Socialdemokraterna har gjort ”blandning” till en valfråga. Villaområden ska byggas om med hyresrätter och politiker ska styra hur människor bor. Eftersom den socialdemokratiska invandringspolitiken var ett gigantiskt haveri ska nu vanliga människors bostadsområden byggas om i integrationens namn. Men när man granskar hur socialdemokratiska riksdagsledamöter själva lever framträder en annan bild.

På sajten Stoppa tvångsblandningen kartläggs politikernas boenden. Resultatet är tydligt. De flesta bor själva i villaområden, radhusområden eller attraktiva och trygga medelklassmiljöer. Hela 77 procent bor i småhus- eller radhusområden. Precis som vanliga svenskar söker de lugn, trygghet och bra uppväxtmiljöer för sina familjer.

Det märkliga är därför inte hur socialdemokraterna bor. Det märkliga är att partiet samtidigt försöker framställa vanliga människors bostadsval som ett problem. Socialdemokraterna vill att politiken ska styra fram ”rätt” sorts områden där allt ska blandas oavsett vad människor själva föredrar.

Men människor väljer olika därför att människor vill olika saker. Vissa vill bo i stad och andra i villaområde. Vissa söker puls och andra lugn. Det är helt naturligt i ett fritt samhälle.

Problemet för Socialdemokraterna är att deras egen politik krockar med verkligheten. När deras egna företrädare får välja själva väljer de samma sak som alla andra svenskar. Trygga områden, ordning och stabilitet.

Hela idén om tvångsblandning bygger därför på ett hyckleri. Politiker som själva bor i attraktiva och homogena områden vill samtidigt använda politiken för att förändra hur andra människor lever.

Under Kristi himmelsfärdshelgen arrangerar föreningen Club of Western sin årliga träff i Porshanken i Norrtälje. Evenemanget har genomförts i snart 30 år och innebär att det under flera dagar kan höras skott och kanonsmällar i området.

Träffen bygger på så kallad reenactment, där deltagare återskapar händelser ur det amerikanska inbördeskriget med tidstypiska uniformer och utrustning. Under dagarna genomförs stridsscener i anslutning till föreningens klubbstuga.

Enligt Club of Western kommer det att skjutas med lösa skott från musköter och handeldvapen samt avfyras kanoner under delar av helgen. Föreningen uppger att ljudnivån kan uppfattas som hög för personer som vistas i området.

Inför arrangemanget har informationsblad delats ut till omkring 850 hushåll i närområdet.

Finnlines har tillsammans med Långnäs hamn invigt en ny kryssningsterminal i Långnäs på Åland.

Den nya terminalen, som öppnades den 8 maj, ligger i direkt anslutning till kajen och gör det enklare att ta sig mellan fartyg och land. I takt med att passagerartrafiken ökar väntas terminalen bidra till ett smidigare flöde vid ombord- och avstigning.

Terminalen används av Finnlines fartyg M/S Finnsirius och M/S Finncanopus, som trafikerar rutten Kapellskär–Långnäs–Nådendal.

Sedan de nya fartygen sattes i trafik har passagerarantalet på linjen ökat.

Byggnaden är cirka 16 meter hög och omfattar omkring 500 kvadratmeter.

Investeringen uppgår till cirka tre miljoner euro och ingår i hamnens långsiktiga utveckling.

På onsdag den 13 maj invigs den nya familjecentralen i Hallstavik. Verksamheten samlar flera olika stödinsatser för barn och familjer under samma tak.

Familjecentralen ligger på Carl Wahrens väg och erbjuder bland annat barnhälsovård, barnmorskemottagning, socialtjänst och öppen förskola.

Syftet är att göra det enklare för blivande föräldrar och barnfamiljer att få stöd och kontakt med rätt verksamhet.

–  När stödet finns samlat under ett tak, över organisationsgränserna, blir det enklare att fånga upp de behov som barn och föräldrar har i vardagen, sade Hanna Stymne Bratt (S), ordförande för Sjukvård och omsorg i Norrtälje i en tidigare intervju med Allt om Norrtälje.

Invigningen inleds med tal och bandklippning, följt av rundvandring i lokalerna.

Under eftermiddagen ges möjlighet att träffa personalen, ta del av aktiviteter för barn och få information om verksamheten.

Familjecentralen erbjuder ett samlat och förebyggande stöd kring graviditet, föräldraskap och barns utveckling.

Sverige befinner sig mitt i en läskris. Var fjärde elev kan inte läsa ordentligt. Universitet larmar om studenter som inte klarar kurslitteraturen. I praktiken är var fjärde 15-åring funktionell analfabet.

Det är en utveckling som inte bara är oroande. Den är oacceptabel.

Bakom siffrorna döljer sig barn som inte får med sig de mest grundläggande verktygen för att klara skolan, arbetslivet och vardagen. Utan en stark läsförmåga begränsas möjligheten att förstå sin omvärld, delta i samhällsdebatten och stå emot desinformation. Det handlar i grunden om frihet.

Därför är det både nödvändigt och välkommet att Liberalerna nu driver igenom en bred omläggning av skolpolitiken. Det handlar inte om små justeringar, utan om att återupprätta skolans kärnuppdrag.

För det första: lärarens roll stärks. Forskningen är entydig – elever lär sig bäst av kunniga lärare som leder undervisningen. Att ge lärare bättre förutsättningar att planera, undervisa och följa upp är avgörande, inte minst för att fler ska vilja stanna i yrket.

För det andra: böckerna gör comeback. Efter år av okritisk digitalisering tar regeringen nu steg för att säkerställa att varje elev har tillgång till riktiga läroböcker. Krav på bemannade skolbibliotek och stora satsningar på skönlitteratur markerar en tydlig kursändring. Det är ett nödvändigt brott med en utveckling där skärmar alltför ofta ersatt läsning i stället för att komplettera den.

För det tredje: tidiga insatser prioriteras. I dag sätts stöd in för sent. Genom fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper ökar möjligheten att fånga upp elever i tid. Det är betydligt effektivare – och mer rättvist – än att låta barn halka efter och försöka reparera skadorna i efterhand.

För det fjärde: fokus flyttas tillbaka till grundläggande färdigheter. Nya läroplaner och en reformerad lärarutbildning ska säkerställa att elever faktiskt lär sig läsa, skriva och räkna – tidigt och ordentligt. Evidensbaserade metoder, som systematisk läsinlärning, ska ersätta pedagogiska experiment.

Slutligen: studieron ska återupprättas. Utan lugn och trygghet i klassrummet spelar inga reformer i världen någon roll. Satsningar på skolsociala team, särskilda undervisningsgrupper och åtgärder mot störande moment är avgörande för att skapa en miljö där lärande kan ske.

Detta är ingen quick fix. Men det är en tydlig kursändring, bort från de misstag som bidragit till dagens kris, och tillbaka till det som fungerar.

Det förtjänar att sägas: det är bra att Liberalerna driver den här politiken. I en tid när många duckar för skolans problem eller fastnar i symbolfrågor, tar partiet ansvar för att vända utvecklingen på riktigt.

Att återupprätta läsförmågan är inte bara en skolfråga. Det är en framtidsfråga. Och den kan inte vänta.

Två vargobservationer i Norrtälje kommun har bekräftats av Länsstyrelsen och registrerats i rovdjursdatabasen Skandobs.

Den ena observationen gjordes vid Lundås på fredagsmorgonen klockan 06.15 i Edebo.

Den andra observationen rapporterades natten mot söndagen den 10 maj klockan 00.39 vid grillplatsen på Lindrisvägen, strax söder om Häverö.

Båda observationerna har enligt Skandobs bekräftats av Länsstyrelsen som korrekt art.

Två björnobservationer rapporterades i Skebobruk i Norrtälje kommun under lördagskvällen. 

Den första observationen gjordes vid Skattbol, utanför Skebobruk klockan 20.58. Enligt Skandobs har Länsstyrelsen Stockholm bekräftat observationen som korrekt art.

”Tack för rapport. Återkom gärna om fler observationer görs. Bifogat foto visar björn”, skriver länsstyrelsen i samband med bekräftelsen.

Ytterligare en observation rapporterades senare under kvällen, klockan 22.38, vid vändplanen vid Ältsjön utanför Skebobruk.

Observationerna är registrerade i rovdjursdatabasen Skandobs.

Den tidigare Rodengymnasieeleven Jorm Jansson tog silver när Yrkes-SM avgjordes i CAD och konstruktion.

18-åringen representerade Rodengymnasiet i tävlingen, som samlar landets främsta unga inom olika yrkesområden. Vägen dit gick genom flera uttagningsmoment, där han till slut kvalificerade sig som en av åtta finalister.

— Det kändes fantastiskt att få tävla i Yrkes-SM och representera Norrtälje. I grunden tycker jag helt enkelt att det är fruktansvärt kul att cadda, det vill säga modellera upp och länka samma komponenter i 3D, och plötsligt står man på prispallen och tar emot ett SM-silver. De andra tävlande var superskickliga, så jag hade räknat bort mina chanser fullständigt, så det kändes helt overkligt när de ropade upp mitt namn, säger Jorm.

Tävlingen pågick under tre dagar och bestod av avancerade moment inom konstruktion och modellering.

— Själva tävlingen var mycket utmanande. En av uppgifterna var att på sex timmar modellera och, utifrån ritningar, sätta ihop en fiskerulle med alla komponenter och fungerande mekanik. Det var svårt eftersom modellen består av många delar som måste fungera tillsammans. För att få full poäng måste allt vara exakt enligt ritningen, samtidigt som man arbetar under stor tidspress. Det kräver att man jobbar mycket snabbt och inte slarvar.

Totalt deltog 44 ungdomar inom olika industrigrenar som CAD, automation, svets och CNC-teknik. Tävlingarna hölls på Stockholmsmässan i Älvsjö den 4–6 maj och lockade över 31 000 besökande högstadieelever.

— Det var också ovant att tävla i en stor mässhall med många andra yrken runt omkring och besökare som passerade och tittade på vad man gjorde, men det gav en extra kick när man väl hade vant sig.

Kvalificeringen skedde redan under gymnasietiden, men eftersom Yrkes-SM arrangeras vartannat år fick han vänta ett år på att tävla.

Vad har tiden på Rodengymansiet betytt för att nå hit?

— Tiden på teknikprogrammet har betytt mycket, framför allt min CAD-lärare Sara Jedeward. Hon har peppat och hjälpt mig genom hela resan och var den som övertalade mig att kvala från början. Utan Saras entusiasm och ständiga positivitet hade jag aldrig tagit mig till Yrkes-SM och framför allt inte tagit silver. Tiden på Roden har betytt mycket för mig, avslutar han.

Yrkes-SM samlar deltagare från hela landet, och vinnarna går vidare till Yrkeslandslaget med möjlighet att representera Sverige internationellt.

Den 12 juni är det dags för studentfirande i Norrtälje. Eleverna på Rodengymnasiet springer ut klassvis från huvudentrén med start klockan 11.15.

Utspringet sker enligt ett fast schema där varje klass får sin egen tid.

Efter utspringet fortsätter firandet med kortege genom staden. Den startar klockan 12.20 och brukar locka många åskådare längs vägen.

Studentdagen är en av årets största höjdpunkter för både elever och anhöriga, och väntas även i år samla mycket folk kring skolan och i centrala Norrtälje.

Det kan låta konstigt. Det pratas mycket om uteblivna satsningar på barn i Norrtälje kommun, men färska siffror visar annat. När UNICEF Sverige presenterar sin kommunrapport om ekonomiska investeringar i barn blir en sak tydlig: barns livsvillkor formas av politiska beslut. Det handlar inte bara om nationell politik eller stora samhällsfrågor. Det handlar också om kommunbudgetar, prioriteringar och synen på välfärd. Dina kommunala politiker kan alltså göra skillnad för barnen.

Och det gör de. I jämförelse med våra grannkommuner står sig Norrtälje bra. Ja, även om Norrtälje hamnar på plats 215 av 285, så är vi i Stockholms län en väldigt bra kommun att vara barn i.

Kommuner som Österåker, Täby, Vallentuna och Upplands Väsby har under lång tid profilerat sig med låga skatter och marknadsanpassade lösningar. Men UNICEF:s rapport visar tydligt att detta påverkar investeringarna i barn och ungas livsvillkor. Det får konsekvenser. För barns trygghet. För jämlikheten. Och för möjligheten att delta i samhället oavsett föräldrarnas ekonomi.

Norrtälje är långt ifrån perfekt. Effekterna av ökade levnadskostnader, växande klyftor och barnfattigdom är påtagliga. Men kommunen har samtidigt valt att investera i sådant som gör konkret skillnad i barns vardag.

Norrtälje kommun har än så länge en högre lärartäthet och mindre barngrupper i förskolan än grannkommunerna, det bidrar till en högre placering. Det är viktigt att man nu, trots minskade barnkullar, orkar hålla i detta och inte låta barnen betala för tidigare dåliga beslut. Socialtjänsten får också bra betyg i rapporten och där handlar det bland annat om utbildning och erfarenhet hos socialsekreterarna.

Andra insatser som gör livsvillkoren bättre för barn och unga är t ex avgiftsfri kulturskola och Aktivitetsbanken, där barn och unga kan låna sport- och fritidsutrustning gratis. Tillsammans med föreningsliv och civilsamhälle skapas möjligheter för fler barn att delta i kultur och fritidsaktiviteter – oavsett om familjen har råd att köpa nya skridskor, ett instrument eller dyr utrustning.

Det är lätt att avfärda sådana satsningar som små i det stora hela. Men för det barn som annars hade blivit sittande hemma spelar de stor roll. Förälderns ekonomi ska inte avgöra om ett barn får spela fotboll, gå på teater eller delta i kulturskolan.

I en tid där barnfattigdomen ökar, bara i Norrtälje kommun finns nästan 1500 barn som definieras som fattiga, blir den typen av investeringar ännu viktigare. Det handlar inte bara om pengar, utan om tillhörighet och framtidstro. Om att känna sig inkluderad i samhället i stället för att växa upp vid sidan av det.

UNICEF:s rapport borde därför inte bara läsas som statistik. Den borde läsas som en uppmaning till varje invånare att fråga sin kommunpolitiker: vilken kommun vill du att Norrtälje kommun ska vara för barn som växer upp här? Vilka politiker vill styra en kommun som främst konkurrerar med låga kostnader och nedskärningar? Och vilka vill skapa en kommun som investerar i barns trygghet, hälsa och möjligheter?

Norrtälje visar att man är inne på rätt väg. Politiska prioriteringar kan användas för att minska klyftor istället för att förstärka dem. Nästa vecka öppnas en familjecentral i Hallstavik där förskollärare, barnmorskor barnsjuksköterskor och socionomer kommer att möta och stödja familjer med små barn. Alla ska känna trygghet att få stöd i föräldrarollen och att barnen ska kunna få en trygg uppväxt. Att kommunen väljer att satsa på barnen. Detta är särskilt viktigt i en tid där många barn känner av både ekonomisk oro och social otrygghet. Ställ krav på din politiker att finnas där för barnen.