias emot mig i minusgrader och snålblåst. Dessvärre slår dörren igen bakom honom och låser oss ute. Vi öppnar inte förens klockan tre, förklarar Tobias och tar fram mobilen för att ringa personalen där inne. På hyllor i värmen innanför de höga fönstren står hundratals vinflaskor i parad. Vi blir snart insläppta och finner plats i ett par sköna fåtöljer i en luftig och ljus lokal som med sin inredning känns varm och välkomnande. Glatt berättar Tobias om sin passion till mat och dryck, kärleken till Italien, och hur detta ligger till grund för beslutet att öppna en vinbar här i Norrtälje. Modigt, tycker jag, som vet att Stockholm genomgått en vinbars-boom de senaste åren och erbjuder en mängd bra ställen. Åker man då inte dit om man vill gå ut? Det kanske man gör, säger Tobias, men det finns fortfarande många som stannar i Norrtälje och det är här jag vill vara verksam.

Bild på Wine & Dine längst hamnpromenaden medan det snöar. 

Menyn på Wine & Dine erbjuder få större rätter, fokus ligger på mindre assietter som man med fördel kan ta in några utav och dela inom sällskapet. Och prova vin till. Vinlistan på Wine & Dine är ihopsatt med fokus på mindre producenter där kvalité och hantverk är tydligt. Vinlistan är spännande läsning för en vin-nörd, och här finns såklart viner från de kända distrikten i de stora vinländerna men även från små och inte så kända, men ack så bra. Som Alto Adige i nordligaste Italien, hemvist för otroligt goda vita viner. Här finns även vin från länder som Ungern och Portugal, där båda levererar fantastiska viner till bra pris. Såklart erbjuds även vin på glas, vilka ändras med jämna mellanrum för att erbjuda den nyfikne möjligheten att prova sig igenom utbudet och upptäcka vin och hur fantastiskt gott det kan vara.

Bild på Wine & Dines vinmeny där det står "in vino veritas" vilket betyder "i vinet finns sanningen.

Prova till exempel en spännande Chianti Classico ihop med en burrata med sardeller. Eller varför inte prova den vita druvan Kerner som är populär i Syd Tyrolen och Tyskland, som det tyvärr bara finns två viner av på Systembolaget. Timmen jag och Tobias har att ses på är snart förbi, uppslukad av vinsnack och vinanekdoter. Vi skiljs åt med överenskommelsen att slå våra intressen ihop och göra något tillsammans i vinets tecken. Jag går mot bilen mer avundsjuk på Norrtälje-borna nu än innan. Tänk, en fantastisk vinbar mitt i stan, skapad av passionen och kärleken till mat och dryck. Men att sälja in det hemma som ett skäl att flytta till Norrtälje inser jag kommer bli svårt. Men jag ska bidra till förkunnandet av vin på mitt sätt. Med vintips och lättsmält fakta kring vad som får visst vin att vara just det vinet. Många tips framöver kommer att komma från Systembolagets beställningssortiment, från bra producenter som gör vin i mindre skala av hög kvalité. För hittar du en producent av kvalitativa viner så är även deras enklare viner av hög kvalité.

Prisvärda hantverk som hyllorna i butikerna inte stoltserar med. Så om du inte redan gjort det, skapa ett konto på Systembolagets hemsida. Först ut är ett fantastiskt vitt vin från topproducenten Cantina Terlan i Alto Adige i nordöstra Italien, gjort på druvan Sauvignon Blanc. Druvorna är odlade på uppemot 600 meters höjd, vilket ger varma dagar och kyligare nätter som bidrar till en finfin syra i vinet. Men skräms inte av den, syra är en bra egenskap när det kommer till livslängd av vin, och är den avstämd med smaken så får man ett fräscht och mycket smakrikt vin. Som detta. Finns på hyllorna på vissa Systembola gsbutiker. Winkl Sauvignong Blanc, 2022. Pris 199kr, art.nr. 2799.

Nästa vin är ett rött vin från lite längre söder ut i Italien, nämligen Abruzzerna. Producenten heter Umani Ronchi och är även de en riktigt bra producent med viner i flera prisnivåer. Det här vinet är en blandning av druvorna montepulciano och cabernet sauvignon, där monteplciano är en populär druva utmed den italienska östkusten där producenten håller till. Vinet bjuder på fin körsbärsfrukt, viol och örter. Det är sällsynt med den här sortens kvalité under hundralappen! Finns på fasta sortimentet. Bianchi Montepulciano d’Abruzzo, 2022. Pris 91kr, art.nr. 7126.

Med AI:s hjälp kommer vi kunna optimera vår försäljning och på riktigt effektivisera diverse processer, vilket jag själv är en förespråkare för. Men låt oss inte glömma bort att det är människor som till syvende och sist köper våra produkter och tjänster. Därför vill jag lämna med ett inspel till 2024 som kanske aldrig varit viktigare än nu, och som jag hoppas företag på lokal nivå tar med sig – att alltid vara top-of-mind hos konsumenten inom din specifika bransch.

När jag exempelvis skulle sälja min lägenhet för några år sedan, var det en specifik mäklarfirma som omedelbart dök upp i mitt huvud och som jag började att höra av mig till – även om firman i sig räknas som mer premium och tar ett högre arvode. Denna top of mind-effekt är inte en slump. I en stad där mäklarfirmor är många och konkurrensen är hård, blir det allt viktigare för företag att sticka ut. Det handlar inte enbart om att erbjuda en tjänst eller vara, utan om att skapa ett varumärke som folk kommer ihåg och litar på. Kom ihåg att 99% av dina potentiella kunder inte är i ett köpläge, men marknadsför du endast din existens gentemot dessa, så kommer denna ”sovande massa” att vara en extremt lönsam del för dig i framtiden. Du kommer inte kunna mäta detta imorgon genom konverteringar/klick etc, men du kommer få tillbaka det mångfalt i form av stabil försäljning över tid.

Ett utmärkt exempel ur verkligheten läste jag för att tag sedan i en artikel i Wall Street journal - om det globala fenomenet Airbnb:s strategiförflyttning sedan några år tillbaka. Genom att flytta fokus från väldigt konverterande sökmarknadsföring som bara riktade sig till kunder som är beredda att boka hotell nu, till bred varumärkesmarknadsföring, har Airbnb lyckats bli mer än bara en tjänst – de har blivit ett varumärke som folk tänker på då och då, och som blir det självklara valet när det är dags för att resa. De har minskat sin reklambudget och istället investerat i att bygga sitt varumärke genom PR och marknadsföringskampanjer, vilket har lett till deras mest lönsamma kvartal därefter någonsin.

Denna strategi är särskilt relevant för lokala tjänsteföretag. I en stad som Norrtälje, där exempelvis flera mäklarfirmor konkurrerar om kundernas uppmärksamhet, eller där fem restauranger trängs och konkurrerar om kunderna på samma gata, blir det avgörande att inte bara fokusera på direkta försäljningstekniker såsom prispress eller tillfälliga rabatter. Istället bör de sträva efter att skapa ett varumärke som människor kommer ihåg och associerar med positiva värden som tillförlitlighet, lokal kunskap och engagemang i samhället.

Det räcker inte med att vara bra på det man gör; man måste också kommunicera detta effektivt, brett samt skapa en känslomässig koppling till kunderna. Det är så man blir "top of mind" – inte bara när kunderna aktivt letar efter en tjänst, utan även i de stunder då behovet först uppstår. Att vara det första namnet som kommer till tanke innebär en enorm fördel i en konkurrensutsatt marknad.

Så till alla lokala företagare, lyft blicken och tänk brett när det kommer till er marknadsföring. Bygg ett varumärke som sticker ut, ett som folk kommer ihåg och litar på. Det är inte bara ett sätt att attrahera nya kunder, det är ett sätt att bli en del av gemenskapen – och på sikt, en del av era kunders liv.

Linus Albertsson Engman

Jag säger inte vad som är bra eller dåligt, men jag är övertygad om att jag ser ett symptom på ett större fenomen; att lokala företag inte har samma fokus på hur man vill kommunicera ut vilka man vill vara, vare sig det är mot potentiella kunder eller framtida medarbetare. Jag tror på det lokala företagandet och att Sverige behöver bli mer diversifierat för att vi ska ha ett land som lever utanför storstäderna. Men jobbet måste börja med att de lokala företagen börjar förstå hur man ska tänka kring dessa frågor för att marknadsföra sig själva, både mot kunder och inte minst framtida kolleger.

För det första måste företagen i Norrtälje inse att dagens talanger söker mer än bara ett jobb. De söker en arbetsplats som erbjuder en känsla av syfte och tillhörighet. Företagen måste visa upp sin företagskultur och värderingar i alla aspekter av sin rekryteringsprocess. Det kan innebära att man lyfter fram hur företaget bidrar till den lokala gemenskapen eller miljön, eller hur det stödjer personalens personliga och professionella utveckling. Genom att kommunicera dessa aspekter kan företag i Norrtälje locka till sig individer som söker mer än bara ett arbete - de söker en plats där de kan göra skillnad.

För att förbättra sina chanser att locka talanger måste företagen också se till att de är synliga där talangerna finns. Idag innebär det att ha en stark närvaro på nätet och på sociala medier. Att använda plattformar som ovan, eller varför inte Facebook och Instagram för att inte bara annonsera lediga tjänster utan också för att visa upp företagskulturen, medarbetarnas framgångar och företagets verksamhet kan öka företagets attraktivitet.

Dock så behövs det även en genomtänkt strategi kring varumärket i stort. När företag på lokal nivå ska attrahera kunder och talang; titta på hur attraktiva branschkollegor har gjort i andra lokala sammanhang. Våra fantastiska företag i Norrtälje behöver ta lite inspiration från andra och sätta mer tydliga interna varumärkesstrategier kring hur man vill uppfattas – det är ett extremt kraftfullt verktyg för att växa långsiktigt.

Genom att ta ett holistiskt grepp om rekrytering och anställningsstrategier, och genom att noggrant analysera vad talanger värdesätter, kan företag i Norrtälje bli kraftfulla konkurrenter i kampen om arbetskraften som sipprar till storstäderna. Detta in sin tur kommer att leda till ett mer levande lokalt samhälle som vi alla tjänar på. I framtiden vill jag se lite mer vision och lite mer syfte i annonser även från de lokala företagen, för jag är övertygad om att varje livskraftigt företag har ett sådant!

Vintersäsongen 2023 inleddes redan under hösten 2022, där vi fick veta att det inte skulle bli varken damhandboll eller seniorhockey i Hallsta, så vi fick helt enkelt förlita oss helt på innebandyn och Midas vad gällde lagidrotter. Dessutom hade vi glädjen att få uppleva skidtävlingar i Häverödal, så helt lottlösa på vinteridrott blev vi inte.

Midas herrar vann division 3 och tog klivet upp i division 2. Nere på Lundåsvallen firade både klubb och aktiva framgångar i skidspåren, där man efter några gröna vintrar nu kunde anordna ett flertal tävlingar, både med och utan gevär. Dessutom bjöd klubben på ett flertal väl genomförda mountainbiketävlingar ner på Lundåsvallen.

Fotbollen inleds numera under vinterhalvåret med Upplandscupen, och där kan vi konstatera att varken Hallsta eller Häverödal gjorde några större avtryck, utan försvann ur cupen redan efter gruppspelet. Ferro deltog, som vanligt, inte denna gång heller. Vad gäller seriespelet så gjorde Häverödals damer en kopia av tabellplaceringen från året innan och slutade på en sjätteplats, långt efter det mål man satte upp inför säsongen att bli ett topp tre lag.

Hallstas säsong blev inte heller mycket att skryta om. A-laget, som inledde säsongen som ett division 6-lag, fick en friplats i division 5, och när säsongen var över visade det sig att Hallsta inte alls räckte till. Sejouren i femman blev bara ettårig, och när höstmörkret gjorde sitt intrång stod man där igen som ett division 6-lag. Dessutom hade man även under våren dragit ur och lagt ner sitt B-lag.

Ferros säsong blev en av de bättre på många år då laget slutade på en fjärdeplats i division 7, vilket får ses som klart godkänt. Laget var också det som lockade flest åskådare till sina matcher, trots att man lämnat Malmen för spel på Lundåsvallen i Häverödal. Vi får se om man lyckas iordningställa Malmen till våren och att man åter kan spela sina hemmamatcher bland myggen nere i Herräng igen.

Rospiggarnas säsong handlade mest om mycket snack angående klubbens ekonomi, publikbortfall samt en bana som inte höll elitklass, och där traktorer fick mer uppmärksamhet i media än förarna. Dessutom ploppade många frågetecken upp angående laguttagningarna inledningsvis, då man körde med på pappret bästa lag hemma, medan man åkte med ett reservbetonat lag på bortaovalerna, med storförluster som resultat. Det blev till slut en semifinal och sportslig framgång enligt många, men var det verkligen det?

Man lyckades ta sig till slutspel i absolut sista omgången genom att ta bonuspoängen mot jumbon Smederna och sedan slog man ett underpresterande Piraterna i kvarten, innan man föll planenligt mot Västervik. Där höll man jämna steg i tio heat innan det rann iväg och säsongen tog slut.

MK Orion är klubben som haft störst framgångar under året, med flera stora framgångar både på två och fyra hjul. Eller vad sägs om fyra SM-guld, ett EM-guld, ett EM-silver samt att man även vann tre klasser på Gotland Grand National? Vi kan lugnt konstatera att klubben har all anledning att känna sig både stolta och nöjda med sitt 2023.

Dessutom kan vi glädjas åt att både hockeyn och damhandbollen gjorde comeback under hösten 2023, vilket gör att vi nu går in i ett nytt år med fler lokala sporter att följa, både live och här i skrift. Med dessa ord lägger vi 2023 till handlingarna och blickar framåt mot ett nytt spännande lokalt sportår 2024.

Det sägs ofta att ungdomen är vår framtid. Men hur förbereder vi dem bäst för den framtid som väntar? Ett svar kan vara att ge dem de verktyg och kunskap som behövs för att bli framtidens företagsledare, innovatörer och visionärer. Här kommer "Ung Företagsamhet" (UF) in i bilden.

Sedan 1980 har UF fungerat som en inkörsport till företagandets värld för svenska gymnasieelever. Genom att ge dem en första inblick i hur det är att driva ett företag, förbereder UF dem för de utmaningar och möjligheter som företagande och entreprenörsskap kan erbjuda. Och nu, när UF även riktar sig till grundskolor, kan vi förvänta oss att fler unga människor kommer att bli inspirerade att ta steget in i företagandets värld. En värld fylld av inspiration, kreativitet och ansvarstagande.

Men vad innebär det egentligen att vara en del av UF? Det handlar inte bara om att lära sig företagandets grunder. Det handlar om att utveckla kreativitet, samarbetsförmåga och entreprenörskap under mentorskap. Elever får chansen att ta en idé, utveckla den till en affärsplan, och sedan se den blomstra till ett fullt fungerande företag under ett skolår. Erfarenheten, även om den är inom ramen för ett "hobbyföretag", är ovärderlig, för såväl elev som samhälle.

Att starta ett företag kan vara både utmanande och krävande, men det är också otroligt givande. Att arbeta tillsammans med andra mot ett gemensamt mål kan ge insikter och erfarenheter som varar livet ut. Och för dem som drömmer om att bli egenföretagare i framtiden? Erfarenheten kan vara den språngbräda de behöver, vilket vi skall värna om.

Det är otroligt uppmuntrande att se att UF-företagandet fortsätter att växa, med cirka 25 UF-företag anmälda från gymnasieskolorna i Norrtälje kommun för läsåret 2023-2024. Dessa unga entreprenörer, stöttade av lärare, mentorer, föräldrar och näringslivet, är bevis på att UF:s mission lever och frodas men behöver också förvaltas.

Och… som en liten kuriosa: I december 1983 startade det allra första UF-företaget i Norrtälje kommun. Initiativet, taget av 22 elever från Rodengymnasiet med mig och Bo Lidholm som mentorer, visar att UF:s rötter i Norrtälje är djupa, stadiga och beständiga.

Så när vi tittar på dessa unga företagare, ser vi inte bara framtidens företagsledare. Vi ser framtidens innovatörer, tänkare och ledare. Och med UF som grund för framtidens entreprenörer kan vi vara säkra på att vår framtid är i goda händer.