Norrtälje kommun har haft sex vinterolympier som deltagit i de olympiska vinterspelen sedan 1936. Enligt statistik från Svenska olympiska kommittén, som Newsworthy har analyserat, har kommunen totalt 23 olympier.

Norrtälje kommun har bidragit med flera idrottare i olympiska vinterspel sedan 1936. Den första vinterolympiern med koppling till kommunen var Bertil Norberg från Väddö, som deltog i ishockey vid vinter-OS i Garmisch-Partenkirchen 1936 och placerade sig på femte plats.

Walter Aronson, född i Norrtälje, har deltagit i flest olympiska vinterspel från kommunen, med tävlingar i Cortina d'Ampezzo 1956 och Innsbruck 1964.

Cecilia Anderson och Peter Åslin är de medaljörer som representerar Norrtälje bland vinterolympierna och har vunnit ett silver respektive ett brons.

Den senaste idrottaren från kommunen i olympiska spelen var Sabina Küller, som deltog i Pyeongchang 2018.

Totalt har cirka 4 000 personer tävlat för Sverige i olympiska spel, varav ungefär 1 100 har deltagit i vinterspelen.

Den gamla semaforen i Rimbo har restaurerats och återuppförts, nu i ny färg och med sitt ursprungliga utseende.

Den restaurerade semaforen har återfått sitt ursprungliga utseende, med färger som överensstämmer med hur signalerna såg ut under järnvägens storhetstid.

Restaureringen är ett led i att bevara och lyfta fram ortens kulturhistoria.

En semafor är en äldre typ av järnvägssignal som användes före dagens ljussignaler.

Den består av en rörlig arm på en stolpe och visade om tåg skulle stanna, sakta in eller köra.

Under nattetid belyses armen med färgade lampor för att vara synlig i mörker.

Den 8 april uppmärksammas romernas internationella dag, en dag som hedrar minnet av den första romska världskongressen som ägde rum i London mellan den 7 och 12 april 1971.

I Sverige har romer funnits sedan 1500-talet och erkänns idag som en av landets fem nationella minoriteter.

Norrtälje kommun deltar i firandet av den internationella dagen genom att hissa den romska flaggan vid kommunhuset.

Samtidigt kommer kommunens bibliotek att ställa ut böcker relaterade till romsk kultur och historia.

Flaggans betydelse är central för firandet. Den romska flaggan, som består av blått och grönt med ett rött hjul, symboliserar rörelse och förändring.

Under den första romska kongressen enades deltagarna även om nationalhymnen "Gelem, gelem".

Den internationella dagen firas i många länder med olika ceremonier, där en del syftar till att minnas förföljelse och övergrepp mot romer.

Tomas Ackelman har haft en betydande roll i att forma Norrtäljes närings- och idrottsliv. Från att ha räddat Roslagens Sparbank från konkurs på 70-talet till att driva evenemang som Roslagens Företagsgala och Idrottsgala, har han satt ett varaktigt avtryck på kommunen. Det här är hans berättelse.

Ackelman är född och uppvuxen i Nyköping och började arbeta på Sparbanken som ung. Efter olika roller i Nyköping, Kalmar och Stockholm kom han till Norrtälje och Roslagens Sparbank 1975.

Då var banken i en svår ekonomisk situation och hotades av uppköp. Tomas insats, tillsammans med ett dedikerat team, förvandlade banken från en krisande institution till en av Sveriges mest välrenommerade sparbanker.

– Banken var illa ute, men vi gjorde ett starkt jobb för att rädda den. 1990 betraktades vi som en av de bästa sparbankerna i Sverige, vilket jag är stolt över att ha bidragit till, säger han.

Kort därefter, under den ekonomiska krisen 1992, stod Roslagens Sparbank starkare än många andra banker. Tomas berättar att förståelsen för och närheten till marknaden samt en nära relation till sina kunder var avgörande faktorer för att undvika de omfattande kreditförluster som många andra banker drabbades av under den turbulenta perioden.

En av nyckelfaktorerna var ett målmedvetet arbete för att stötta kunder som drabbades hårdast av krisen.

– Många förlorade sina jobb och riskerade att tvingas lämna sina nyinköpta bostäder. Banken arbetade aktivt för att hitta lösningar som gjorde det möjligt för människor att bo kvar i sina hem, trots de ekonomiska svårigheterna, säger Ackelman.

Genom arbetet kunde banken inte bara behålla kundernas förtroende utan också bidra till att minska de sociala och ekonomiska konsekvenserna av krisen för många hushåll i Roslagen. Sparbanken tog sig ur krisen ännu starkare.

Förutom Ackelmans operativa roll i Roslagens Sparbank fick han förtroendet att driva den nybildade Roslagens Sparbanks Stiftelser under uppstartsfasen 2001 till 2012. Stiftelserna spelar en stor roll i att stödja projekt, initiativ och samarbeten som driver på för en positiv utveckling av Norrtälje kommun.

Vid sidan av sin karriär i banken har han ägnat mycket tid åt att främja idrott och näringsliv i kommunen. Han var med och startade Norrtälje Turism 1989 och senare NUAB – ett nätverksbolag som bygger broar mellan kommunen och näringslivet. Tomas är också hedersordförande i BKV Norrtälje.

Hans engagemang ledde till starten av Expo Roslagen och Roslagens Företagsgala 2009 och Idrottsgalan 2014. Galorna har blivit viktiga plattformar för att lyfta fram och fira lokala framgångar.

– Vi ville skapa något där näringslivet och idrotten kunde få sina egna arenor. Det är fantastiskt att se hur galorna har fört samman människor och skapat nya möjligheter, säger han. Jag tycker det är viktigt att premiera våra duktiga entreprenörer och idrottare. Det ger ringar på vattnet och inspirerar andra, fortsätter han.

En annan betydande insats från Tomas har varit hans bidrag i att rädda Norrtälje sjukhus från nedläggning i början av 2000-talet. Tomas berättar att han tillsammans med Sören Karlsson, dåvarande chef på Norrtelje Tidning, skickade in en skrivelse till Landstingsfullmäktige, undertecknad av de större företagen och andra representanter från näringslivet i Norrtälje, vilket kan ha påverkat beslutet att bevara Norrtälje sjukhus.

– Det var viktigt för oss att visa på sjukhusets betydelse för kommunen. Det är en annan insats jag är mycket stolt över, säger han.

Vad är drivkraften i ditt engagemang för Roslagen?

– Norrtälje kommun är en fantastisk plats att bo och verka i. Vi måste visa det och locka hit fler personer med hög kompetens, och det gör vi bland annat genom våra galor, säger han.

Är det något du önskar att du hade gjort annorlunda i din karriär?

– De första 15–20 åren i Norrtälje arbetade jag nog för mycket, dels i sparbanken men också i övriga engagemang inom idrott och kultur. Utan stödet från min fru hade det inte gått. Det är en viktig lärdom jag tar med mig, säger han.

Vad har du för tips till blivande entreprenörer?

– Man ska vara engagerad, men man måste balansera det med privatlivet så att man inte går in i väggen. Sen tror jag att det är jätteviktigt att man jobbar med det man tycker är roligt och brinner för. Engagemang, skapa kontakter och relationer, ta dig inte vatten över huvudet. Förtroendet för dig som person är viktigt, säger Ackelman.

Blir det någon sextonde Företagsgala?

– Jag tar en gala i taget, avslutar han och lämnar det osagt om vi kan förvänta oss att Tomas Ackelman står vid rodret på Företagsgalan även hösten 2025 eller om han lämnar över stafettpinnen till någon annan.

Pythagoras industrimuseum i Norrtälje har fått den prestigefyllda utmärkelsen Årets Arbetslivsmuseum 2025 – ett hederstecken som lyfter museets betydande roll i att bevara och levandegöra Sveriges industrihistoria.

Museet, som en gång i tiden var en global leverantör av tändkulemotorer, har nu utvecklats till en viktig kulturbärare och pedagogisk resurs där besökare i alla åldrar kan få en inblick i både historiska arbetarliv och tidigare industriteknik.

– Vi är förstås överväldigade, glada, stolta och faktiskt lite rörda över att få en sån fin utmärkelse. Det var oväntat, säger hon om den prestigefyllda utmärkelsen som Pythagoras alltså fått.

Priset är ett erkännande för alla de krafter som under många år bidragit till att rädda och utveckla Pythagoras till ett levande museum. Sedan 1980-talet har anställda och volontärer arbetat för att bevara och tillgängliggöra fabriken. Grann menar att priset ger energi och motivation inför framtiden.

– Att få den här utmärkelsen synliggör allt detta fantastiska engagemang. Personal och ideella krafter arbetar tillsammans för museets bästa, och det har vi gjort i både med- och motvind. Att få detta erkännande inspirerar oss alla till att fortsätta arbeta hårt för att vidareutveckla verksamheten – det finns så mycket potential i det här museet, säger Grann.

Utmärkelsen består av 25 000 kronor, en emaljskylt och äran att vara ett av Sveriges mest framstående arbetslivsmuseer.

– Vi har öronmärkt dem till ett pedagogiskt projekt. Nästa år kommer vi att utöka barnverksamheten med en lek- och lärutställning utomhus, Barnens bakgård och lekens kraft. Där kommer barn under spännande och lekfulla former kunna prova på praktisk teknik direkt kopplad till det industriella kulturarvet, men också med utblickar till barnens vardagsliv och gammeldags lekar.

Museet har bevarat sina ursprungliga fabriksmiljöer. Besökare kan upptäcka motorer och maskiner, ta del av arbetarnas historia och besöka både kontor och arbetarhem från 1940-talet. Barn har en egen avdelning, “Barnens Pythagoras,” och museet erbjuder även ett kafé i den gamla smedjan.

– På platser som Pythagoras ägde historien rum. Det är viktigt att förvalta dessa platser och förmedla vår historia. Det krävs många för att klara det! På Pythagoras har vi turen att ha anställd personal, men utan våra volontärer skulle vi inte kunna driva museet som vi gör. Många andra arbetslivsmuseer drivs helt ideellt och skulle inte finnas utan engagerade volontärer. Vi vill lyfta det fantastiska i att så många hjälps åt med att ta hand om kulturarvet och säga: tack!

Priset Årets Arbetslivsmuseum delas ut av Arbetets museum i samverkan med Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd, Statens maritima och transporthistoriska museer samt Statens försvarshistoriska museer.