Försvarsmakten söker personer som vill delta som statister i en omfattande sjukvårdsövning i Norrtälje kommun i början av maj.

Övningen, som genomförs den 4–8 maj, leds av Försvarsmedicincentrum och syftar till att stärka förmågan att hantera ett stort antal skadade i en krigssituation. Flera aktörer deltar, däribland regioner, myndigheter och kommunen.

För att skapa en realistisk övning behövs personer som kan agera patienter, så kallade skademarkörer. Intresserade bjuds in till informationsmöten den 7 och 8 april i Norrtälje på Folkets hus.

– Det här är en viktig övning för hela samhällets beredskap. För oss i Norrtälje kommun handlar det både om att kunna samverka med andra aktörer och att ge invånare möjlighet att bidra. Skademarkörer spelar en avgörande roll för att övningen ska bli realistisk, säger Olof Sigfrid, trygghets- och säkerhetschef i Norrtälje kommun i ett pressmeddelande.

Övningen kommer att märkas i och omkring Norrtälje stad, med ökad närvaro av militär personal och fordon.

Även vissa övningsmoment med skjutning kan förekomma i mindre skala i tätorten, medan mer omfattande moment genomförs inom Försvarsmaktens övningsområden.

Trots att andelen kvinnor som rycker in till värnplikten minskar i Sverige, går Norrtälje mot strömmen med en högre representation än rikssnittet. Maja Ireblad, sambandssoldat vid Helikopterflottiljen, är en av de kvinnor som antagit utmaningen – och hon ser värnplikten som en möjlighet att växa både fysiskt och mentalt.

Under det nuvarande värnpliktsåret har fler värnpliktiga från Norrtälje än någonsin tidigare skrivits in. Bland de tolv kvinnor som påbörjat sin grundutbildning är Maja Ireblad en av dem.

– Många i min omgivning blev förvånade när jag berättade att jag skulle göra lumpen, men min pappa var stöttande eftersom han själv sökt till Hemvärnet. Han sa att om det blir krig är det inte bara dottern som behöver vara redo, säger Maja.

Trots att hon hade ambitionen att förbereda sig inför utbildningen blev det inte som hon tänkt.

– Jag tränade inte så mycket innan, men jag har tränat regelbundet tidigare i mitt liv. Jag klarade fyskraven av en anledning, konstaterar hon.

Att värnplikten skulle vara fysiskt var hon medveten om. Maja berättar att hon såg fram emot baskerprovet men samtidigt var nervös över det. Nu när provet är avklarat kan hon fokusera på sin befattningsutbildning.

– Det är skönt att ha baskerprovet och gröntjänsten bakom sig. Den delen är kanske inte alltid rolig, men det är viktigt att få grunderna på plats. Det är högt tempo, sena kvällar och mycket att ta in. I början kändes det som att man kommit till en helt annan värld, säger hon.

Utbildningen har även gett henne ett nytt perspektiv på fysiska prövningar.

– Vi började med pansarskott för ett tag sedan. Att kravla fram och tillbaka på en blöt äng med pansarskott på ryggen var riktigt jobbigt, men samtidigt väldigt lärorikt. När jag klarade baskerprovet gjorde jag exakt samma moment som killarna, och det var en häftig känsla att se att jag klarade det.

Frågan om de fysiska kraven inom Försvarsmakten debatteras ofta, särskilt i relation till kvinnor. Maja tycker inte att kraven ska sänkas.

– Om vi ska försvara Sverige behöver vi vara starka. Det finns olika befattningar som passar olika personer, och jag känner att jag passar bra som sambandssoldat. Men om man inte klarar grundkraven tycker jag nog att lumpen inte är rätt plats, säger hon.

Maja betonar att det handlar om mer än jämlikhet.

– Det här handlar om att försvara vårt land, inte om jämställdhet. Det finns roller för alla, och man bidrar på olika sätt.

Beslutet att göra lumpen var för Maja ett sätt att utmana sig själv och växa som person.

– Jag ville testa hur det är att verkligen bli prövad, både fysiskt och mentalt. Jag har haft det ganska enkelt tidigare i livet, och lumpen har gett mig ett nytt perspektiv. Jag har gråtit över saker här, men det har samtidigt gjort mig mer tacksam över det jag har, säger hon.

Maja vill uppmuntra fler tjejer att våga söka till värnplikten, trots de fysiska och mentala utmaningarna.

– Alla behandlas likadant här, och det visar att det inte spelar någon roll om du är tjej eller kille. Du klarar mer än du tror, och det är viktigt att visa att det finns många tjejer som gör lumpen. Jag blev själv chockad över hur många tjejer som faktiskt är här, och det är en känsla jag hoppas fler får uppleva.

Antalet värnpliktiga från Norrtälje kommun har ökat stadigt under de senaste åren, men tjejerna lyser med sin frånvaro, enligt siffror från Plikt- och prövningsverket.

Under det nuvarande värnpliktsåret, som sträcker sig från juni 2024 till början av 2025, är 48 personer från Norrtälje inskrivna för grundutbildning. Detta är den högsta siffran på kommunnivå sedan 2021/22, då den allmänna värnplikten återinfördes 2018, enligt uppgifter från Plikt- och prövningsverket som Newsworthy har sammanställt. Trots ökningen av värnpliktiga totalt sett minskar andelen kvinnor bland de inskrivna. I år är tolv av de 48 från Norrtälje som skrivits in kvinnor, vilket motsvarar 25 procent. Detta är en högre andel jämfört med riksgenomsnittet på 17 procent. Förra året var det endast fem kvinnor från Norrtälje som skrevs in.

– Det är fortfarande så att de fysiska kraven är såpass höga att det är färre kvinnor som klarar dem av fysiologiska och biologiska skäl, det finns ingen kvotering av kraven. Sedan ska vi för varje årskull skriva in till 185 olika utbildningar som har olika fysiska krav, säger Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket.

De senaste åren har ungefär en tredjedel av de som kallats till mönstring i Sverige varit kvinnor. Men av dem som faktiskt skrivs in är andelen lägre.

– Däremot ser Försvarsmakten över kraven utifrån ett nationellt försvar. När försvaret byggde på frivillighet och inriktades på att soldaterna skulle vara anställda och till exempel kunna åka till Afghanistan höjdes de fysiska kraven. Nu är uppgiften en annan, att försvara Sverige, och då ser man över kraven så att de är relevanta för det.

Trots utmaningarna för kvinnor att klara de fysiska kraven har Norrtälje en något högre andel kvinnor bland sina värnpliktiga jämfört med riket som helhet.

Andelen kvinnor som rycker in för värnplikt i Norrtälje minskar

Antalet värnpliktiga från Norrtälje ökar stadigt, men andelen kvinnor minskar både lokalt och i riket, visar en sammanställning från Plikt- och prövningsverket. Under den nuvarande värnpliktsperioden, som sträcker sig från juni 2024 till början av 2025, är 48 personer inskrivna från Norrtälje. Bland dem är tolv kvinnor, vilket motsvarar 25 procent.

Nationellt sett har antalet värnpliktiga ökat till 8 300 personer för 2024/25, men andelen kvinnor har minskat till 17 procent, jämfört med 24 procent för två år sedan. För Norrtälje är andelen kvinnor som rycker in något högre än rikssnittet, men det är fortfarande en utmaning att öka kvinnors deltagande i värnplikten.

– Det är fortfarande de höga fysiska kraven som gör att färre kvinnor klarar av mönstringen, säger Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket, enligt uppgifter från Sveriges Radio.

Ökad efterfrågan på kvinnor i försvaret

Trots en ökad efterfrågan på jämnare könsfördelning har armén ännu inte nått lika långt som flygvapnet och marinen, där kvinnors andel är något högre. I flygvapnet är 23 procent av de värnpliktiga kvinnor, medan motsvarande siffra i marinen är 20 procent.

Plikt- och prövningsverket planerar att se över de fysiska kraven för att bättre anpassa dem till Försvarsmaktens nuvarande uppdrag, som fokuserar på att försvara Sverige snarare än internationella insatser.

Källa: Uppgifter från Plikt- och prövningsverket och Sveriges Radio.

Efter 25 år av verksamhet på Söderarm går en epok mot sitt slut. Näringslivsprofilen Anngret Andersson står nu inför att avsluta sin verksamhet i slutet av 2024. Orsaken är att Försvarsmakten valt att återta kontrollen över området, ett beslut som innebär att Anngret måste lämna ön.

Anngret Andersson och hennes man Åke har varit bofasta på Söderarm i 18 år och har under dessa år drivit en framgångsrik verksamhet som erbjudit allt från konferenser till upplevelser.

- Vi har kämpat i 25 år och rustat upp anläggningen till det skick den har idag. Trots att vi inte äger byggnaderna har vi stått för alla investeringar och underhåll inuti husen, säger Anngret.

Söderarm AB som är driftbolaget bakom verksamheten har haft ett avtal med Fortifikationsverket, som äger ön och fastigheterna på den. Parterna har under en period haft en dialog kring hur avtalet kan förlängas.

- Vi förstod rätt tidigt att de ville använda ön till militära ändamål och vi har försökt att gå försvarsmakten tillmötes, genom att erbjuda militären logi och mat, menar Anngret.

Men så blev det inte. Trots all kommunikation damp det ner ett brev i postlådan.

- Där stod det att de ville disponera hela området från och med 2026. Efter det fick vi inga mer besked, när vi frågade vad de skulle använda platsen till fick vi till svar att det är hemligt. Försvarsmakten vinner alla tvister så det är ingen idé att ta det här vidare, förklarar Anngret.

Det betyder att Söderarm AB kommer bedriva verksamhet året ut. Hur det ska bli under 2025 är i dagsläget oklart.

- Vi har en dialog med fortfikationsverket och det är en ömsesidig vilja att avslutet ska vara ett upplägg som är bra för alla parter. För Försvarsmakten har ett grundläggande uppdrag om att värna om bofasta och företag i skärgården, men det känns inte som att de följer det.

En del av Försvarsmaktens återtagande av Söderarm kommer enligt Anngret innebära att det i framtiden blir ett landstigningsförbud på ön.

- Det är jättetråkigt för ytterskärgården, för jag har under hela mitt liv jobbat för en öppen skärgård. Det här här kommer i princip innebär att hela ytterskärgården dör ut.

Det är samtidigt något oklart vad Anngret och Åke kommer göra efter de flyttar ifrån ön.

- Vi kommer från Tjöckö och har kvar ett hus där, dit vi kommer att flytta. Men jag har slängt upp en massa bollar i luften nu, och förhoppningsvis kommer det leda till att jag kommer kunna fånga en av dessa. Men jag siktar på att på något sätt vara kvar i besöksnäringen, säger Anngret.

Har du någon förståelse för att Försvarsmakten behöver göra det här, med tanke på det förändrade säkerhetsläget?

- Jag förstår såklart att situationen i Ukraina och inträdet i NATO påverkar, men jag har låg förståelse för bristen på insyn och kommunikation från dem. Nu har jag bara hört en massa rykten.

Hur känns det för dig?

- Behöver jag ens säga det? Jag och min man har bott här i 18 år och är såklart jätteledsna. Det är inte roligt på något sätt. Men samtidigt är vi glada för över alla människor som vi träffat under åren.

Den 17 juni får Norrtälje Energi och Norrtälje Vatten och Avfall sin första säkerhetschef. Han heter Staffan Broman och kommer närmast från en chefstjänst inom informationssäkerhet på Försvarsmakten.

Ett ökat fokus på säkerhet i omvärlden påverkar även det lokala samhället. Kraven på skydd inom samhällsnyttig infrastruktur har blivit ytterst betydelsefull. För att säkerhetsarbetet ska bli än mer prioriterat har de båda kommunägda bolagen Norrtälje Energi och Norrtälje Vatten och Avfall inrättat en ny roll.

Staffan Broman, som närmast kommer från Försvarsmakten, axlar rollen som säkerhetschef från den 17 juni. Före sin tid på Försvarsmakten jobbade Staffan på IP-Only, eller GlobalConnect som det numera heter. Som säkerhetschef för IP-Only-koncernen ansvarade Staffan för informationssäkerhet, fysisk säkerhet, driftsäkerhet, kontinuitetsplanering samt krishantering inom företaget.

– Infrastrukturfrågor har funnits med genom nästan hela mitt yrkesliv. Jag har alltid brunnit för krishantering och samhällets robusthet. Jag ser fram emot att få vara med och förstärka förmågan och bygga upp en bättre beredskap i dessa bolag i Norrtälje kommun, säger Staffan Broman.

Staffan kommer att jobba 50 procent åt respektive bolag och dessutom samverka med den säkerhetsorganisation som redan finns i Norrtälje kommun.

– Vårt behov att trygga säkerheten inom våra bolag kommer att tillgodoses inom denna roll. Att Staffan dessutom har omfattande kompetens inom IT-säkerhet gör att vi kan växla upp även inom det området, säger Tobias Dahlberg, vd för Norrtälje Energi.

– Omvärldsläget och ny lagstiftning ställer helt nya krav på säkerhet. Tillsammans med Norrtälje Energi står vi för en viktig del av infrastrukturen i Norrtälje kommun, i synnerhet som ansvariga för dricksvattenförsörjningen. Jag ser fram emot att få in Staffans kompetens och erfarenhet i kommunkoncernen, säger Andreas Lundin Lindgren, vd för Norrtälje Vatten och Avfall.