Annons

Norrtälje – kommunen med flest enskilda avlopp i landet

Uppdaterad , Publicerad – av Redaktionen
3 min läsning
Annons
Flygfyren

Norrtälje är den kommun som har flest enskilda avlopp i Sverige. De fastigheter som saknar en kommunal vatten- och avloppsanslutning har alltså i stället ett enskilt avlopp, och på sikt kommer de allra flesta få anmärkningar eller behöva bytas ut.  Här är det du som fastighetsägare som ansvarar för att ditt avlopp uppfyller miljöbalkens krav.

Allt om Norrtälje träffar Jonas Norlin, VD för företaget Moderna Avlopp. Han berättar att 75% av de ca 40 000 enskilda avlopp som finns i Norrtälje kommun beräknas bli utdömda eller få anmärkningar som på ett eller annat sätt måste åtgärdas. Utöver det finns det tusentals fastigheter som ännu inte har inventerats.

- I Norrtälje har man inte inventerat ens i närheten av alla enskilda avlopp, men det inventeras uppskattningsvis ca 100 stycken per år. När ett avlopp blir helt utdömt så får  man vanligtvis 12–24 månader på sig att göra en åtgärd, beroende på vilken brist man har. Oftast är det gamla grejer som inte uppfyller dagens krav från myndigheten.

Annons

Löpande inventeringar görs av enskilda avlopp för att skydda dricksvattenbrunnar från orenat vatten. Jonas berättar att det bara finns ett vatten, och det är samma vatten som dinosaurierna drack. I dag är ca 2% av vattenmängden på jorden drickbart, vilket är ganska lite. Det är en av anledningen till att vi måste ta hand om det lilla dricksvattnet vi har och rena det på rätt sätt.

Jonas företag jobbar nästan uteslutande med den nya tidens enskilda avlopp – minireningsverk. Det är ett komplett avloppsreningssystem som hanterar allt hushållsavlopp, så som toalett, bad, disk och vatten. Ett system som även går att sammankoppla med grannar eller andra fastigheter.  

Jonas berättar att det finns två olika skyddsnivåer i Sverige, normal och hög skyddsnivå. Hög skyddsnivå är det alltid i anslutning till vattennära miljö, tex skärgård, sjöar, vattendrag. Sådan miljö där man vill undvika att ha ut fosfor i vattnet. Normal skyddsnivå är det oftast på landsbygd med längre avstånd till vatten. I områden och på platser där det är hög skyddsnivå så är det just minireningsverk och sluten tank som uppfyller kraven som myndigheterna ställer.

- Vår verksamhet säljer och installerar till 95% minireningsverk idag och kraven från myndigheterna kommer bara öka.

Den moderna tidens avlopp är en miljövänlig lösning som uppfyller de reningskrav som ställs. Minireningsverk både uppfyller och renar enligt kraven. Kostnaden för att installera ett minireningsverk sträcker sig mellan ca 150–200 000 kronor för ett hushåll, beroende på de enskilda fallets olika omständigheter. Kommunens handläggningstid tar längst tid, vanligtvis 8–16 veckor men utöver det tar en installation i genomsnitt tre till fem dagar.

Det man kanske inte vet är att ungefär 30% av hushållets vattenförbrukning går till toalettspolning och att vi faktiskt använder rent vatten till det.
- Det nya som vi jobbar med just nu är att implementera ett regnvattensystem, dvs en tank för omhändertagande av just regnvatten. Då kopplar man stuprören från husen till en tank som man gräver ner på sidan om sitt avlopp. Då kan man samla upp regnvatten för att kunna vattna i trädgården, men också för att kunna leda till huset och använda till toalettspolning. Det är otroligt viktigt att ta hand om sitt regnvatten, avslutar Jonas.





Annons

Annons

Därför vinner semlan över Rimbobullen – måltidshistoriker förklarar

Publicerad – av Daniel Rämsell

När svenska folket fick rösta fram vilket bakverk som bäst representerar deras landskap stod det klart att semlan engagerar mest i Uppland. BILD: Wikimedia/pressbild

3 min läsning
Annons

När svenska folket fick rösta fram vilket bakverk som bäst representerar deras landskap stod det klart att semlan engagerar mest i Uppland. I konkurrens med Rimbobullen och Upplandskubb drog den klassiska fastlagsbullen det längsta strået.

Tävlingen Hela Sveriges Bakverk har genomförts av Epoq, Elgigantens köksvarumärke, tillsammans med måltidshistorikern Richard Tellström.

Under hösten 2025 fick allmänheten rösta fram sina favoriter bland 25 landskap.

Annons

I Uppland föll valet på semlan, ett bakverk med rötter i 1600-talet men med en modern historia som förklarar dess starka ställning.

– Fastlagssemlan har industrialiserats under 1900-talet, det är då den får sin vispade grädde och den blir mer en konditoribakelse än en hemmarätt. Den blir helt enkelt publik, syns från 1900-talets mitt i livsmedelsaffärer och sedan har den gjort en kreativ och postmodern resa sedan 1990-talet när den första twisten – saffranssemlan – lanserades till jul. Den är en snackis i sociala medier, och mat har vi alla synpunkter på, säger Richard Tellström.

För Norrtälje kommun innebar omröstningen att det lokala alternativet Rimbobullen fick se sig besegrad av den nationella klassikern.

Enligt Tellström handlar det om synlighet och igenkänning.

– Det handlar om kändisskap. Rimbobullen är mer en hemmabakad bulle, medan fastlagssemlan är publik. Alla bullar har också svårt att konkurrera med bullarnas bulle – kanelbullen. Rimbobullen saknar också en välkänd högtidsdag.

Trots det menar Tellström att omröstningen visar att regional identitet fortfarande lever.

– Alla landskapsbakverken visar att det finns en stark regionalitet som lever, mycket mer än på maträtternas område där det i dag finns mycket litet av regionaliteten kvar.

Annons
Flygfyren

Bland annat vann spettekakan i Skåne, i Småland den småländska ostkakan och på Gotland saffranspannkakan. I Värmland röstades Värmlandstårtan fram och på Öland Ölandskakan. På flera håll valdes alltså välkända landskapsspecialiteter.

Tellström pekar på hur medier och handel påverkar vad människor uppfattar som typiskt.

– Bakverken blir mer kända genom olika slags medier och reklam, vilket gör att den regionala känslan hos människor också kan bli större. De som aldrig hört talas om bakverken får nu utveckla sin kak- och bakbildning.

Att semlan segrade i Uppland säger också något om samtiden, menar han.

– Vi går allt mer mot en nationell identitet i takt med att vi följer sociala medier som ofta skapas i en internationell kontext, vilket talar för att landskapsbakverken kan överleva som motståndsficka, för sökandet efter äkthet som vi märker nu är mer synligt i det nära än i det avlägsna.

För Rimbobullens del är loppet dock inte nödvändigtvis kört.

– Rimbobullen kanske inte konkurrerar med semlan, men däremot kan den konkurrera med kanelbullen. Kanske genom att få en tydligt egen dag och att företagen köper den till sina anställda, för personalbullar är avdragsgillt, säger han.

Omröstningen pågick under veckorna 44–49 2025 och resulterade i en vinnare per landskap.

Annons
Flygfyren

Faktaruta: Landskap och vinnande bakverk

Tabell över landskap och de vinnande bakverken i "Hela Sveriges Bakverk".

...

Annons

Från Afghanistan till Roslagen: tälta året runt blev Josefs räddning

Uppdaterad , Publicerad – av Daniel Rämsell

När Josef Alisson kliver in i skogen söker han inte äventyr i första hand. FOTO: Privat

3 min läsning
Annons

När Josef Alisson kliver in i skogen söker han inte äventyr i första hand. Han söker stillhet. Elden, doften av rök och tystnaden mellan träden ger honom en trygghet som han länge saknade och som han i dag vill föra vidare till sin son.

– När jag tältar och eldar påminner doften om min barndom. Den påminner om min mamma. Det skapar en trygghetskänsla, säger Josef Alisson.

Han växte upp i Afghanistan, där kaminer och eld var en självklar del av vardagen. När han som barn förlorade sin familj och senare flydde ensam till Europa bröts den tryggheten abrupt.

Annons

Vid elva års ålder tog han sig till Iran, där han bodde hos bekanta och arbetade på restaurang. Resan fortsatte mot Europa, men slutade oväntat i Sverige.

– Jag var på väg till Norge, men pengarna tog slut i Malmö. Då kunde jag inte resa vidare och sökte asyl i Sverige. Jag var 17 år när jag kom hit, berättar han.

Tillvaron i Sverige blev till en början svår. Josef placerades på ett flyktingboende på Väddö och mötte ett nytt språk, en ny kultur och en vinter han inte var förberedd på.

– Jag blev deprimerad. Det var mörkt, kallt och jag var ensam. Jag var deprimerad i nästan två år efter att jag kom till Norrtälje.

Josef tältar i snölandsskap.
Josef tältar året runt och har inget emot att det är snö och kallt. FOTO: Privat

 

Vändpunkten kom dock oväntat. En väns pappa frågade om Josef ville följa med och pimpla. Han lånade utrustning och följde med ut på isen.

– Det var naturupplevelsen som fick mig på bättre humör. Jag började fiska mer, vara mer ute i naturen och tälta med vänner. Då började jag må bättre.

Annons
Flygfyren

Sedan dess har friluftslivet blivit en självklar del av hans liv. I dag, nästan tio år senare, tältar han regelbundet – i alla väder.

– I snitt tältar jag varannan vecka. Oftast blir det bara en eller två nätter åt gången dock, eftersom jag har familj och barn.

Han föredrar skogarna i Dalarna, dit han ofta återvänder.

– Naturen där är fantastisk.

Har du känt dig rädd någon gång i skogen?

– Nej, jag brukar känna mig trygg i skogen.

Inte heller ensamheten är något problem för Josef.

Josef håller i en såg
Till vardags bor Josef i Rimbo med sin fru och sitt barn. Han arbetar som snickare, ett yrke han haft sedan studenten. FOTO: Privat

– Nej, aldrig. Jag är ju där för att vara ensam och släppa vardagen.

Till vardags bor Josef i Rimbo med sin fru och sitt barn. Han arbetar som snickare, ett yrke han haft sedan studenten. Trots att han byggt ett nytt liv i Sverige är relationen till ursprungslandet komplex.

– Jag har inte så mycket minnen kvar från Afghanistan. Jag flydde därifrån, så mycket kan vara förträngt.

Men vissa saker lever kvar. Saknaden efter familjen, människorna och behovet av trygghet.

I dag riktas mycket av hans engagemang mot nästa generation - hans son.

– Jag tar med min son till naturen ofta. Jag vill inte att han ska sitta framför tv eller iPad. Jag vill att han ska uppleva naturen.

För Josef handlar det inte om extrema prestationer, utan om närvaro.

– Jag vill ge kärlek och natur till min son. Har man bra kläder kan man alltid vara ute.

Annons
Flygfyren

SNABBFRÅGOR:

Favoritplats i naturen när du behöver lugn?

–  Luleåälven.

Eld, tält eller sovsäck – vad är viktigast för dig?

– Eld. Jag klarar mig utan sovsäck och tält, men inte utan eld.

Bästa maten att laga ute när det är riktigt kallt?
– Kött och potatis.
Bästa stället i Roslagen?

– Blidö.

Vad saknar du mest från Afghanistan – och vad har Sverige gett dig i stället?
– Familjen och kulturen.

Någon som är nyfiken på att testa vintertälta - har du något råd.
– Det är lättare att tälta på sommaren, så testa först på sommaren.

Annons

Tomas Johansson bygger nätverk, laganda – och en och annan hamn

Uppdaterad , Publicerad – av Nicklas Salmin
5 min läsning
Annons

Tomas Johansson har haft en ledande befattning inom kriminalvården, centrumledare och rådgivare – men framför allt har han varit en sammanhållande kraft i Norrtälje. Med ett hjärta för människor, en förkärlek för samarbete och en oväntad biroll som präst i en indisk Netflixfilm, är han kanske kommunen mest välkända länk mellan olika världar.

Som tidigare centrumledare i Norrtälje handelsstad blev Tomas ett nav för företagare, föreningar, kommunanställda och privatpersoner. Men det började långt ifrån julskyltning och handelsutveckling – utan snarare bakom de låsta dörrarna på Norrtäljeanstalten.

Tomas var bara drygt 20 år när han började i kriminalvården. Under tio år, från 1998 till 2008, formades han i en miljö som var allt annat än enkel – men där grunden lades för det som skulle bli hans största styrka: att leda människor i komplexa situationer.

Annons
Flygfyren

– Anstalten är i grunden en otrygg miljö, men paradoxalt nog blev det en trygghet. Man skapade ett “vi”, en arbetsfamilj. Men när jag gick en chefsutbildning 2005 på Campus Roslagen började jag se mig själv utifrån. Ville jag verkligen vara kvar där hela livet? Jag insåg att jag hade ett ledarskap som kunde fungera utanför murarna också.

Vägen gick via försäljning – först på VallentunaSteget, sedan till Bonnier Tidskrifter där han blev försäljningschef för digitala medier. För Tomas blev det snabbt tydligt att hans styrka låg i att skapa lagkänsla – även i branscher där individfokus ofta premieras.

– Många i säljbranschen vaknar med en klump i magen. Jag försökte skapa ett klimat där vi hade kul på jobbet. Där vi hjälptes åt, precis som i idrotten.

Idrotten har följt honom genom hela livet. Uppväxten i Helenelund i Sollentuna var tuff, men i föreningslivet fann han sin trygghet. Lagandan, glidtacklingar framför att sätta den i krysset och därmed själv stå i centrum – det blev en livsfilosofi.

– Jag har aldrig behövt vara målskytten. Jag gillar att passa fram medspelare, om man ska använda en metafor.

När Tomas sedan fick frågan om att bli centrumledare i Norrtälje tackade han ja – och påbörjade ett drygt decennium i den lokala handelns tjänst. Han byggde upp en samverkansmodell som gick ut på att kroka arm med lokala handlare, lyssna in deras behov och agera därefter, vilket därmed bidrog till att göra Norrtälje till en levande stadskärna.

– I början satt jag ensam på Café Hörnan varje torsdag och kallade på samverkanmöten med handlarna. Efter ett halvår kom Peter Kaufmann in genom dörren. Sen växte det. Tre blev sex, sex blev tolv. Det blev vår samlingspunkt. En plats för dialog.

Annons

Dialog blev också hans metod när Norrtäljes hamn skulle utvecklas. I projektform fick Tomas uppdraget att föra samtal mellan kommunen och näringslivet – med målet att få stadskärnan och hamnen att smälta ihop.

– Handlarna var oroliga för konkurrens, men jag ville att de skulle se möjligheter. Det handlar om att skapa tillit. Lyssna först, sen leda.

Vilket lyckades, Tomas blev 2018 nominerad som årets centrumledare. Inte nog med det, han fick också Nuabs hederpris 2014.

- Otroligt roligt att få uppskattning, och ett kvitto på att det jag byggde upp faktiskt fungerande.

Efter att ha lett handelsstaden i elva år lämnade han 2023 sitt uppdrag – mitt under 400 års jubileumsåret som han projektledde – för att få andas. Under de mest intensiva åren var han ständigt tillgänglig, ständigt i gång.

– Jag var aldrig riktigt ledig, till och med när familjen var ute och åt på restaurang kunde krögare så sig ner och prata jobb. Till slut blev det nödvändigt att kliva åt sidan. Jag kände att jag var klar – och att organisationen behövde en ny röst.

I dag arbetar han som idrottskonsulent på RF/SISU och som rådgivare på Företagslabbet. Två roller där hans människokunskap och förmåga att se helheten gör skillnad.

– Att vara rådgivare handlar inte om att ha alla svar. Det handlar om att ställa rätt frågor. Vad är det egentligen du vill? Vad är drömmen, är den din och finns det förutsättningar för den att slå in?

För Tomas finns inget motsatsförhållande mellan affärsliv och föreningsliv – snarare tvärtom. Det handlar alltid om att bygga lag.

– Jag gillar uttrycket “ubuntu”. Det handlar om att man själv blir bättre genom att göra andra bättre. Det tycker jag är ett bra sätt att leva.

Och när han inte bygger team eller nätverk – då kan det hända att han dyker upp som präst. I en Netflixfilm.

– Visit Roslagen ringde och sa: “Du som gör tokiga saker – vill du spela präst i en indisk film? De kommer om en timme.” Jag hann knappt svara innan ett filmteam stod utanför Rådhuset. Regissören pekade på mig och sa: “You are the priest.” Jag fick tre minuter på mig. Jag googlade hur ett bröllop går till, drog på mig kåpan och ställde mig framför kameran. En tagning. Ingen regi.

Filmen hette Dear Molly och spelades in i Norrtälje med omnejd. Förutom Tomas medverkade även skådespelaren Lia Boysen. Filmen prisades senare internationellt – bland annat som Best Feature Film vid Gawahati International Film Festival, där den belönades med den prestigefyllda Golden Camera.

En prästroll i en indisk film var kanske inte det mest väntade i CV:t – men för Tomas Johansson, som byggt hela sin karriär på att dyka upp där det behövs, var det egentligen inget märkligt.

Man kan säga att han gjorde det han alltid gjort: dök upp, tog ansvar – och levererade i första tagningen. Med eller utan manus.

Annons

Annons

Junglia gör intervjuer i Norrtälje för miljonpublik

Uppdaterad , Publicerad – av Nicklas Salmin
Det började som ett budgetknep för att marknadsföra en ny jobbsajt. Fyra månader och 60 miljoner visningar senare har “Junglia” blivit ett viralt fenomen – älskat, igenkänt och ständigt växande.
3 min läsning
Annons

Det började som ett budgetknep för att marknadsföra en ny jobbsajt. Fyra månader och 60 miljoner visningar senare har “Junglia” blivit ett viralt fenomen – älskat, igenkänt och ständigt växande. Något som intervjuerna i Norrtälje bidragit till.

Det skulle bara bli några snabba klipp. Ett sätt att få uppmärksamhet för en ny jobbsajt, utan att spräcka budgeten. Men redan dag två small det till: 500 000 visningar på TikTok.

– Vi trodde att kanalen mest skulle handla om jobb, men folk ville ha något helt annat. Det var humorn, överraskningarna, att någon sa något helt oväntat – det var det som engagerade, säger Andreas Nordqvist.

Annons

Tillsammans med fotografen Mattias Eliasson och programmeraren David Nordqvist startade han Junglia, som nu blivit ett streetintervju-projekt med svensk vardagsverklighet i huvudrollen.

Junglia intervjuar en leende kvinna på Stora brogatan i dagsljus.
På Stora brogatan stoppade han en kvinna som deltog i en energifylld intervju: FOTO: Nicklas Salmin

Namnet? En djungel av röster, men också en blinkning till Andreas själv.

– Jag är lite som en apa – glad, flamsig och spontan. Det passade. Och domänen fanns ledig, säger han med ett skratt.

På bara några månader har Junglia exploderat. 60 miljoner visningar. Kommentarer i tusental. I centrum står alltid samma sak; mötet med en främling och strävan efter autentiska responser.

– Det är som standup, fast med okända människor på stan. Man fiskar efter det där oväntade. Det handlar inte om vilka frågor jag ställer, utan mer vad folk vågar säga. Vi spelar in flera dagar i veckan, och väljer sedan ut det allra bästa.

Två ungdomar som tar en Selfie med Junglia i centrala Norrtälje.
Numera blir Andreas igenkänd när han är ute och gör streetintervjuver. Utanför ICA Kryddan kom det fram ett ungdomsgäng och ville ta en selfie. FOTO: Nicklas Salmin

När Andreas Nordqvist nyligen besökte Norrtälje var det tydligt att formatet också gjort honom igenkänd – särskilt bland de yngre.

– Det är framför allt kidsen som känner igen mig. De ropar “Junglia!” eller springer fram och vill vara med. Särskilt när vi precis varit virala med något klipp, då känns det i hela kroppen.

Annons

Och just streetintervjuerna i Norrtälje sticker ut.

– Här är det alltid succé. Folk är öppna, bjuder på sig själva. Lite det där lantliga, som jag gillar. Min pappa var bonde så jag känner igen jargongen.

Guldsmed som visar upp en klocka i sin butik.
Norrtäljes alldeles egna guldsmed, Albert Bergström gick hem hos Junglia "Han hade nästan mer energi än mig", sade Andreas efter intervjuven. FOTO: Nicklas Salmin

Samtalen är ofta lätta, ibland djupa, ibland röriga. Och ibland träffar de mitt i nerven. Politik, pengar, religion – ämnen som i många sammanhang undviks, men som Junglia tar sikte på.

– Det är det folk tycker är kul att prata om. Man märker att det finns ett behov av att få ventilera. Och även om vi inte har någon politisk agenda så vet vi att de ämnena engagerar. Oftast får politiska klipp 500 kommentarer, andra klipp kan få tio. Så vi ser vad som funkar och kör sen på det.

Kritiken? Den finns – men är liten.

– Ungefär en procent hat, resten är kärlek. Det är mest folk som tycker att vi stör. Men vi tvingar aldrig någon att vara med. Och vi har tagit ner klipp om någon ångrat sig i efterhand.

Vid busstationen var det i vanlig ordning mycket folk. Det är runtom de platserna som Andreas och Mattias åker runt och gör sina intervjuer. FOTO: Nicklas Salmin

Några intervjuer har satt sig extra hårt.

– Ja, Pärlan här i Norrtälje. Allt han sa var som att öppna en ny värld. Han pratade om cancer, om att ha kört ifrån polisen på MC, om karate och om kvinnor. Man visste aldrig vad som skulle komma härnäst, han är en legend och vi har därför släppt den längre intervjuven på vår youtube.

Junglia blickar nu framåt. Podcastformatet lockar. Möjligheten att ta längre samtal med komiker, politiker, eller personer som redan gjort avtryck i tidigare klipp.

– Vi har byggt något som sticker ut. Vi började med ett mål – men nu är det större än så. Vi vill fortsätta träffa människor, men kanske också fördjupa samtalen.

Men TikTok-viben – den stannar.

– Absolut. Det är där vi har publiken. Det är där energin finns.

Annons
Flygfyren

Om Junglia

Namn: Junglia

Grundare: Andreas Nordqvist (intervjuare), Mattias Eliasson (fotograf/redigerare) och David Nordqvist (programmerare)

Bor: Uppsala och Stockholm

Start: 2025, som ett marknadsföringsprojekt för en kommande jobbsajt med namnet “Junglia”

Format: Streetintervjuer med fokus på humor, spontanitet och engagemang

Antal visningar: Över 60 miljoner på fyra månader

Mål: Underhålla, skapa engagemang och ge människor en röst

Följ Junglia:

Annons