HALLSTAVIK. Tryggare intäkter på mark med dålig avkastning har fått jordbrukaren Henrik Schmiterlöv att satsa på en solcellspark på en av sina åkrar i Hallstavik.
För cirka tre år sedan beslutade sig Henrik på Berga Gård för att arrendera ut cirka 80 hektar av sin åkermark till ett solenergiföretag. Den primära anledningen var att han såg en möjlighet att skapa bättre förutsättningar för jämnare avkastning, i en verksamhet som är exponerad för fluktuerande spannmålspriser och väderförhållanden.
– Det som bland annat var avgörande var att man inte tar marken ur produktion för alltid, utan den går att bruka som åker i framtiden, även om den inte är den mest högavkastande marken. Det går inte
att odla särskilt många grödor där på grund av dess låga pH-värde, säger Henrik Schmiterlöv.
Det är solenergiföretaget Alight som kommer arrendera Henriks mark för att bygga upp solparken och bygget planeras sätta igång redan till sommaren.
– Solenergi har en viktig roll att spela i att möta Sveriges behov av förnyelsebar energi. Men jag tror att vi ofta missar vad en solpark kan göra även för den ekonomiska hållbarheten i jordbruksnäringen, säger Warren Campbell, operativ chef på solenergibolaget Alight som står i begrepp att bygga solparken på Berga.
Såväl den ekonomiska som miljömässiga hållbarheten har varit viktig när Henrik Schmiterlöv bestämde sig för att arrendera ut Marken.
– Jordbruk är kapitalintensiva. Att ha en stadig och förutsägbar inkomst från ett solparksarrende kan underlätta finansiering då banker i dag tittar väldigt mycket på fastigheters kassaflöden och framför allt då intäkter som går att prognostisera, säger Henrik.
Ser du någon risk med att företag kan komma att överexploatera böndernas marker för den här typen av ändamål?
– Både ja och nej. Vi har mycket marker i landet. Kan man fokusera på marker som är av sämre bördighet, så ser jag inte några problem med detta. Jag ser hellre att man anlägger en solcellspark än att man exempelvis bygger köpcentrum.
Ser du några problem med att solcellsparken exempelvis skulle kunna skapa problem för vissa arter på platsen eller att landskapet blir förändrat?
– Man har gjort en noggrann utredning inför den här typen av förändring. De landskapselement som finns kommer finnas kvar. Man skapar snarare en större biologisk mångfald nu än om man skulle odla spannmål med en gröda i taget. Vi har även valt en del av vår mark som inte kommer att störa våra grannar, avslutar Henrik.
FOTO: Privat