Ofta när vi läser om Norrtäljemodellen handlar det om ekonomiska underskott. Är sjukvård och omsorg i Norrtälje kommun osedvanligt kostsam? Eller är den rent av väldigt billig?

I år fyller Norrtäljemodellen 20 år. Norrtäljemodellen är en unik samarbetsmodell som integrerar allt från akutsjukvård till äldreomsorg och LSS. Detta är idag organiserat som ett kommunalförbund (KSON) som beställer vård och omsorg, och ett vårdbolag (Tiohundra AB) som är huvudutförare av vård och omsorg i kommunen, men bolaget konkurrerar även med privata vård- och omsorgsaktörer.

Kommunalförbundet styrs av Region Stockholm och Norrtälje kommun, som båda har lika många ledamöter i den politiska direktionen. Tiohundra AB ägs till 100% av kommunalförbundet.

Den direkta och tydliga anledningen till att Norrtäljemodellen startades var hotet om nedläggning av Norrtälje sjukhus som akutsjukhus av besparingsskäl. Men redan långt innan det fanns ett missnöje lokalt med att man centralt i Stockholm inte förstod vårdutmaningarna i en geografiskt stor kommun med äldre befolkning som Norrtälje var redan då. Det fanns en övertygelse bland anställda och bland lokala politiker att vi har lösningar som kan rädda kvar vården i Norrtälje.

När Norrtäljemodellen sjösattes i januari 2006 var det med löften om att samordningen mellan vård och omsorgsformer skulle spara in de 20 mkr årligen som det var tänkt att spara in på att stänga akutmottagningen. Och här är roten till 20 år av underfinansiering.

Region Stockholm har mellan 2006-2022 styrts av Moderaterna. Norrtäljemodellen har år efter år gått med underskott. Resurser har tillskjutits i efterskott, men ingen har egentligen tagit sig tid att undersöka vad underskotten härrör i. I stället har KSON hängts ut som en politisk nivå som inte klarar sitt ekonomiska uppdrag. Men trots ständiga besparingar har det aldrig framkommit några klagomål på verksamhetsuppfyllelsen. Tvärtom är patienter och brukare i Norrtälje kommun nöjda med allt från hemtjänst till sjukhusvård. Något som antagligen under åren bekräftat att modellen är ett osedvanligt bra besparingsprojekt.

Norrtälje sjukhus är det billigaste akutsjukhuset i landet, vården är per invånare är toppfem på billighetslistan i regionen. Kostnaden för omsorgen är också jämförelsevis låg.

Under den senaste mandatperioden har det börjat hända saker, även om det går långsamt. En ny modell för fördelning av statsbidrag som grundas på faktiska behov har tagits fram och KSON har fått möjlighet att presentera sina behov inför beslut om medlemsbidrag hos de båda medlemmarna. Med kommunen finns nu ett tätare samarbete på plats och det är viktigt att det också kommer till stånd med regionens högsta ledning, där styrningen fortfarande är otydlig.

Norrtäljeborna har länge fått en billigare vård än resten av regionen, demografin till trots, vårdgivare i kommunen har fått lägre ersättning än vårdgivare i resten av regionen. Det beror inte på att KSON inte kan klara det ekonomiska uppdraget. Enligt en färsk revisionsrapport är det, tvärtom, KSON som varit pådrivande och sett till att viktiga ärenden lyfts till regionfullmäktige, trots att det borde vara regionsstyrelsens ansvar. Nu måste båda medlemmarna ta sitt ansvar och den långvariga underfinansieringen av verksamheten under 16 år av högerstyre brytas en gång för alla.

Idag är det första april. En dag då vi förväntas skratta åt påhittade nyheter och dåliga skämt. Problemet är bara att många politiska beslut låter precis som dåliga skämt, fast de är på fullt allvar.

Som att skatten sänks i retoriken för att “stärka hushållen”.  Samtidigt ökar kostnaderna där de känns som mest: högre egenavgifter för mediciner, dyrare tandvård, stigande elpriser och en matnota som skenar. För många överträffas skattesänkningen av ökade utgifter. Kvar blir ett system där det framför allt är de med riktigt höga inkomster som har råd att göra avdrag och faktiskt vinna på förändringarna.

Eller kraven på välfärden; att vård, skola och omsorg ska leverera mer, bli mer tillgängliga och hålla högre kvalitet. Samtidigt som stadsbidragen minskar, kommuner och regioner förbjuds att höja skatten, ekonomin pressas och personalen springer allt fortare. Ständiga effektiviseringar med mindre tid, fler patienter, större barngrupper och ökat personligt ansvar på den redan högt belastade personalen.

Och mitt i ett läge där vården och omsorgen skriker efter folk, fattas beslut som gör att anställda inom vård och omsorg riskerar utvisning. Människor som utbildat sig, lärt sig språket och fyller hålen i systemet. Det låter väldigt mycket som ett aprilskämt: att först larma om personalbrist och sedan skicka i väg dem som faktiskt får verksamheten att fungera.

Samma motsägelsefulla logik går igen på andra områden. Tonåringar som vuxit upp i Sverige, som gått i skola och har sin familj och hela sitt sociala liv här, riskerar utvisning till länder där de inte känner någon. Det svenska skattekollektivet har betalat deras utbildning, och när de är redo att ge tillbaka, skickas de härifrån.

Listan på politik som vi önskar vore ett aprilskämt kan göras lång. Unga vuxna utvisas och barn ska sättas i fängelse, samtidigt som skolorna fortsätter verka på en marknad där störst klasser med färst utbildade lärare ger mest klirr i kassan. Utredning på utredning dömer ut systemet, men inflytelserika lobbyister stoppar effektivt alla förslag för att stäva utvecklingen. Nu ska sexåringar tydligen punktmarkeras. Det blir sjukt dyra lösningar i stället för att låta skolan och förskolan behålla dessa pengar för att kunna erbjuda små barngrupper/klasser och utbildad personal, och inte skicka dem vidare till multinationella riskkapitalbolag som vinster. Vilket skämt är inte hela det svenska skolsystemet?

Vi har en kulturminister som ogillar kultur och en klimatminister som fått Sverige att backa in i framtiden genom höjda utsläpp. Idag är det första april och vi kan låtsas att allt bara är ett väldigt dåligt skämt, men det är knappast ett skämt som får en att skratta.

För många hushåll är det inte längre en självklarhet att få ekonomin att gå ihop. Just därför halveras momsen på livsmedel från den 1 april, från 12 till 6 procent, ett beslut av SD och Tidöregeringen för att stärka hushållens ekonomi här och nu.

För en barnfamilj innebär det i genomsnitt cirka 6 500 kronor mindre i matkostnader per år. För två pensionärer handlar det om ungefär 4 400 kronor. Det är inte symboliska belopp, det är pengar som märks i vardagen.

Samtidigt lever vi i en tid av stor osäkerhet. Geopolitiska spänningar och en orolig omvärld påverkar energipriser, transporter och i förlängningen också matpriser. Det innebär att vissa priser kan fortsätta uppåt, oavsett vad vi gör nationellt.

Men just därför är det viktigt att göra det som faktiskt går. Jag kan i ärlighetens namn inte förstå kritikerna som menar att det inte är någon idé eftersom priser ändå kan öka. Ja, just därför.

Vi kan inte påverka globala konflikter, men vi kan fatta beslut som dämpar effekterna för svenska hushåll. Sänkt matmoms är ett sådant beslut.

Och det är inte det enda.

Tidöregeringen har redan sänkt reduktionsplikten till EU:s miniminivå, vilket bidragit till lägre drivmedelspriser. Skatten på drivmedel har sänkts i flera steg. Skatten på arbete och pension har sänkts, och tandvården för äldre 67+ har blivit avsevärt billigare.

Sänkt matmoms är nästa steg i samma riktning: att pressa tillbaka kostnaderna där det är möjligt och att sätta svenska hushåll först.

Här blir skillnaden i politiska vägval uppenbar.

Miljöpartiet och delar av vänstern har i stället velat höja reduktionsplikten. I ett läge där omvärlden redan driver upp priser hade det inneburit ytterligare kostnadsökningar för hushåll och företag. Vi hade då haft både externa kostnadschocker och politiskt drivna prishöjningar ovanpå det. Det är också risken om Socialdemokraterna, tillsammans med den rödgrön röran, återfår makten efter valet 2026.

Vi har valt en annan väg, att dämpa kostnadsutvecklingen där vi kan, i stället för att förstärka den.

För att säkerställa att momssänkningen också får effekt i praktiken har regeringen tillsatt en matpriskommission. Den ska följa prisutvecklingen och bidra till transparens, så att skattesänkningen faktiskt når konsumenterna. För skattesänkningar ska inte bli ökade vinster för matjättarna, utan de ska märkas i plånboken.

Vi ser redan nu hur butiker runt om i landet, även här i vår kommun, har börjat sänka matpriserna. I exempelvis Norrtälje, Rimbo och på Väddö har butiker arbetat intensivt de senaste veckorna för att märka om och ställa om inför påsken. Det visar att reformen får genomslag.

Momssänkningen gäller dessutom till och med 2027. Det innebär att effekten inte bara är tillfällig, utan kan bidra till att hålla tillbaka kostnader över tid.

I en osäker omvärld blir politikens uppgift tydligare än någonsin:

Att ta ansvar för det som faktiskt går att påverka.
Att göra livet lite mer ekonomiskt hanterbart för vanliga människor.

Det är inte symbolpolitik.

Det är ansvar.

I varje lågkonjunktur finns en grupp som drabbas först och hårdast. Det är ofta de unga som är nya på arbetsmarknaden som drabbas hårdast.

För unga är det första jobbet inte bara ett jobb. Det är inträdesbiljetten till vuxenlivet. Det innebär att en hel generation nu riskerar att få en sämre start i arbetslivet, när risken för en lågkonjunktur ökar. Det första jobbet är sällan det mest kvalificerade. Men det är ofta det viktigaste.

Därför är det rätt att sänka kostnaderna för att anställa unga. Från den 1 april sänks arbetsgivaravgiften för unga mellan 19 och 23 år med en tredjedel. För det lilla företaget kan det vara avgörande. Skillnaden mellan att våga anställa, eller låta bli.

Kritiken mot sådana reformer brukar vara förutsägbar: de anses dyra, trubbiga eller ineffektiva. I vissa fall finns fog för invändningarna. Men alternativet – att låta en generation unga vänta på bättre tider – är svårare att försvara.

De senaste årens ekonomiska politik har i viss mån rört sig i rätt riktning för att stärka arbetslinjen: sänkta kostnader för företagande, skatteförändringar som ökar drivkrafterna att arbeta och reformer som stärker hushållens ekonomi. Effekterna ska inte överdrivas. Men i en osäker tid kan marginaler vara avgörande.

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga gör skillnad, både för viljan att arbeta och för företagens möjligheter att växa. Men viktigast av allt: det öppnar dörrar för unga.

Sverige behöver inte fler som fastnar i bidragssystem. Sverige behöver fler som går till jobbet.

Den 1 juni 2026 försvinner ett av de mest absurda kraven i svensk alkoholpolitik. Det så kallade matkravet skrotas. Restauranger, barer och caféer ska inte längre tvingas servera lagad mat eller ha ett fullskaligt kök för att få servera alkohol.

Det är på tiden.

Regeln har länge varit ett exempel på hur välmenande moralism blivit dyr byråkrati. Som om en tallrik lasagne automatiskt gjorde alkoholservering tryggare. Resultatet har inte blivit mindre alkoholproblem, men däremot färre idéer, färre mötesplatser och högre kostnader för företagare.

När matkravet nu tas bort blir Sverige lite friare. Och faktiskt lite trevligare.

Förändringen öppnar för nya typer av mötesplatser: vinbarer, ölhak, små scener, kaféer och uteserveringar som kan leva utan att låtsas vara restauranger. Det gynnar stadsliv, kulturoch det stärker besöksnäringen.

Förenklingsrådet uppskattar att krognäringen kan spara upp till 3,9 miljarder kronor per år när kravet försvinner. Det är pengar som kan bli investeringar, jobb och liv i stadskärnor som annars riskerar att slockna tidigt på kvällen.

Men statliga regelförenklingar räcker inte. Även Norrtälje kommun måste göra sin del.

Ett konkret steg vore att helt slopa avgiften för uteserveringar evenemang på offentliga platser. För kommunen är intäkten marginell. För den enskilda krögaren kan den vara avgörande. Fler uteserveringar betyder mer liv, ökad trygghet och attraktivare stadsmiljöer. Det är en vinst för alla, utom möjligen för den reflexmässiga avgiftsivern.

Samma logik gäller kommunala tillsynsavgifter. Företag ska inte användas som kassakor. Avgifter ska spegla faktisk tillsyn, inte fungera som dolda skatter. Vill man ha ett starkt näringsliv måste man erbjuda rimliga och förutsägbara villkor.

I Norrtälje finns en stark företagaranda – över 17 procent av invånarna driver företag, långt över rikssnittet. Det är en enorm tillgång. Men den kräver rätt förutsättningar.

Hur många timmar vi arbetar är inte bara en fråga för varje individ, det handlar om större maktstrukturer. Åtta timmars arbetsdag är en arbetarseger som vunnits genom strejker, organisering och en okuvlig tro på att människan är mer än sin arbetskraft. När arbetarrörelsen drev igenom reformen 1919 handlade det om värdighet, och om tid för vila, familj och bildning. Högerpartierna har varit emot varje reform som inneburit mer frihet och återhämtning för arbetarna. Och så är läget även nu – samhället sägs krackelera om t ex sjuksköterskor tillåts arbeta en kvart mindre om dagen för samma lön.

Vi står inför en verklighet där antalet personer över 80 år kommer att öka kraftigt de närmaste tio åren. För att kunna erbjuda en god livskvalitet behöver välfärden både behålla och nyrekrytera personal. Att låta människor springa fortare och göra mer är inte lösningen. Att sänka kvaliteten för dem som är i behov av samhällets stöd är inte heller lösningen. Arbetare inom välfärden behöver fler kollegor och de behöver tillräcklig återhämtning. När befolkningen åldras måste resurser, utbildning och arbetskraft styras om. Färre unga ska försörja fler äldre, då krävs planering, inte slit och brandkårsutryckningar.

Friskfaktorer är avgörande: rimlig arbetsbelastning, inflytande över scheman, trygga anställningar, tillräckligt med kollegor och möjlighet till återhämtning. Heltid ska vara norm, men på hållbara villkor. I dag arbetar många kvinnor ofrivillig deltid i sjukvården och omsorgen. Det finns hela arbetsplatser där fler än hälften jobbar deltid. Inte för att de vill ha lägre lön och pension, utan för att de måste hålla. Kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för hemmet och barnen, vilket också orsakar ett ohälsosamt dubbelarbete. Att erbjuda heltid med god arbetsmiljö är både en jämställdhetsreform och en rekryteringsstrategi.

Just nu pågår större projekt både i Region Stockholm, där 1400 anställda på sjukhusens operationsavdelningar omfattas av betalt återhämtningstid, och inom socialtjänsten i Norrtälje kommun där alla anställda som träffar invånarna i sitt dagliga arbete erbjuds ett kortare arbetstidsmått. Projektet i Region Stockholm är det största projektet på området och förväntas ge tillräckligt underlag för att kunna gå vidare med andra grupper. Det är helt i sin ordning att börja arbetstidsförkortningen i yrken som kräver mycket, både fysiskt och mentalt.

Arbetstid handlar ytterst om vilket samhälle vi vill ha. När LO nu kräver centrala förhandlingar om kortare arbetstid visar det att arbetstiden åter är en stridsfråga på riktigt. Arbetstid är en fråga om makt. När fler vågar utmana 40-timmarsnormen öppnas en möjlighet att bygga ett samhälle där vi delar på arbetet, stärker välfärden och sätter människans behov före marknadens krav.

Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje redovisar ett kraftigt förbättrat resultat för 2025. Samtidigt visar dotterbolaget Tiohundra fortsatt stora underskott och negativt eget kapital.

Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) redovisar ett balanskravsresultat på minus 9,3 miljoner kronor för 2025. Det är en tydlig förbättring jämfört med 2024, då underskottet uppgick till minus 86,7 miljoner kronor.

KSON-koncernen, där Tiohundra AB ingår, redovisar sammantaget ett positivt resultat på 15,9 miljoner kronor. Tiohundra AB står dock för ett underskott på 74,8 miljoner kronor, vilket har lett till ett negativt eget kapital. För att stärka bolagets finansiella ställning har KSON beslutat om ett villkorat aktieägartillskott på 100 miljoner kronor.

– Under 2025 har förvaltningen arbetat med handlingsplan för långsiktigt hållbar ekonomi och förstärkt den ekonomiska styrningen för att stärka kontrollen över ekonomin. Flera viktiga beslut har fattats under året som nu ligger till grund för fortsatt arbete för ekonomi i balans. Jag vill rikta ett stort tack till alla som har bidragit till arbetet med att förbättra ekonomin under året, säger Ann-Sophie Holgersson, förbundsdirektör i ett pressmeddelande.

Enligt Hanna Stymne Bratt (S), ordförande i KSON, har direktionen under 2025 beslutat att hemställa om en nivåjustering av medlemsbidraget motsvarande 63,4 miljoner kronor. Hon pekar även på att arbetet med handlingsplanen för en långsiktigt hållbar ekonomi och en förstärkt ekonomisk styrning har haft avgörande betydelse för resultatförbättringen.

– Under 2025 har vi arbetat systematiskt med att stärka den ekonomiska styrningen och genomfört en handlingsplan för långsiktigt hållbar ekonomi. Beslutet om att hemställa om en nivåjustering av medlemsbidraget på 63,4 miljoner kronor har också varit en viktig del i att förbättra resultatet, säger Hanna Stymne Bratt.

När det gäller Tiohundras ekonomiska situation uppger hon att bolaget har tagit fram ett åtgärdsprogram för att nå långsiktig balans. Det yttersta ansvaret för programmet ligger hos Tiohundra AB och dess styrelse. Som ägare arbetar KSON samtidigt med att se över strukturella kostnader, bland annat kopplade till byten av it-system och liknande investeringar.

– Tiohundra har tagit fram ett åtgärdsprogram för långsiktigt hållbar ekonomi. Ytterst ansvariga för åtgärdsprogrammet är Tiohundra AB samt deras styrelse. Som ägare arbetar KSON för att se över strukturella kostnader så som kostnader för byte av olika it-system och liknande, säger Hanna Stymne Bratt.

Hon betonar att invånarna inte ska påverkas av den ekonomiska situationen.

– Invånarna ska inte märka någon skillnad. Vård och omsorg ges fortsatt utifrån behov och enligt Tiohundra AB:s uppdrag från KSON, som ligger fast. Direktionens uppdrag och beslut syftar till att säkerställa att invånare i Norrtälje kommun har tillgång till vård och omsorg på lika villkor som i övriga länet.

Under januari månad inledde tio företag med säte i Norrtälje kommun konkurs. Dessa företag hade en sammanlagd omsättning på 354,5 miljoner kronor.

Enligt statistik från Newsworthy har de konkursade företagen i Norrtälje anställt 38 personer enligt sina senaste bokslut.

Det största företaget, Husbilsgruppen Norrtälje AB, rapporterade en omsättning på 133,2 miljoner kronor i sitt bokslut för 2024.

Bolaget ska bedriva verksamhet inom redovisning, bokföring, bokslut, deklarationer och ekonomisk rådgivning.

På onsdagen den 21 januari registrerades ett nytt bolag i Norrtälje. Susanna Wikander Accounting AB, som har sitt säte i Riala, uppger att de ska ägna sig åt verksamhet inom redovisning, bokföring, bokslut, deklarationer, ekonomisk rådgivning och utveckling inom digitala processer samt därmed förenlig verksamhet. Företrädare är Susanna Wikander, som är ledamot i företaget.

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: https://alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

Bolaget ska förvalta fast egendom och värdepapper samt bedriva därmed förenlig verksamhet.

Stig-Gunnar Holding AB registrerades den 23 januari 2026 med säte i Norrtälje kommun.

Bolaget ska, direkt eller genom dotterbolag, bedriva förvaltning av fast egendom och värdepapper samt därmed förenlig verksamhet.

Rolf Sören Hilding Holmberg är bolagets ordförande.

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: https://alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/