I slutet av november meddelade Riksrevisionen att man håller på att genomföra en omfattande granskning av det tillsynsarbete som utförs av Spelinspektionen på Sveriges spelmarknad. Granskningen har som syfte att svara på huruvida Spelinspektionens tillsyn över den svenska spelmarknaden är effektiv. Granskningen är en naturlig följd av att Spelinspektionens arbete och förutsättningar har förändrats kraftigt sedan omregleringen av Sverige spelmarknad 2019. Sveriges spelmarknad genomgick år 2019 en omreglering som på många sätt ritade om hela kartan för spelandet om pengar i Sverige. Då fick myndigheten Spelinspektionen ett utökat ansvar för spelmarknaden, med fokus på det licenssystem som infördes i samband med omregleringen. Sedan dess har många utländska spelbolag och casinon blivit casinomedsvensklicens.com då de beviljats en spellicens i Sverige.Man kan med god grund konstatera att Spelinspektionens arbete och spelmarknadens förutsättningar har förändrats i grunden de senaste åren. Det gör att det enligt Riksrevisionen finns all anledning att genomföra en granskning för att säkerställa att Spelinspektionens arbete med tillsyn över spelmarknaden genomförs på ett effektivt sätt. När det gäller spel om pengar är det en marknad som omsätter stora belopp varje år. Ser man till de statliga intäkterna ligger dessa på cirka 6 miljarder svenska kronor årligen. Då räknar man in intäkter från spelskatt, utdelning från det statliga spelbolaget Svenska Spel och den bolagsskatt som spelföretaget betalar i Sverige. Samtidigt har beräkningar visat att samhällskostnaden för spel om pengar ligger på runt 9 miljarder svenska kronor. Det är kostnader som exempelvis går att koppla till spelberoende och annan spelproblematik. Isolerat till dessa siffror kan spelmarknaden i Sverige ses som en ekonomisk förlustaffär för staten. Samtidigt har den svenska spelpolitiken, där stor politisk enighet finns mellan olika partier och politiska allianser, en uttalad målsättning om att bidra till en säker och sund spelmarknad. Riksrevisionen skriver själva att den sunda och säkra spelmarknaden under offentlig kontroll också ska “värna intäkterna till det allmänna och som ger goda förutsättningar för allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel. De negativa konsekvenserna av spelande ska minskas och det ska råda hög säkerhet i spelen. Spel om pengar ska omfattas av ett starkt konsumentskydd och inte kunna missbrukas för kriminell verksamhet”. “Förväntningarna på Spelinspektionens tillsyn är stora” På Riksrevisionens hemsida går det att läsa att “förväntningarna på Spelinspektionens tillsyn är stora i det nya, omreglerade systemet”. Det är också anledningen till att man nu vill granska att tillsynsarbetet utförs på ett sätt som kan anses tillräckligt effektivt. Riksrevisionen motiverar själva sin granskning med att förutsättningarna för Spelinspektionen att utföra sitt arbete, bland annat med fokus på tillsyn över Sveriges spelmarknad, har förändrats sedan omregleringen. Innan 2019 var det Svenska Spel, ATG och fyra stora rikslotterier som stod för över 95 procent av hela omsättningen på Sveriges spelmarknad. Men efter 2019, när utländska operatörer har kunnat beviljas en svensk spellicens och bli en del av spelmarknaden i Sverige, ser fördelningen helt annorlunda ut. Spelinspektionens tillsynsarbete inbegriper numera cirka 600 innehavare av spellicenser eller andra tillstånd. Det är ett betydligt mer omfattande arbete än tidigare, samtidigt som den lagstiftning som finns också är relativt ny och därmed saknar praxis. Således ska granskningen svara på om den tillsyn som Spelinspektionen bedriver över Sveriges spelmarknad är effektiv, eller om den på något sätt behöver förändras för att fungera bättre. Granskningen förväntas därmed bli underlag för framtida politiska diskussioner och eventuella lagändringar. Det skulle kunna förändra den svenska spelmarknaden ytterligare, beroende på vad rapporten säger. Riksrevisionens granskning publiceras i september 2024Riksrevisionens granskning av Spelinspektionens tillsynsarbete inleddes under november månad 2023 och den kommer att pågå under närmare ett års tid. Enligt Riksrevisionen själva väntas slutrapporten publiceras i september 2024. När Riksrevisionen gör den här typen av granskningar genomförs den vanligen i två olika faser. Den första fasen handlar om att utforma granskningen och planera för tid och andra resurser som behöver användas för att kunna genomföra granskningen. Dessutom kommunicerar Riksrevisionen att en granskning genomförs under den här fasen. Därefter inleds den senare, mer omfattande fasen av granskningsarbetet. Det är här arbetet med insamling av information och data genomförs. Det är denna information och data som senare ligger till grund för analyser och den slutrapport som publiceras i slutet av granskningstiden. Riksrevisionen är en statlig myndighet som har i uppdrag att granska olika delar av den statliga eller statligt finansierade verksamheten som bedrivs i Sverige. Enligt lag har Riksrevisionen rätt att ta del av den information som man behöver för att kunna genomföra effektiva granskningar. Samtidigt förhåller man sig till offentlighets- och sekretesslagen. Det innebär att allmänheten inte alltid får ta del av Riksrevisionens fullständiga granskningar. Det kan också förtydligas att Helena Lindberg är riksrevisor på Riksrevisionen. Den som innehar denna roll har utsetts av riksdagen. Riksrevisorn har en oberoende ställning, något som är skyddat inom ramarna för den svenska grundlagen.
