Annons

Padelhallarna tar över i kommunen

Uppdaterad , Publicerad – av Redaktionen
3 min läsning
Annons

I samband med att pandemin slog till så exploderade också uppförandet av padelhallar. Norrtälje kommun är inget undantag. Allt om Norrtälje träffar Jonathan Lundberg som lägger mycket av sin fritid på just padel.

2018 uppfördes den första padelhallen i Norrtälje kommun, Norrtälje Padelcenter, stationerad på Knutby torg. Det blev succé och banorna var ständigt fullbokade. Snabbt började det projekteras för fler hallar och nyligen blev deras nya anläggning VMI by Fine Padel klar vid infarten till Norrtälje, intill Norrtäljeporten och Campus Roslagen. 

Där finns både inomhus- och utomhusbanor, och det erbjuds även kontorsplatser till uthyrning i anslutning till själva padelhallen. Utöver det finns ytterligare en utomhusbana, Norrtälje GK, i samma regi stationerad en bit utanför stadskärnan. Inom kort färdigställer också Padel United ytterligare åtta banor i Norrtäljes nya industriområde längs väg 276. Där kommer det finnas så kallade centercourts, det vill säga banor som tillåter spel utanför banan inom ett visst område.  

Annons
Flygfyren

Jonathan Lundberg, 30, är en lokal stjärna som har spelat padel sedan våren 2018. Till vardags arbetar han som plattsättare och utöver det är han också en duktig hockeyspelare med rötter i både Rimbo IF och Norrtälje IK. Idag tillbringar mycket av sin tid på padelbanan och tävlar när tillfälle ges.

– Ett rimligt snitt jag ligger på är väl 4-5 timmar i veckan, men det varierar lite beroende på jobb och hockeysäsong.

De senaste åren har intresset för sporten ökat markant i samhället och idag finns det ca 500 padelhallar i Sverige. I storstäderna finns det en enorm efterfrågan, men behövs verkligen tre hallar och två utomhusanläggningar i en mindre stad som Norrtälje?

- De nya banorna som byggs ska vara tävlingsgodkända för alla tävlingar, det kommer förmodligen locka folk utifrån men även ge möjligheter för Norrtälje att arrangera större tävlingar för hela landet. Men att invånarna i Roslagen ska fylla alla hallar i Norrtälje har jag svårt att se, säger Jonathan.

Sporten växte sig stor redan innan pandemin, men fick ett ordentligt uppsving i samband med att Corona slog till. Man fick inte träffas i stora sällskap, både fotbolls- och hockeyklubbar ställde in träningar och matcher, men padelbanorna i Norrtälje var fullbokade oavsett tid på dygnet, trots de generösa öppettiderna som sträcker sig mellan 05:00-01:00.

- Nu är det fullbokat i stort sett mellan klockan 17-21 på vardagar, men annars är det lite glesare med bokningar. Jag tror dock inte att padel i helhet kommer dö ut på ett bra tag, snart kommer föreningsliven in i sporten med fler ungdomar.

Padel kräver egentligen inga förkunskaper, det man behöver är medspelare och ett racket. Myten om att padel är en dyr sport beror helt och hållet på vilken nivå man ligger på och hur ofta man tränar. Ett racket kostar från 300 kronor och uppåt. Utöver det kostar det 400 kronor per timme att hyra en bana, en kostnad man vanligtvis delar med sina med- och motspelare. Jonathan, som är en lagspelare i grund och botten berättar att han ser padel som en kombination av lagsport och individuellt spel, men också som en sport som faktiskt kan passa alla, oavsett erfarenhet och träningsnivå.

Annons
Flygfyren

- Man är ju två i padel, men man kan styra mer själv genom att välja medspelare utan att bli ihopsatt av en coach.  Det är också en sport som fungerar bra för alla muskelgrupper, vilket gör det till ett bra komplement till andra typer av träning. Jag lägger ungefär 1500-2000 kronor i månaden på padel, och det kan väl kanske anses som mycket. Men det är något som skänker mig glädje och träning, vilket jag inte tycker att man kan sätta ett pris på.

Allt om Norrtälje har sökt Anders Berg, grundare till Norrtälje Padelcenter och ägare till Fine Padel i Norrtälje, som har avböjt intervju.

Annons

En självklarhet, inte en lyx, när Hallstavik får sin vänthall

Publicerad – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I nästan två decennier har resenärer i Hallstavik väntat på besked. Väntat i regn, snö, kyla och mörker. Nu är det äntligen dags: Hallstavik busstation ska få en ny uppvärmd vänthall.

Den tidigare vänthallen brann ner 2007. Sedan dess har skolungdomar, pendlare och äldre fått klara sig bäst de kan. Att kunna vänta inomhus på bussen borde inte vara en lyx, utan en självklarhet i en kommun som säger sig vilja satsa på kollektivtrafik, trygghet och tillgänglighet.

Den planerade vänthallen är ingen överdådig satsning. Den rymmer 15–20 sittplatser, byggs med stora glasytor för överblick och trygghet, blir tillgänglig för alla och ska stå klar hösten 2026.

Annons

Kostnaden: cirka tre miljoner kronor. Det är en rimlig investering för att göra vardagen bättre för många.

Ändå hörs invändningar. Kritiker varnar för att en uppvärmd vänthall riskerar att bli en ”värmestuga” för missbrukare och därmed skapa otrygghet.

Det argumentet håller inte.

Att människor i utsatta livssituationer söker värme är inte ett skäl att låta andra frysa. Om otrygghet uppstår är det kommunens ansvar att hantera den – med närvaro, ordningsvakter eller andra åtgärder, precis som man gör på andra platser.

Alternativet är betydligt sämre: att acceptera en offentlig miljö där unga och gamla står oskyddade mot väder och vind, år efter år. Det är inte trygghet. Det är uppgivenhet.

En modern vänthall handlar om mer än tak och väggar. Den signalerar att kollektivtrafik tas på allvar, att Hallstavik räknas och att det ska vara möjligt att bo, studera och arbeta i hela kommunen utan att känna sig bortglömd.

Ibland är politikens viktigaste uppgift inte att lösa stora ideologiska konflikter, utan att se till att vardagen fungerar.

Annons
Flygfyren

En varm vänthall är kanske inte en stor fråga. Men den är en viktig. Och den borde ha varit självklar för länge sedan.

Annons
Flygfyren

Annons
Flygfyren

Varför säljer vi våra barn på marknaden?

Publicerad – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När barnkullarna minskar ställs kommuner inför ett brutalt val: lägga ner förskolor eller göra barngrupperna större. Det är inga enkla beslut. Dilemmat blir särskilt tydligt i en kommun som Norrtälje, där mer än hälften av verksamheten drivs fristående. Kommunen kan bara direkt påverka sin egen verksamhet, inte de fristående aktörerna.

Det här är ett problem som en landsbygdskommun som Norrtälje väl känner till. Det handlar oftast om förskolor och skolor på landsbygden där det finns få elever och det är svårt att rekrytera utbildad personal, men ibland drabbar det också tätorterna, t ex i det nu aktuella fallet med Förskolan Vigelsjö gård. Jag har själv ett barn som gått på Vigelsjö gård och det är lätt att se de stora värdena i närheten till naturen. Det är också lätt att se det positiva i en liten, trygg förskola, men det är just de enheterna som blir dyrast för politikerna att bevara. Det kostar att hålla öppettider, att inte kunna låna in personal från en annan avdelning vid sjukdom och lokalkostnaderna ökar ständigt.

Vill politikerna skjuta till pengar för att rädda en kommunal förskola måste de samtidigt skjuta till lika mycket till de fristående. Oavsett om de har behov av mer resurser eller inte. Det går egentligen stick i stäv med tanken om att kunna erbjuda en kompensatorisk utbildning, där den som har större behov ska kunna erbjudas mer. Här måste alla få lika mycket. Det är en marknad och inte att fördela resurser optimalt. Det innebär att varje satsad krona för att stärka kvaliteten i den egna verksamheten också går till aktörer som kommunen inte styr över. I ett läge med ansträngd ekonomi blir resultatet ofta nedläggningar.

Annons
Flygfyren

Konsekvensen? Även om de fristående förskolorna också står med tomma platser och överkapacitet, har många av dem starka aktiebolag (Jensen, Academedia, Pysslingen) i ryggen som har råd att svälta ut kommunerna och få en större andel av utbudet när de kommunala enheterna tvingas stänga. Samtidigt visar statistiken att kommunala förskolor i snitt har 41 procent utbildade förskollärare, medan motsvarande siffra i fristående verksamhet är 27 procent. Det betyder att vi inte bara administrerar en överföring av gemensamma resurser till privata fickor, vi upprätthåller också ett system där den genomsnittliga kompetensen riskerar att sjunka, d v s kvaliteten på förskolan i kommunen sänks.

Frågan är inte bara hur vi sparar – utan vad vi förlorar när vi säljer våra barn på en marknad.

Annons
Flygfyren

Annons

Allt om Norrtälje lanserar ny ledarredaktion med sex kända namn!

Publicerad – av Alexander Hall
Allt om Norrtälje startar en ny ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun.
2 min läsning
Annons

Allt om Norrtälje startar en ny ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun.

Modellen innebär att tidningen samlar socialistiska, liberala och konservativa röster på samma plattform. Varje ideologisk inriktning representeras av två skribenter och ambitionen är att skapa en bredare och mer transparent lokal opinionsbildning.

– Vi vill ta ledarsidan in i 2020-talet. I stället för att tala med en röst låter vi flera ideologiska perspektiv mötas på samma plattform. Det skapar transparens och ger läsarna en tydligare bild av hur olika värderingar påverkar synen på lokala frågor, säger Daniel Rämsell, chefredaktör.

Annons

De sex skribenterna beskrivs av många som några av Roslagens mest intressanta politiska röster. Flera av dem är redan välkända profiler i den lokala politiken och samhällsdebatten.

Varje ideologisk inriktning kommer att publicera minst en och högst två ledartexter i veckan. Skribenterna samordnar själva publiceringarna för att skapa ett jämnt flöde av texter under veckan.

– Vår tanke är att skapa en mer levande lokal idédebatt. Lokala frågor rymmer ofta flera perspektiv, och då är det bättre att de syns öppet än att en tidning låser sig vid en enda politisk linje, säger Rämsell.

Den nya ledarredaktionen består av Catharina Wahlgren (V) och Sverker Nyman (S) med socialistisk inriktning, Robert Beronius (L) och Nicklas Salmin (L) med liberal utgångspunkt samt Andrea Kronvall (SD) och Carl Eos från tankesmedjan Oikos med konservativ profil.

Som en del av satsningen får läsarna möjlighet att rösta på varje ledartext genom att ange om de håller med eller inte.

Resultatet visas öppet och ska fungera som en temperaturmätare på opinionen i kommunen.

Läs mer här!

Annons

Annons

Annons
Flygfyren

LISTA: Företagen i Norrtälje kommun som gick i konkurs

Publicerad – av Daniel Rämsell
Norrtäljes kommunhus sammansatt med en miniräknare.
1 min läsning
Annons
Flygfyren

Under februari månad inledde åtta företag i Norrtälje kommun konkurs, med en sammanlagd omsättning på knappt 8,5 miljoner kronor och totalt nio anställda enligt de senaste boksluten.

I februari registrerades konkurser för åtta företag i Norrtälje kommun.

De berörda bolagen hade tillsammans en omsättning på knappt 8,5 miljoner kronor enligt de senaste boksluten, och sysselsatte totalt nio personer.

Annons

Det största företaget sett till omsättning var Sjödins vvs AB, som rapporterade en omsättning på 3 miljoner kronor i sitt bokslut för 2024.

Uppgifterna visar att konkurserna omfattade företag av varierande storlek.

Annons
Flygfyren

Annons