Amanda Reinikainen, mamma till sexåriga Sally med medfödd hjärnskada, har lämnat in ett e-förslag till Norrtälje kommun om att öppna en anpassad skola i Hallstavik. Med över 300 stödröster hoppas hon att kommunen skall agera.
Amanda Rainikainen är en av många föräldrar i Hallstavik som varje dag ställs inför den känslosamma utmaningen att skicka sitt barn på en lång pendling med buss bara för att gå i skolan. Hennes dotter Sally, som har en medfödd hjärnskada, skulle ha börjat i skolan denna höst, men på grund av pendlingssträckan valde familjen att skjuta på skolgången. Detta på grund av att det inte finns någon anpassad skola på andra ställen i kommunen än i Norrtälje stad och man hoppas nu på att få gehör.
– Det är under all kritik att man ska behöva pendla åtta mil tur och retur för att gå i skolan. Bara från Hallstavik är det många barn som pendlar den här sträckan varje dag för att gå i skolan, vilket borde vara nog med underlag, berättar Amanda. Hon tillägger att pendlingen medför stora risker för dessa barn, som kan ha varierade behov, och medicinska tillstånd, inklusive epilepsi, som kan kräva momentan hjälp.
– Våra barns välbefinnande och hälsa borde vara högsta prioritet. Vad händer om ett barn exempelvis får ett epilepsianfall på bussen till eller från skolan? Det finns ingen tränad personal där för att hjälpa, fortsätter Amanda.
Enligt Amanda är lokaler i Hallstavik inte heller ett problem. Hon pekar på tomma byggnader, inklusive en tidigare särskola, som potentiella platser för en ny anpassad skola. E-förslaget som Amanda startade i hopp om att påverka beslutsfattare har fått överväldigande stöd, med nu över 300 röster om att öppna en anpassad skola i Hallstavik.
-Jag ser fram emot att e-förslaget kommer upp till behandling. Vi har haft liknande tankar själva tidigare, men det har inte funnits ett tillräckligt stort elevunderlag, säger Robert Beronius (L), ordförande för barn- och skolnämnden.
Robert Beronius menar att det inte finns tillräckligt med underlag i nuläget och att det är viktigt att eleverna får gå i någorlunda jämna klasser.
– Om det finns ett tillräckligt stort elevunderlag som innebär att man får gå i skolan med någorlunda jämnåriga elever startar jag gärna upp en anpassad grundskola i Hallstavik, men jag vill verkligen betona vikten av att få gå med någorlunda jämnåriga elever. Det är stor skillnad på en elev som är sex år och som går i förskoleklass och en elev som är 16 år och som går i nian, fortsätter han.
I dagsläget är det cirka 70 elever som går i anpassad grundskola i kommunal regi, varav de flesta bor i Norrtälje stad med omnejd.
– Det blir inte särskilt många elever om man slår ut dem per årskurs och jag vet inte vad eleverna som bor i Rimbo till exempel skulle säga om de hänvisades till Hallstavik istället. Norrtälje ligger någorlunda centralt i kommunen oavsett om man bor i Rimbo eller Hallstavik. Det är anledningen till att den anpassade grundskolan (tidigare grundsärskolan) centraliserades till Norrtälje stad, säger Beronius.
Amanda menar annorlunda och poängterar att Beronius endast nämner de elever som går i Kommunal regi.
– Baldersskolan som är under privat regi, har närmare 40 barn som går i anpassad skola. Dessa bör också ingå när man räknar på behovet, menar Amanda.
Hon hoppas på positiva förändringar, men för närvarande beskriver hon känslan som “rätt hopplös”. Men hon vill att allmänheten ska vara medveten om problemet och stödja deras kamp.
– E-förslaget är en markering till politikerna och allmänheten. Jag vill uppmärksamma detta. Hade jag och min familj inte varit i den här situationen själva, hade jag inte varit medveten om den här problematiken, avslutar Amanda.
