En rapport från Rädda Barnen visar att barnfattigdomen i Sverige ökar, och att allt fler barn växer upp i hushåll där pengarna inte räcker till. Barnfamiljernas ekonomi har urholkats när samhällets stöd inte har hängt med. I Norrtälje kommun handlar det om nästan 1 500 barn. Enligt SCB blir gruppen som inte har råd att åka på en veckas semester större, och värst är det för ensamstående arbetarkvinnor där hela 39 % inte har råd att åka på en veckas semester per år.

Barn väljer inte sina uppväxtvillkor. De kan inte påverka om en förälder blir arbetslös, sjukskriven eller tvingas leva på en låg inkomst. Därför kan inte heller deras möjligheter i livet få avgöras av just det. Ett samhälle som menar allvar med jämlikhet måste se till att alla barn får en trygg uppväxt – oavsett föräldrarnas ekonomi.

Inför sommaren är det många familjer som inte har några planer alls. Region Stockholms beslut om gratis kollektivtrafik för barn och unga under loven underlättar en del. Norrtälje kommuns satsning på Aktivitetsbanken och det avgiftsfria Mitt Sommarlov gör också skillnad. Men för många familjer räcker det inte. Hindren är ofta små för den som har pengar, men stora för den som saknar dem. Bussen går inte dit aktiviteten finns eller matsäcken kostar pengar.

Barnafödandet är det lägsta på decennier och att skaffa barn är för många ett stort ekonomiskt risktagande. En paradox är att när det föds färre barn sker samtidigt på många håll nedskärningar i förskola och skola som gör att barngrupperna blir större. I Norrtälje har dock Mittenkoalitionen, tillsammans med Vänsterpartiet, lagt ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur de allra största barngrupperna i förskolan ska bli mindre med bibehållen lärartäthet. Förskolan och skolan har ett tydligt kompensatoriskt uppdrag och ska bidra till att jämlika förutsättningar för varje barn. Därför är satsningar på små grupper och utbildad personal oerhört betydelsefulla för barns framtida möjligheter.

Men familjen är också viktig. Det är viktigt att familjen, hur den än ser ut, har möjlighet ge sina barn goda förutsättningar. Partierna har insett detta och flera partier lanserade därför under Almedalsveckan olika vallöften riktade direkt till familjerna. Kristdemokraterna vill höja barnbidraget till 2 000 kronor i månaden. Det är dock värt att minnas att partiet under den gångna mandatperioden inte har genomfört någon sådan förstärkning av barnfamiljernas ekonomi. Dessutom har regeringen infört kvalificeringsregler som innebär att nyanlända familjer inte längre omfattas av välfärdssystemen. Moderaterna i sin tur lovar skatteavdrag som kan ge en familj med två arbetande föräldrar ca 5000 kronor mer i månaden. Insatser som billigare kollektivtrafik (Mp), levande landsbygd (C) och slopat karensavdrag (S) påverkar givetvis också barnfamiljer positivt, även om mer indirekt.

Vänsterpartiet lanserade ett familjepaket med konkreta insatser som 15 000 kr i bebispeng när första barnet föds, höjt barnbidrag med 500 kr i månaden och extra tillägg på 300 kr i månaden för ensamstående. Utöver detta höjda bostadsbidrag och 100 nya öppna förskolor runt om i landet. Partiet vill också satsa på avgiftsfria sommarlovskort i kollektivtrafiken, kort som också ska innebära fritt inträde till vissa museer och andra attraktioner.

Vänsterpartiets familjepaket skulle innebära lättnader för de 1500 barn och unga i kommunen som växer upp under knappa förhållanden. Det skulle innebära skillnader för de ensamstående som idag inte kan åka på en veckas semester med barnen. Skillnaden mellan Moderaternas och Vänsterpartiets förslag handlar främst om synen på välfärden. Moderaternas modell bygger på att den som arbetar ska belönas medan Vänsterpartiet menar att barn inte ska ha sämre livsvillkor därför att en förälder är arbetslös, sjuk eller ensamstående.

Barn väljer inte sina föräldrar. Därför kan inte livsvillkoren helt avgöras av föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden. Ett samhälle som menar allvar med jämlikhet investerar i barn – inte därför att det är välgörenhet, utan för att det är grunden för ett demokratiskt och hållbart samhälle. Vänsterpartiets familjepaket tar sin utgångspunkt just där: i barnens behov, inte i föräldrarnas lönebesked.

Norrtälje kommun innehar några rekord i Sverige och alla ligger runt 30 000.

Vi har 30 000 enskilda avlopp, vi har 30 000 enskilda vattentäkter och vi har nästan 30 000 fritidshus.

Detta gör Norrtälje kommun unikt på många olika sätt, men innebär det att kommunen är en exotisk plats som är till för besökare? Under sommaren tredubblas befolkningen och belastningen ökar på samhällsservice, inte minst på vatten och avlopp. Samtidigt lever många av Roslagens småföretagare av sommarbefolkningen, men alla som sett en återvinningsstation efter midsommarhelgen vet att det inte är lätt för ett samhälle att ställa om på det viset.

För människorna som kommer hit är det som vanligt, liv och rörelse. För oss som bor här blir det en stor skillnad. Ibland frågar människor som älskar sommar i Roslagen mig: Vad gör ni på vintrarna då?

Ja, de flesta av oss arbetar, gymmar, hjälper barnen med läxorna och kör dem till olika aktiviteter. Kanske är vi engagerade i barnens idrottsklubb, kanske kämpar vi på med det egna företaget fler timmar än vad ett vanligt kontorsarbete innebär. Det kan krävas för att få verksamheten att gå runt året om. Balansen att tillhandahålla samhällsservice för en tredubbel befolkning under några månader och sedan upprätthålla servicen vintertid med samma kvalitet.

På sommaren är det listningsstopp på de två stora vårdcentralerna i Norrtälje. Det beror på att sommarboende annars listar om sig för ett eller två besök under semestern, vilket belastar vårdcentralen både arbetsmässigt och ekonomiskt eftersom listningsersättning inte utgår då de listar tillbaka sig på sin ordinarie vårdcentral i Stockholm igen efter besöket/semestern. Listningsstopp gör dessvärre att övriga vårdcentraler blir extra belastade med dessa besök.

Samtidigt som de flesta vill ha semester är vården, omsorgen och samhällsservicen extra belastad i kommuner som Norrtälje. Servicen måste dock fungera även för dem som bor här året om. Nu har Norrtäljeborna äntligen fått tillgång till cancerbehandling på hemmaplan året om. Hemtjänsten måste kunna åka ut på öarna, även när underlagen minskar under vinterhalvåret.  För att det ska vara möjligt krävs det att vägar plogas och sandas och att uppfarter skottas. Så det finns att göra på vintern också, men går det att få ekonomi i det?

Akutsjukhuset ska vara öppet dygnet runt, även de nätter då det ”bara” kommer in en orolig äldre dam med näsblod. Människors rätt till trygghet och service ska inte kunna mätas i kvantitet. Den äldre kvinnans oro är inte mindre värd än trettio fotbollssupportrar som skadats vid ett derby. Att utföra 1000 operationer av samma sort ger skicklighet, men att utföra 75 helt olika operationer ger en annan typ av skicklighet. Ambulanser från Stockholm behöver täcka upp för Norrtäljeambulansen på samma sätt som de täcker upp inåt Stockholm. Att ha helikoptern placerad i Norrtälje har givit kortare väntetider för patienter i Roslagen, vilka annars är de som har längst väntetider för prehospital vård.

Landsbygdens livskraft året om måste säkras genom lösningar som skiljer sig från de i storstaden. Samarbeten, entreprenörskap och flexibilitet blir viktiga ingredienser för att undvika sårbarhet i systemen. Kanske behöver samarbeten tydligare utvecklas mellan stad och land?

Om maten på tallriken i stan kom från landsbygden runt om staden, om elektriciteten i lägenheten var närproducerad, om företaget hade en filial på mindre ort där personalen roterades, om utbildningsmöjligheter med billiga studentlägenheter erbjöds i landsbygdskommuner, om en viss del av praktiken på utbildningen var förlagd till enheter utanför stan, om personal som vill ha semester i november erbjöds sommartjänstgöring på en sommarort?

Jag tror att hållbarhet och robusthet byggs genom att tillsammans skapa en förståelse för att det finns en vardag med fest, sorg, tristess och glädje överallt, att vi alla bidrar och är viktiga för varandras välmående. Det mesta av Sverige är landsbygd. Livet måste fungera där året om.

Igår flyttade ett av mina barn till sin första hyreslägenhet. En helt ny byggnad på fyra våningar, uppförd i ett etablerat villaområde.

Ånej, tänker ni, "tvångsblandning", nu har någon stackars villaägare blivit av med ett äppelträd till förmån för en hyreskasern.

Min tjugoåring bor nu ca 600 meter från sitt föräldrahem, 500 meter från sin låg- och mellanstadieskola. Många av hennes klasskompisar har vuxit upp i de här kvarteren och hon känner sig hemma. Huskroppen smälter väl in mot höjden bakom och ser inte alls onaturligt hög ut.

Huset har inte ersatt ett äppelträd. Det är uppfört där det tidigare funnits en butik som blev en pizzeria som blev tomma lokaler i många år innan de revs och gav plats för nytt liv. Begreppet ”tvångsblandning” framställer detta som ett övergrepp; att människor med olika inkomster och livsvillkor kan bo i samma stadsdel. Att du kan bo kvar i ett kvarter där du trivs även när du flyttar hemifrån för första gången eller när du blir äldre och inte orkar sköta villan längre. Eller du helt enkelt gillar lugnet, men inte vill ta hand om en trädgård.

Segregation är inte ett resultat av människors fria val. Den är i stor utsträckning en konsekvens av politiska beslut, marknadens logik och en bostadsmarknad där den som har mest pengar också får störst valfrihet. När hela områden byggs med en enda upplåtelseform skapas bostadsområden där människor med liknande ekonomiska förutsättningar koncentreras till samma plats. Det är inte frihet – det är sortering.

Blandad bebyggelse handlar om att skapa möjligheter. När hyresrätter, bostadsrätter och småhus finns i samma område kan fler människor hitta en bostad som passar deras ekonomi och livssituation. Det är också en demokratifråga. Samhället blir starkare när människor med olika erfarenheter möts i vardagen. Gemensamma skolor, föreningsliv och offentliga miljöer skapar förståelse och sammanhållning. Här i området såg jag att det annonserades om promenadloppis i helgen.

Ett villaområde innehåller sällan bara villor. Här finns förskola, äldreboende och LSS-boenden, viktiga arbetsplatser. Precis utanför huset finns en busshållplats.

Här växer staden och ger utrymme för människor att växa och trivas. Vill vi på allvar motverka segregation och parallellsamhällen måste vi också ge människor möjligheter att mötas. Så bygger vi ett jämlikt samhälle. Utan att ett enda äppelträd i trädgården behöver tvingas undan.

Priset på månadskort i kollektivtrafiken kan halveras i hela landet under ett halvår. Regeringen och Sverigedemokraterna väntas presentera förslaget på en presskonferens under tisdagen, enligt uppgifter till Aftonbladet och Ekot.

Förslaget ska enligt uppgifterna gälla från den 1 juli till den 31 december och omfattar ett statligt stöd på omkring 6,5–7 miljarder kronor. Regioner som halverar priset på månadskort ska kunna ansöka om kompensation från staten.

Bakgrunden är regeringens arbete med åtgärder kopplade till hushållens ökade kostnader och ambitionen att få fler att resa kollektivt i stället för att använda bilen. Regeringen har tidigare uppgett att man undersöker ekonomiska incitament för att stärka kollektivtrafiken.

Förslaget väntas ingå i ett större krispaket där även sänkt skatt på bensin och diesel ingår.

För resenärer i Norrtälje kommun kan en halvering av månadskortet få betydelse för både arbetspendling och vardagsresor.

Mer information väntas när regeringen och Sverigedemokraterna presenterar förslaget på presskonferensen.

I jämförelse med många andra länder kan Sverige beskrivas som ett land där välfärden är nästan gratis. Vård, skola och omsorg finansieras gemensamt via skatten, och ingen ska behöva avstå från läkare, utbildning eller stöd på grund av plånboken. Det är en modell som har byggt både trygghet och tillit och som länge varit en självklar del av den svenska samhällskontraktet.

För att invånarna fortsatt ska känna trygghet och tillit till skattesystemet krävs att samhällskontraktet hålls i alla led. Oseriösa aktörer som tar sig in på de kvasimarknader som skapats inom välfärdens olika områden, och utnyttjar systemen för egen vinning orsakar minskad tillit till systemet. Politiker som inte sätter ner foten gentemot dessa och skyddar t ex hälso- och sjukvårdslagens första paragraf att den med störst behov är den som ska får vård först, utan i stället tillåter försäkringslösningar åsidosätter lagen, är ytterligare en orsak till att systemet ifrågasätts.

Parallellt med de förändringar som beskrivits inom välfärden blir allt fler delar av vardagen dyrare. Hyror och elpriser stiger i en takt som många hushåll har svårt att hänga med i. Matpriserna har ökat kraftigt de senaste åren och pressar både barnfamiljer och pensionärer.

Högkostnadsskyddet för mediciner höjs, vilket innebär den sjuke får betala mer ur egen ficka innan skyddet träder in. Avgiftsfri tandvård för unga tas bort, vilket flyttar kostnader från det gemensamma till individen, ofta i en ålder då ekonomin redan är ansträngd.

Motståndet mot höjda skatter och minskade överskottsmål är starkt bland de politiska partierna, inte minst i Norrtälje kommun.  Även bland gemene hen kan det framstå som att höga skatter är det värsta som kan hända befolkningen. Alternativet är tyvärr att egenavgifterna kommer att behöva höjas inom förskola, fritids och äldreomsorg. Det må handla om olika enskilda reformer var för sig, men tillsammans pekar de i en tydlig riktning: fler kostnader läggs på den enskilde. Det slår hårt mot enskilda invånare i en låginkomst-kommun som Norrtälje som dessutom har en stor andel äldre.

Poängen med ett skattefinansierat system är att kostnader ska bäras gemensamt, för att skapa jämlikhet och förutsägbarhet. Skatteinstrumentet ska användas så det gynnar invånarnas bästa. Idag ges subventioner för den som  äger sitt boende genom ränteavdrag och ROT eller den som har råd att ta in städhjälp via RUT. Resurser läggs på den som har råd i stället för på den som har behov av städhjälp via hemtjänsten. När avgifter smyger sig in och höjs bit för bit riskerar principen om att behoven ska styra att urholkas.

Om välfärden ska fortsätta vara en bärande idé kan den inte samtidigt bli alltmer avgiftsbelagd i praktiken. ”Gratis (nästan)” eller att solidariskt dela på kostnader är inget politiskt prestigeprojekt. Det handlar om en vilja att skapa ett jämlikt samhälle.

I nästan två decennier har resenärer i Hallstavik väntat på besked. Väntat i regn, snö, kyla och mörker. Nu är det äntligen dags: Hallstavik busstation ska få en ny uppvärmd vänthall.

Den tidigare vänthallen brann ner 2007. Sedan dess har skolungdomar, pendlare och äldre fått klara sig bäst de kan. Att kunna vänta inomhus på bussen borde inte vara en lyx, utan en självklarhet i en kommun som säger sig vilja satsa på kollektivtrafik, trygghet och tillgänglighet.

Den planerade vänthallen är ingen överdådig satsning. Den rymmer 15–20 sittplatser, byggs med stora glasytor för överblick och trygghet, blir tillgänglig för alla och ska stå klar hösten 2026.

Kostnaden: cirka tre miljoner kronor. Det är en rimlig investering för att göra vardagen bättre för många.

Ändå hörs invändningar. Kritiker varnar för att en uppvärmd vänthall riskerar att bli en ”värmestuga” för missbrukare och därmed skapa otrygghet.

Det argumentet håller inte.

Att människor i utsatta livssituationer söker värme är inte ett skäl att låta andra frysa. Om otrygghet uppstår är det kommunens ansvar att hantera den – med närvaro, ordningsvakter eller andra åtgärder, precis som man gör på andra platser.

Alternativet är betydligt sämre: att acceptera en offentlig miljö där unga och gamla står oskyddade mot väder och vind, år efter år. Det är inte trygghet. Det är uppgivenhet.

En modern vänthall handlar om mer än tak och väggar. Den signalerar att kollektivtrafik tas på allvar, att Hallstavik räknas och att det ska vara möjligt att bo, studera och arbeta i hela kommunen utan att känna sig bortglömd.

Ibland är politikens viktigaste uppgift inte att lösa stora ideologiska konflikter, utan att se till att vardagen fungerar.

En varm vänthall är kanske inte en stor fråga. Men den är en viktig. Och den borde ha varit självklar för länge sedan.

SMHI har utfärdat en gul varning för snöfall i flera län inklusive Stockholms län där Norrtälje kommun ingår.

Varningen gäller från och med onsdag klockan 11.00 till och med onsdagskvällen klockan 20.00.

Under perioden förväntas tidvis kraftigt snöfall med snömängder på upp till 15 centimeter.

Vad ska jag tänka på?

• Restider kan bli längre på grund av halka, dålig sikt och snörök. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten till väglag och sikt.
• Det kan vara svårt att ta sig fram i trafiken på grund av snö på vägar, trafikolyckor eller stillastående fordon.
• Det finns risk för förseningar eller inställda avgångar inom kollektivtrafiken.
• Vid temperatur nära noll grader är det risk för störningar i el- och telenät i områden med luftburna ledningar.

När?

14 januari kl. 12.00 – kl. 21.00

Var?

Östra Svealand, nordöstra Östergötland och sydligaste Gävleborgs län.

Vad händer?

Från onsdag middag väntas snöfall som blir tidvis kraftigt. Samtidigt väntas mildare luft och snön kan vara tung och blöt, på flera håll även inslag av regn. Totalt väntas 5-10 cm nysnö. Under kvällen börjar snöfallet att mattas av.

Kommentar

Då regn också kan förekomma finns det risk för problem med ishalka.

Källa: SMHI

Norrtälje kommunstyrelse fattade under sitt sammanträde den 2 juni flera beslut med långtgående konsekvenser för kommunens framtida utveckling. Bland annat fördelades över 1,3 miljoner kronor till projekt i skärgård och landsbygd, samtidigt som investeringar i infrastruktur och näringsliv främjades.

Totalt beviljades stöd till tio olika initiativ i kommunen, som en del av den landsbygds- och skärgårdsutveckling som kommunen arbetar med. Syftet är att stimulera lokalt engagemang och säkerställa en fortsatt livskraft i mindre orter och på öar. Under 2025 avsätts totalt två miljoner kronor för ändamålet. Den återstående summan, knappt 700 000 kronor, blir möjlig att ansöka om under hösten.

Ett annat beslut som klubbades igenom gäller en tidigareläggning av investeringar i gästhamnen i Norrtälje stad. Genom att omfördela medel från ett planerat investeringsprojekt vid Rimbo brandstation möjliggörs en omedelbar upprustning av gästhamnsområdet. Arbetet kommer att inkludera borttagning av gamla anläggningsytor, installation av Y-bommar samt nya anslutningar för el och vatten.

Kommunstyrelsen antog även en ny handlingsplan för näringslivet, vilken sträcker sig över perioden 2025–2030. Planen konkretiserar målen i den näringslivsstrategi som antogs 2024 och omfattar sex huvudsakliga områden, bland annat effektiv service, innovation och entreprenörskap samt utveckling av en hållbar och attraktiv plats att leva och verka i.

Inom ramen för kollektivtrafiken uttryckte kommunen särskilda önskemål till regionen om att förbättra resmöjligheterna till och från Hallstavik. Kommunstyrelsen betonade vikten av en direktbusslinje mellan Norrtälje och Arlanda samt fler snabbturer på linje 676.

Vid sammanträdet antogs även en uppdaterad lokalförsörjningsplan och ett förslag till mål och budget för kommande år, vilket nu ska vidare till behandling i kommunfullmäktige den 16 juni.

Slutligen godkändes investeringar i både kulturmiljö och vårdinfrastruktur. Det gäller dels renovering av tak och fasad på de historiska Wallinska gårdarna i Norrtälje stad, dels upprustning av plan 4 i Roslagens sjukhus. Där kommer Tiohundra AB efter ombyggnationen att samlokalisera psykiatri och beroendecentrum, i syfte att förbättra vårdens tillgänglighet och samordning.

Studenter som flyttar in i studentbostäder i Norrtälje erbjuds nu ett gratis SL-kort för resten av året.

Det är Campus Roslagen som erbjuder alla nya hyresgäster som studerar minst 50 procent vid ett eftergymnasialt lärosäte i Stockholm ett kostnadsfritt SL-kort.

Erbjudandet gäller för studenter som tecknar ett nytt hyresavtal under 2025. I praktiken sker det genom ett hyresavdrag på 650 kronor i månaden, vilket motsvarar kostnaden för ett månadskort hos SL.

– Vi vill uppmana studenter på Stockholms universitet och högskolor att hitta tillbaka till oss, säger Katrin Karlsson, uthyrare på Campus Roslagen.

Initiativet ska göra det enklare för studenter att pendla mellan Norrtälje och Stockholm.

– Det är väldigt lätt att ta sig från Norrtälje till Stockholm pendlingsmässigt. Det är bra för hela kommunen om vi får hit fler studenter, säger Katrin Karlsson.

Kommer befintliga hyresgäster att få samma erbjudande?

– Det här gäller enbart studenter som tecknar nya kontrakt och alltså inte våra befintliga hyresgäster, förtydligar Katrin Karlsson.

SMHI har utfärdat en gul varning för snöfall i kombination med blåsigt väder över Östra Svealand, inklusive Norrtälje kommun.

Varningen gäller från måndagseftermiddagen klockan 14.00 till och med tisdagensmorgonen. Det kraftiga snöfallet i kombination med ostliga till sydostliga vindar kan ge besvärliga trafikförhållanden.

Totalt väntas 10–15 centimeter snö falla under perioden, och snöfallet kan orsaka drivbildning, halka och dålig sikt. Förhållandena kan leda till förseningar och inställda avgångar inom kollektivtrafiken samt göra det svårt att ta sig fram på vägarna.

Under måndagskvällen och natten till tisdagen finns även risk för att snöfallet i södra delen av varningsområdet, inklusive vissa delar av Norrtälje kommun, övergår i regn.

Risk för isbildning på vägar och störningar i el- och telenätet, särskilt i områden med luftburna ledningar föreligger.