Annons

Sanna Jansson: En berättelse om barncancer, styrka och passionen för Speedway

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2023-08-22 – av Daniel Rämsell
5 min läsning
Annons
Flygfyren

HALLSTAVIK. Sanna Jansson, 34 år, har upplevt mer än de flesta. Från en djup kärlek till Speedway och Hallstavik till utmaningar med endometrios och att stödja sin son genom hans hälsoutmaningar. I en intim intervju delar hon med sig av sin resa, sina lärdomar och hoppet om framtiden.

Om vi först skall prata om positiva saker - hur kom det sig att du blev intresserad av Speedway?
- Eftersom min Pappas släkt kommer från Hallstavik, har Speedway alltid varit en del av mitt liv. Jag minns de tidiga dagarna när jag började köra 85cc. Men efter en knäskada var det Åke “Lavarn” som drog in mig i föreningen. Han sa alltid att han såg potential i mig, att jag hade en glöd som var perfekt för sporten. Speedwayen blev min räddning från ett destruktivt liv. Något jag alltid kommer tacka “Lavarn” för. Han blev som en andra far för mig, säger Jansson.

Men Hallstavik är mer än bara Speedway för Sanna.

Annons

Efter att ha bott i Norrtälje i åtta år flyttade hon tillbaka och beskriver det som det bästa beslutet hon någonsin tagit.

- Jag har mina föräldrar tio minuter bort. Jag bor granne med min farfar, har många vänner kvar och såklart speedwayen nära. Det är här jag känner mig hemma och det är här jag känner mig hel, säger hon.

Hur skulle du beskriva Speedway-kulturen i Hallstavik för någon som aldrig har varit där?

- Speedway-kulturen här är som ingen annanstans. Den är tyvärr inte alls som den var för tio, femton år sedan, men gemenskapen och sporten är fortfarande obeskrivlig. Funktionärer, förare, styrelsen... ja, alla inom föreningen är som en stor familj, säger Sanna. Vi stöttar varandra genom tjockt och tunt. Det är en känsla av samhörighet som är svår att förklara om man inte upplevt den själv, fortsätter hon.

Speedwayen har givit sanna Styrka, gemenskap och bringat glädje i hennes liv. Men Sanna har haft fler utmaningar än de flesta andra. Under många, många år har hon kämpat med bland annat endometrios, en sjukdom som påverkar var tionde kvinna i världen.

- Det är så mycket mer än “bara mensvärk", säger hon. Det är en kamp varje dag. Sjukdomen har medfört fysiska och psykiska utmaningar, men med stöd och behandling har jag funnit sätt att hantera den. Men det är en ständig kamp, fortsätter hon.

Även om Sannas egna fysiska och psykiska hälsa har varit en stor utmaning för henne, överskuggas det av en av de mest hjärtskärande utmaningarna en förälder kan möta: att upptäcka att hennes nyfödda son hade en tumör.

Annons

- Det går inte att beskriva med ord. Allt jag kunde tänka på var hans säkerhet, hälsa och välbefinnande. Men med stöd från sjukvården och min egen outtröttliga styrka har vi navigerat genom denna svåra tid, säger hon.

Initialt trodde läkarna att det va ryggmärgsbråck som Sannas son var drabbat av och hon beskriver att hela hennes värld blev svart.

- Jag vet ju vad det innebär, men jag vägrade googla. Jag ville inte att någonting skulle komma i mellan mig och min bebis första tid. När han var tre månader kom beskedet att det var en tumör. När han var sex månader så opererades han. De tog bort både tumören och hans svanskota. Han är idag tre år och vi går på ständiga kontroller, men han lever och det är det viktigaste.

Hur har din sons cancer påverkat ditt perspektiv på livet och din roll som mamma?

- Extremt mycket. Jag har också varit ensamstående genom allting, så det har tagit extremt mycket på mig psykiskt. Det har bara varit jag och mina söner. Det har fört oss tre har tillsammans på ett fantastiskt sätt. Att se sitt barn på sjukhus är såklart aldrig kul. Men dom är helt fantastiska på Astrid Lindgrens och vi har gjort alla besök till ett roligt äventyr. Jag har gjort allt i min makt för att min son inte ska vara rädd. Jag vill att han skall känna sig stark och framförallt även vara stark.

Sanna hämtar styrkan från sina barn, sin familj, sina vänner och Speedway. Hon har också hittat stöd i online-grupper och forum, särskilt när det gäller endometrios.

- Att ta emot hjälp är inget fel. Det är snarare en styrka att kunna erkänna när man behöver hjälp, säger hon.

Trots motgångar, fysiska och psykiska hinder ser Sanna med optimism på framtiden.
- Jag ser fram emot framtiden. Det känns som att när man passerat 30, så börjar livet.

Hon drömmer om att kombinera sin passion för skrivande med sin kärlek till sina barn och Speedwayen.

Vad hoppas du kunna förmedla med din historik och dina erfarenheter?

- Jag vill förmedla till andra att man skall ta tillvara på livet och familjen. Stäng inte in dig. Inget blir bättre av det i längden även om det känns bra i stunden. Låt människor stötta dig. Låt människor hjälpa dig. Att ta emot hjälp är inget fel. Att läsa på om sin sjukdom och rättigheter hjälper också otroligt mycket. Inte bara för att få rätt hjälp utan hjälper oss också att växa som människor, avslutar Sanna Jansson.

FAKTA OM ENDOMETRIOS:
Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna eller celler som liknar livmoderslemhinna på andra ställen än inuti livmodern. Ett vanligt symtom är att ha mycket ont i samband med mens. De flesta behöver behandling för att slippa att ha ont, och andra besvär. Det är viktigt att du får träffa en gynekolog om du har mycket ont vid mens eller om du har andra besvär som är kopplade till menstruationscykeln. En gynekolog kan hjälpa dig att få en utredning och behandling.

KÄLLA:
1177
FOTO: Privat

Annons

Dödsstraff p g a bristande vandel – vilket samhälle vill vi ha?

Publicerad Igår 08:42 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Annons

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.

Annons

Annons
Flygfyren

Bostadspriserna i Norrtälje – så ser det ut

Uppdaterad 2026-04-15, Publicerad 2026-04-15 – av Nicklas Salmin
Norrtäljes hamnpromenad i solnedgång.
Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars.
1 min läsning
Annons

Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars. Enligt statistik från Svensk Mäklarstatistik, som Newsworthy har analyserat, innebär det en tydlig uppgång efter ett år med i stort sett stillastående priser.

Totalt såldes 182 bostadsrätter i Norrtälje under årets första tre månader, till ett genomsnittligt pris på 2,2 miljoner kronor.

Det är något färre affärer än samma period i fjol, då 199 bostadsrätter såldes.

Annons

Samtidigt visar statistiken att villapriserna utvecklats svagare i kommunen.

Under samma period sjönk priserna med 4 procent i Norrtälje, medan de i hela Stockholms län i stället ökade med 2 procent.

I Norrtälje såldes 113 villor mellan januari och mars, till ett genomsnittligt pris på 3,6 miljoner kronor. Även här är antalet affärer lägre än året innan, då 123 villor bytte ägare.

Även fritidshusmarknaden visar en nedåtgående trend. Under de senaste tolv månaderna har priserna på fritidshus i Norrtälje minskat med 2 procent. Samma utveckling syns i hela länet.

Totalt såldes 46 fritidshus i kommunen under årets första kvartal, till ett genomsnittligt pris på 2,9 miljoner kronor. Det kan jämföras med 68 affärer under motsvarande period i fjol.

Annons

Annons

Här stjäls flest cyklar i Norrtälje – stora skillnader mellan områden

Publicerad 2026-04-15 – av Daniel Rämsell
Montagevild av en tjuv försöker bryta upp ett cykellås, sammansatt med en bild på Norrtäljes hamn.
Cykelstölderna i Norrtälje varierar kraftigt mellan olika delar av kommunen. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet, som Newsworthy har analyserat.
1 min läsning
Annons

Cykelstölderna i Norrtälje varierar kraftigt mellan olika delar av kommunen. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet, som Newsworthy har analyserat.

Under 2025 anmäldes 164 cykelstölder i Norrtälje, vilket motsvarar 2,5 anmälningar per 1 000 invånare.

Det är en betydligt lägre nivå än i vissa andra kommuner i Stockholms län, där exempelvis Solna hade 6,4 stölder per 1 000 invånare.

Annons

Statistik över de senaste fem åren visar att stölderna inte är jämnt fördelade inom kommunen.

I vissa områden saknas helt anmälningar, medan andra har betydligt högre nivåer. Flest cykelstölder har registrerats i centrala delar av Norrtälje, där totalt 125 anmälningar gjorts under perioden 2020–2025.

Generellt är det tätorternas centrala delar som är mest utsatta, vilket hänger ihop med högre befolkningstäthet och fler cyklar i omlopp.

Samtidigt har cykelstölderna minskat i ett längre perspektiv. I hela landet anmäldes 46 497 cykelstölder under 2025, den lägsta siffran på flera decennier.

I Norrtälje ligger nivåerna också relativt lågt historiskt.

Under de senaste 25 åren har antalet anmälningar varierat mellan 140 och 365 per år.

En tydlig förändring är att elcyklar utgör en allt större andel av stölderna. Av de anmälda fallen i Norrtälje 2025 gällde 27 elcyklar, motsvarande 16 procent. I riket som helhet var andelen högre, omkring 28 procent.

Annons
Flygfyren

Annons

Cykelstölder i Norrtälje kommun 2020–2025

Områden med flest anmälda stölder, rankade efter totalantal

Statistiken visar de 20 DeSO-områden i Norrtälje kommun som hade flest anmälda cykelstölder under perioden 2020–2025. Norrtälje centrala stad toppar listan med 125 anmälda stölder, varav 26 rörde elcyklar.

Område Totalt varav el Per 1 000 inv/år
Del av Norrtälje centrala stad (188C1040) 125 26 12,8
Nordrona (188C1020) 67 14 8,1
Del av Norrtälje centrala stad (188C1050) 50 8 5,0
Norrtälje södra stad (188C1010) 44 7 3,4
Del av Rimbo tätort (188B2030) 38 6 3,0
Vigelsjö (188C1090) 34 8 3,9
Del av Rimbo tätort (188B2010) 33 4 4,0
Övre Bryggårdsgärdet-Färsna (188C1100) 30 7 2,7
Del av Norrtälje centrala stad (188C1061) 28 9 3,1
Del av Rimbo tätort (188B2020) 23 3 2,8
Del av Gransätra-Långgarn (188C1070) 20 7 3,3
Del av Hallstavik tätort (188B3020) 20 6 3,2
Del av Hallstavik tätort (188B3030) 19 0 2,0
Del av Gransätra-Långgarn (188C1080) 19 1 1,7
Del av Frötuna (188A0050) 12 0 1,8
Del av Hallstavik tätort (188B3010) 10 0 1,5
Solbacka-Fågelsången (188C1110) 10 0 0,8
Älmsta (188B4010) 7 1 0,9
Del av Norrtälje centrala stad (188C1062) 5 0 0,9
Estuna (188A0120) 5 1 0,6

Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå). DeSO = demografiskt statistikområde. Stölder per 1 000 invånare och år är beräknat på periodens befolkningssnitt.

Nu kan Norrtälje kommun sänka skatten utan att tumma på välfärden

Publicerad 2026-04-15 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Norrtälje kommun redovisar ett resultat på 169,4 miljoner kronor för 2025. Det är ett kvitto på att kommunen har en välskött ekonomi.

Ett överskott är viktigt för att kommunen ska kunna investera i nya skolor, vägar och idrottshallar utan att lämna över kostnader till nästa generation. Det är alltså bra att kommunen går med överskott, men behöver det var så stort? Resultatet överträffar kommunens egen målsättning med hela 73,6 miljoner kronor.

Skattesatser och skolbesparingar är inte ödesbestämda. Politikerna kan välja att satsa på skolan och samtidigt sänka skatten.

Annons

Nu är också ett bra tillfälle att sänka skatten. Många hushåll pressas av höga kostnader. Nyligen föreslog en statlig utredning att kommuner som sänker skatten ska få ett bidrag under tre år.

Förslaget innebär ersättning motsvarande 25 procent av sänkningen första året, 15 procent det andra och 10 procent det tredje. Om förslaget blir verklighet är det ett gyllene tillfälle för kommunens politiker att ge Norrtäljeborna mer kvar i plånboken.

I dag betalar Norrtäljeborna 31,80 kronor i kommunalskatt per hundralapp. Det är nionde högst i länet och nästan tre (!) kronor mer än i grannkommunen Österåker.

En person med en månadslön på 27 000 kronor skulle med Österåkers skattesats få nästan 10 000 kronor mer per år i plånboken.

Det finns ingen anledning till att Norrtäljeborna ska beskattas hårdare än sina grannar. Det stora överskottet visar att skattesänkning är både möjlig och ansvarsfull, samtidigt som man kan satsa på till exempel skolan.

Det är dags att ge invånarna mer kvar i plånboken. Pengar som kan gå till vardagen, barnens aktiviteter eller sparande. Trygg välfärd och lägre skatt är inte motsatser. I en kommun med återkommande överskott kan de gå hand i hand.

Annons

Annons