Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.

Ofta när vi läser om Norrtäljemodellen handlar det om ekonomiska underskott. Är sjukvård och omsorg i Norrtälje kommun osedvanligt kostsam? Eller är den rent av väldigt billig?

I år fyller Norrtäljemodellen 20 år. Norrtäljemodellen är en unik samarbetsmodell som integrerar allt från akutsjukvård till äldreomsorg och LSS. Detta är idag organiserat som ett kommunalförbund (KSON) som beställer vård och omsorg, och ett vårdbolag (Tiohundra AB) som är huvudutförare av vård och omsorg i kommunen, men bolaget konkurrerar även med privata vård- och omsorgsaktörer.

Kommunalförbundet styrs av Region Stockholm och Norrtälje kommun, som båda har lika många ledamöter i den politiska direktionen. Tiohundra AB ägs till 100% av kommunalförbundet.

Den direkta och tydliga anledningen till att Norrtäljemodellen startades var hotet om nedläggning av Norrtälje sjukhus som akutsjukhus av besparingsskäl. Men redan långt innan det fanns ett missnöje lokalt med att man centralt i Stockholm inte förstod vårdutmaningarna i en geografiskt stor kommun med äldre befolkning som Norrtälje var redan då. Det fanns en övertygelse bland anställda och bland lokala politiker att vi har lösningar som kan rädda kvar vården i Norrtälje.

När Norrtäljemodellen sjösattes i januari 2006 var det med löften om att samordningen mellan vård och omsorgsformer skulle spara in de 20 mkr årligen som det var tänkt att spara in på att stänga akutmottagningen. Och här är roten till 20 år av underfinansiering.

Region Stockholm har mellan 2006-2022 styrts av Moderaterna. Norrtäljemodellen har år efter år gått med underskott. Resurser har tillskjutits i efterskott, men ingen har egentligen tagit sig tid att undersöka vad underskotten härrör i. I stället har KSON hängts ut som en politisk nivå som inte klarar sitt ekonomiska uppdrag. Men trots ständiga besparingar har det aldrig framkommit några klagomål på verksamhetsuppfyllelsen. Tvärtom är patienter och brukare i Norrtälje kommun nöjda med allt från hemtjänst till sjukhusvård. Något som antagligen under åren bekräftat att modellen är ett osedvanligt bra besparingsprojekt.

Norrtälje sjukhus är det billigaste akutsjukhuset i landet, vården är per invånare är toppfem på billighetslistan i regionen. Kostnaden för omsorgen är också jämförelsevis låg.

Under den senaste mandatperioden har det börjat hända saker, även om det går långsamt. En ny modell för fördelning av statsbidrag som grundas på faktiska behov har tagits fram och KSON har fått möjlighet att presentera sina behov inför beslut om medlemsbidrag hos de båda medlemmarna. Med kommunen finns nu ett tätare samarbete på plats och det är viktigt att det också kommer till stånd med regionens högsta ledning, där styrningen fortfarande är otydlig.

Norrtäljeborna har länge fått en billigare vård än resten av regionen, demografin till trots, vårdgivare i kommunen har fått lägre ersättning än vårdgivare i resten av regionen. Det beror inte på att KSON inte kan klara det ekonomiska uppdraget. Enligt en färsk revisionsrapport är det, tvärtom, KSON som varit pådrivande och sett till att viktiga ärenden lyfts till regionfullmäktige, trots att det borde vara regionsstyrelsens ansvar. Nu måste båda medlemmarna ta sitt ansvar och den långvariga underfinansieringen av verksamheten under 16 år av högerstyre brytas en gång för alla.

Campus Roslagen breddar sitt utbildningsutbud genom ett nytt samarbete med Vårdyrkeshögskolan. Tillsammans lanseras en yrkeshögskoleutbildning till specialistundersköterska med inriktning mot vård och omsorg av äldre.

Utbildningen riktar sig till yrkesverksamma undersköterskor som vill fördjupa sin kompetens och ta en mer kvalificerad roll inom äldreomsorgen.

– Det här är ett viktigt tillskott till vårt utbildningsutbud. Behovet av specialistkompetens inom äldreomsorgen ökar, och vi ser ett stort värde i att kunna erbjuda fler utbildningsvägar, säger Frida Eklund, utbildningsledare på Campus Roslagen i ett pressmeddelande.

Utbildningen ges på distans för att kunna kombineras med arbete, och innehåller även fyra fysiska träffar i Stockholm.

Innehållet omfattar bland annat omvårdnad, bemötande, kvalitetsarbete och vård av äldre med komplexa behov.

Idag är det första april. En dag då vi förväntas skratta åt påhittade nyheter och dåliga skämt. Problemet är bara att många politiska beslut låter precis som dåliga skämt, fast de är på fullt allvar.

Som att skatten sänks i retoriken för att “stärka hushållen”.  Samtidigt ökar kostnaderna där de känns som mest: högre egenavgifter för mediciner, dyrare tandvård, stigande elpriser och en matnota som skenar. För många överträffas skattesänkningen av ökade utgifter. Kvar blir ett system där det framför allt är de med riktigt höga inkomster som har råd att göra avdrag och faktiskt vinna på förändringarna.

Eller kraven på välfärden; att vård, skola och omsorg ska leverera mer, bli mer tillgängliga och hålla högre kvalitet. Samtidigt som stadsbidragen minskar, kommuner och regioner förbjuds att höja skatten, ekonomin pressas och personalen springer allt fortare. Ständiga effektiviseringar med mindre tid, fler patienter, större barngrupper och ökat personligt ansvar på den redan högt belastade personalen.

Och mitt i ett läge där vården och omsorgen skriker efter folk, fattas beslut som gör att anställda inom vård och omsorg riskerar utvisning. Människor som utbildat sig, lärt sig språket och fyller hålen i systemet. Det låter väldigt mycket som ett aprilskämt: att först larma om personalbrist och sedan skicka i väg dem som faktiskt får verksamheten att fungera.

Samma motsägelsefulla logik går igen på andra områden. Tonåringar som vuxit upp i Sverige, som gått i skola och har sin familj och hela sitt sociala liv här, riskerar utvisning till länder där de inte känner någon. Det svenska skattekollektivet har betalat deras utbildning, och när de är redo att ge tillbaka, skickas de härifrån.

Listan på politik som vi önskar vore ett aprilskämt kan göras lång. Unga vuxna utvisas och barn ska sättas i fängelse, samtidigt som skolorna fortsätter verka på en marknad där störst klasser med färst utbildade lärare ger mest klirr i kassan. Utredning på utredning dömer ut systemet, men inflytelserika lobbyister stoppar effektivt alla förslag för att stäva utvecklingen. Nu ska sexåringar tydligen punktmarkeras. Det blir sjukt dyra lösningar i stället för att låta skolan och förskolan behålla dessa pengar för att kunna erbjuda små barngrupper/klasser och utbildad personal, och inte skicka dem vidare till multinationella riskkapitalbolag som vinster. Vilket skämt är inte hela det svenska skolsystemet?

Vi har en kulturminister som ogillar kultur och en klimatminister som fått Sverige att backa in i framtiden genom höjda utsläpp. Idag är det första april och vi kan låtsas att allt bara är ett väldigt dåligt skämt, men det är knappast ett skämt som får en att skratta.

Ett 60-tal medarbetare inom äldreomsorgen i Norrtälje har utbildat sig till undersköterskor genom en särskild satsning där studier kombineras med arbete. Det framgår av ett pressmeddelande från Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON).

Utbildningen har pågått under två år och riktar sig till både visstids- och tillsvidareanställd personal.

Medarbetarna har fått möjlighet att validera sina tidigare kunskaper och därefter genomföra en individuellt anpassad utbildning på distans.

– Jag känner stolthet när jag hör medarbetare inom omsorgen beskriva vad utbildningen har gett dem i form av nya kunskaper, ökad trygghet i yrkesrollen och möjlighet att ta större ansvar. Att stärka kompetensen i äldreomsorgen är en prioriterad fråga för oss, och den här satsningen bidrar till en tryggare omsorg för våra invånare i Norrtälje kommun, säger Hanna Stymne Bratt, (S) ordförande för direktionen.

Satsningen beskrivs som en del av ett långsiktigt arbete för att stärka kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen.

Behovet av utbildad personal väntas öka framöver, samtidigt som utbildningen syftar till att öka både kvaliteten i omsorgen och attraktiviteten i yrket.

– Socialstyrelsen bedömer att det kommer att behövas 50 000 fler medarbetare i äldreomsorgen till 2030. För oss i förvaltningen är kompetensförsörjning en strategisk kärnfråga, säger Ann-Sophie Holgersson, förbundsdirektör.

Insatsen väntas bidra till att stärka kompetensen inom verksamheten och höja kvaliteten i omsorgen för invånarna i Norrtälje kommun.

Äldre i Norrtälje kommun får nu möjlighet att tycka till om sin omsorg genom Socialstyrelsens årliga enkätundersökning. Under mars eller april skickas enkäten ut till personer som är 65 år eller äldre och som har hemtjänst eller bor på särskilt boende. Det meddelar Kommunalförbundet sjukvård och omsorg (KSON) i ett pressmeddelande.

Undersökningen, som genomförs i hela landet, syftar till att ge en bild av hur äldreomsorgen fungerar och används som underlag för att utveckla verksamheterna lokalt.

Resultaten från 2025 visar att en stor majoritet av de svarande i Norrtälje var nöjda med sin omsorg.

Då uppgav 87 procent av dem med hemtjänst och 83 procent av dem på särskilt boende att de var mycket eller ganska nöjda.

– Det är frivilligt att delta i undersökningen, men din åsikt är viktig oavsett om du är nöjd eller inte med den omsorg du får. Ansvariga inom äldreomsorgen använder det lokala resultatet för att förbättra verksamheterna, säger Marianne Cleland, utvecklingsledare och samordnare av undersökningen på förvaltningen, i ett pressmeddelande.

Enkäten kan besvaras antingen via post eller digitalt, och det finns möjlighet att få hjälp av en anhörig eller närstående. Sista svarsdag är den 24 maj.

Carl Eos erbjuder oss alla att få krama en Sverigedemokrat. Det tar emot måste jag säga. Och i Norrtälje har väl L och SD redan haft ett kramkalas som slutade i osämja? I Region Stockholm har moderaternas Kristofer Tamsons redan före jul sagt sig villig att öppna sin "sängkammardörr" för SD. Däremot är den stängd för mp, deklarerade han.

Det är ett "Vem tar vem?", som om allt vore någon TV-serie och inte alls handlar om vilket samhälle vi vill se i framtiden.

I ett system med flera olika partier är det naturligt att inget parti har egen majoritet och att det därför krävs samarbete och kompromisser. Det är ju någonting bra med det. Det är ju också bra att partierna kan ge en hint om vilka de kan tänka sig samarbeta med i god tid före valet. Men det är inte förrän efter valet vi har resultatet och vet vilka samarbeten som är möjliga för att bilda majoritet.

Eos skriver vidare om kramen mellan L och SD som något som kan uppstå när vi möter varandra i verkligheten och inte bara utgår från våra fördomar. I det verkliga mötet med andra människor raseras våra föreställningar. Jag kan hålla med Eos om detta. Just därför är det så viktigt att förtroendevalda finns i det vardagliga livet och inte stänger in sig i beslutens korridorer. Just därför vore det så viktigt att regeringen träffade fler av de ungdomar som idag hotas av utvisning av separation från sina familjer. Just därför är det så viktigt att regeringens företrädare träffar de familjer som idag arbetar inom vården, omsorgen och kollektivtrafiken, men tjänar för lite och därför hotas av utvisning. Just därför skulle mötet mellan statsministern och de barn som sitter inlåsta i Migrationsverkets förvar vara så väldigt betydelsefullt.

Det har gått fort för SD att gå från att betraktas som ett ovälkommet inslag i den svenska demokratin till att omfamnas av de som kallar sig liberaler. Detta trots att de öppet driver en politik som utpekar människor som inte har sitt ursprung sedan flera hundra år i den svenska myllan som "icke välkomna". Det började med att peka på invandrare som begick brott eller som kunde anklagas för "bristande vandel" till att handla om människor som inte kunde språket eller hade svårt att få ett arbete. Idag är det inte ens det som utgör grunden för att inte vara välkommen, idag räcker det med att du fyller 18 år.

Sveriges befolkning blir allt äldre och Norrtälje kommun går i täten för den utvecklingen. Vi kommer att ha ett gigantisk rekryteringsuppdrag om vi ska kunna erbjuda en äldreomsorg av någorlunda hög kvalitet. Idag är 53% av vårdbiträden och 37% av undersköterskorna i den kommunala omsorgen utrikesfödda. Inom regionernas vårdverksamhet är en knapp tredjedel av undersköterskorna utrikesfödda. Detta är grupper som kan hotas av utvisning p g a för låg lön. Sen tillkommer specialistläkare 37% och tandläkare 46% som visserligen klarar inkomstspärren, men kanske kommer att känna sig manade att flytta då deras barn utvisas när de blir 18 år.

Tänk efter Sverige, kramas inte med kobran.

Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) har inlett en ny utbildningssatsning för undersköterskor. Satsningen syftar till att stärka kompetensen inom äldreomsorgen.

Ett informationsmöte hölls nyligen där ett 80-tal medarbetare inom äldreomsorgen fick veta mer om KSON:s tredje kompetenssatsning.

Utbildningen genomförs på distans, vilket ger möjlighet att studera samtidigt som deltagarna arbetar. Det finns även möjlighet att validera tidigare yrkeskunskaper, vilket leder till ett individuellt anpassat studieupplägg.

Utbildningen sker i samarbete med KompetensUtvecklingsInstitutet (KUI) och har särskilt fokus på friskt åldrande och psykisk hälsa.

Satsningen finansieras med statsbidrag och gör det möjligt för deltagarna att direkt använda sina nya kunskaper i sitt arbete inom äldreomsorgen.

Invånare i Norrtälje kommun är mer nöjda med sin hemtjänst och sitt äldreboende än genomsnittet i såväl länet som riket i stort, visar Socialstyrelsens årliga brukarundersökning. Samtidigt lyfts behovet av ökat inflytande och bättre kontinuitet fram som viktiga utvecklingsområden.

Norrtälje kommun fortsätter att prestera väl i jämförelse med andra kommuner i landet, enligt Socialstyrelsens undersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?".

I både hemtjänst och särskilt boende ligger Norrtälje över genomsnittet i såväl Stockholms län som riket när det gäller helhetsnöjdhet, trygghet, bemötande och förtroende för personalen.

För särskilt boende uppger 83 procent av de svarande att de är nöjda med sitt äldreboende, vilket kan jämföras med 79 procent i länet och riket.

Inom hemtjänsten är nöjdheten ännu högre: 87 procent, jämfört med 81 procent i länet och 85 procent i riket.

Men trots de goda resultaten ser Ann-Sophie Holgersson, förbundsdirektör för Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON), flera områden där äldreomsorgen kan utvecklas ytterligare.

– Det vi tar fasta på i resultatet är att inflytande i sin dagliga omsorg är viktigt för våra äldre. Det handlar om kommunikation kring personalförändringar, till exempel att meddela i förväg om tillfälliga förändringar, att kunna påverka vid vilka tider personalen kommer. Detta behöver vi fortsatt förstärka, liksom en hög kontinuitet, säger hon.

För att långsiktigt stärka kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen erbjuder man, genom statsbidrag en sammanhållen kompetensutveckling, där verksamheterna bland annat erbjuds möjlighet att validera och ”distansutbilda” medarbetare för att kunna ansöka om den skyddade titeln undersköterska hos Socialstyrelsen.

Enligt Holgersson är kompetensförsörjningen fortsatt ett avgörande område för att kunna erbjuda högkvalitativ vård och omsorg.

Vad händer om de statliga bidragen till utbildning och validering minskar eller försvinner? Har KSON en långsiktig plan oberoende av statsbidrag?

– Oavsett statsbidrag kommer vi fortsätta verka för en äldreomsorg som håller hög kvalitet och möter våra invånares behov inom ramen för vårt uppdrag att erbjuda en sammanhållen vård och omsorg. Att säkra kompetensförsörjningen är avgörande med eller utan statsbidrag, säger hon.

För att möta framtidens behov inom äldreomsorgen lyfter förbundsdirektören vikten av en fortsatt dialog med såväl omsorgsverksamheterna som andra offentliga aktörer. Fokus ligger på hur man gemensamt kan arbeta för att attrahera, rekrytera och behålla kompetent personal, både på kort och lång sikt.

Hon understryker även att arbetet med att utveckla omsorgen är långsiktigt och sker i samverkan med de aktörer som levererar tjänsterna.

– Vi, tillsammans med våra avtalade verksamheter, följer nu upp resultaten och ser vad vi tillsammans kan göra ytterligare för att utveckla och förbättra, samt vad vi kan göra för att behålla goda resultat.

För att hantera ett prognostiserat underskott på drygt 77 miljoner kronor under 2025 har direktionen för Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) beslutat om flera nya åtgärder.

Bland annat vill man att förbundsmedlemmarna ska godkänna en nivåjustering av medlemsbidraget samt återställa tidigare års underskott på sammanlagt 149,9 miljoner, låter man meddela i ett pressmeddelande.

Bakgrunden till förslagen är ett ökat kostnadstryck inom regionfinansierad vård, bland annat kopplat till läkemedelsanvändning och sjukhusvård i övriga delar av Region Stockholm – områden där KSON saknar direkta avtal och kontrollmöjligheter.

En växande andel äldre invånare med större vårdbehov påverkar också ekonomin negativt.

Utöver hemställan om mer pengar från förbundsmedlemmarna får KSON:s förvaltning i uppdrag att till delårsrapport 2 redovisa vilka effektiviseringsåtgärder som vidtagits, samt hur dessa kan bidra till att bromsa kostnadsökningen på längre sikt.

Även Tiohundra AB, som är en del av KSON-koncernen, ska rapportera hur deras egen plan för kostnadskontroll fortskrider.

Beslutet är en del i den styrmodell som antogs i 2025 års budget, där fokus ligger på förebyggande hälsa, effektivitet och god ekonomisk hushållning.