En av de absolut viktigast frågorna inför nästa mandatperiod är att förbättra arbetsmiljön för de anställda i äldreomsorgen. Här har vi en grupp, företrädelsevis kvinnor, som arbetar långa pass, som gör sina behov i skogen och äter en macka till lunch i bilen. Och kvitterar ut en låg lön. Här har vi en grupp som skriker efter kompetenta kollegor som är utbildade för att bemöta dementa, som har den fysiska styrkan att hjälpa en rörelsehindrad i duschen och som snabbt klarar av att prioritera mellan olika individers behov. Och med änglars tålamod lyssna till synpunkter från både brukare och anhöriga under stressade arbetspass. Anställda i äldreomsorgen behöver fler kollegor, tid för återhämtning, trygga anställningar, fortbildning och högre lön.

Allt fler lever allt längre och behöver mer stöd för en god livskvalitet på äldre dagar. Vi måste kunna erbjuda anställda inom äldreomsorgen en arbetsmiljö som gör det möjligt att stanna kvar i yrket och att kunna rekrytera nya kollegor. Äldreomsorgen har allt för länge varit utsatt för effektiviseringsexperiment, just nu behöver vi satsa bara för att kunna hålla samma nivå på kvalitet som idag. Det går inte att springa fortare, de effektiviseringar som görs måste leda till att de anställda får mer tid med brukarna och mer återhämtning.

Samtidigt som antalet äldre ökar så minskar antalet barn och detta ger stora effekter på förskola och skola. Men kanske inte de effekter man hade kunnat hoppas på. Visst borde det väl vara möjligt att se slutet på en lång period av stora barngrupper, kort om personal och obefintlig planeringstid när nu barnkullarna går ner? Borde det inte automatiskt leda till mindre barngrupper och skolklasser? Nej, så fungerar inte marknadssystemet. I stället får verksamheterna mindre pengar för att betala ökade hyror och högre lönekostnader. En orimlig situation, men om det inte går att ändra ersättningssystemen så kommer ett lägre barnafödande ofrånkomligen att leda till nedlagda förskolor och skolor, uppsagd personal och större barngrupper. Och lägre kvalitet. När kommunala förskolor tvingas stänga och den privata andelen blir allt större, minskar också andelen utbildade förskollärare i förskolan.

Förra veckan var det kommunal debattpremiär inför valet i september. Debatten hölls, som tur var för medverkande politiker, i Edsbro. Edsbro är en ort där underlaget för förskola och skola fortfarande ser bra ut och det finns inget som pekar på nedläggningar den närmsta mandatperioden. Tvärtom finns det goda möjligheter för Edsbro att växa som ort. Och då är det så klart kul att som politiker kunna looooova att förskola och skola får vara kvar.

Även om vi skulle krympa välfärden till det som anses absolut mest nödvändigt, även om vi skulle radera fria lovaktiviteter, frukt i skolan, avgiftsfri kulturskola, fritidshem och fritidsgårdar, bibliotek, avgiftsfria utställningslokaler och mycket annat så kommer kostnaderna att stiga i takt med att vi blir äldre. Vi kan välja att ta kostnaderna gemensamt eller att var och en betalar för sin utbildning, sin fritid, sin vård och omsorg.

Jag skulle vilja hävda att alla partier som är helt främmande för att höja skatten, de förordar det senare. Om de menar allvar med att de vill ha små skolklasser, utbildade lärare och en äldreomsorg med god, lagad mat och tillräckligt med personal, då måste de finansiera det. Och när t ex Robert Beronius tycker att det är ett bra läge att sänka skatten i Norrtälje kommun, så innebär det antingen att ytterligare avgifter kommer att läggas över på enskilda individer eller att kvaliteten sänks.

Ofta när vi läser om Norrtäljemodellen handlar det om ekonomiska underskott. Är sjukvård och omsorg i Norrtälje kommun osedvanligt kostsam? Eller är den rent av väldigt billig?

I år fyller Norrtäljemodellen 20 år. Norrtäljemodellen är en unik samarbetsmodell som integrerar allt från akutsjukvård till äldreomsorg och LSS. Detta är idag organiserat som ett kommunalförbund (KSON) som beställer vård och omsorg, och ett vårdbolag (Tiohundra AB) som är huvudutförare av vård och omsorg i kommunen, men bolaget konkurrerar även med privata vård- och omsorgsaktörer.

Kommunalförbundet styrs av Region Stockholm och Norrtälje kommun, som båda har lika många ledamöter i den politiska direktionen. Tiohundra AB ägs till 100% av kommunalförbundet.

Den direkta och tydliga anledningen till att Norrtäljemodellen startades var hotet om nedläggning av Norrtälje sjukhus som akutsjukhus av besparingsskäl. Men redan långt innan det fanns ett missnöje lokalt med att man centralt i Stockholm inte förstod vårdutmaningarna i en geografiskt stor kommun med äldre befolkning som Norrtälje var redan då. Det fanns en övertygelse bland anställda och bland lokala politiker att vi har lösningar som kan rädda kvar vården i Norrtälje.

När Norrtäljemodellen sjösattes i januari 2006 var det med löften om att samordningen mellan vård och omsorgsformer skulle spara in de 20 mkr årligen som det var tänkt att spara in på att stänga akutmottagningen. Och här är roten till 20 år av underfinansiering.

Region Stockholm har mellan 2006-2022 styrts av Moderaterna. Norrtäljemodellen har år efter år gått med underskott. Resurser har tillskjutits i efterskott, men ingen har egentligen tagit sig tid att undersöka vad underskotten härrör i. I stället har KSON hängts ut som en politisk nivå som inte klarar sitt ekonomiska uppdrag. Men trots ständiga besparingar har det aldrig framkommit några klagomål på verksamhetsuppfyllelsen. Tvärtom är patienter och brukare i Norrtälje kommun nöjda med allt från hemtjänst till sjukhusvård. Något som antagligen under åren bekräftat att modellen är ett osedvanligt bra besparingsprojekt.

Norrtälje sjukhus är det billigaste akutsjukhuset i landet, vården är per invånare är toppfem på billighetslistan i regionen. Kostnaden för omsorgen är också jämförelsevis låg.

Under den senaste mandatperioden har det börjat hända saker, även om det går långsamt. En ny modell för fördelning av statsbidrag som grundas på faktiska behov har tagits fram och KSON har fått möjlighet att presentera sina behov inför beslut om medlemsbidrag hos de båda medlemmarna. Med kommunen finns nu ett tätare samarbete på plats och det är viktigt att det också kommer till stånd med regionens högsta ledning, där styrningen fortfarande är otydlig.

Norrtäljeborna har länge fått en billigare vård än resten av regionen, demografin till trots, vårdgivare i kommunen har fått lägre ersättning än vårdgivare i resten av regionen. Det beror inte på att KSON inte kan klara det ekonomiska uppdraget. Enligt en färsk revisionsrapport är det, tvärtom, KSON som varit pådrivande och sett till att viktiga ärenden lyfts till regionfullmäktige, trots att det borde vara regionsstyrelsens ansvar. Nu måste båda medlemmarna ta sitt ansvar och den långvariga underfinansieringen av verksamheten under 16 år av högerstyre brytas en gång för alla.

Förra veckan ställde jag en fråga på Facebook till alla som jag känner och andra som arbetar i förskolan om hur de ser på behovet av mindre barngrupper. Det var en viktig fråga när jag själv arbetade i förskolan, men idag lyfts den i många sammanhang som en otidsenlig och mindre viktig faktor. Det viktiga sägs i stället vara antal barn per vuxen.

Jag vill tacka alla förskollärare och barnskötare som hörde av sig med värdefull input och jag har nu en förståelse för varför det framstår som att anställda i förskolan i Norrtälje kommun inte vill ha mindre barngrupper. Det handlar helt enkelt om att valet står mellan mindre barngrupper och att behålla kollegor. Det är ett scenario som jag minns från min tid i förskolan i kommunen. "Visst kan ni få mindre barngrupper, men då behöver en av er gå." I det läget är det kanske naturligt att man väljer att ta in några fler barn i gruppen för att få behålla en kollega? Kanske särskilt idag när 1/3 av förskolans personal beskrivs som övertaliga.

Det blir dock missvisande, för alla som hört av sig till mig vittnar om att barngrupperna är för stora, de hinner inte se varje barn varje dag, hinner inte planera verksamheten eller arbeta med de pedagogiska verktyg som det finns behov av för att stötta alla barn. Till det kommer förskolans reviderade läroplan med skarpare krav på undervisning och vetenskaplig evidens.

De anställda i förskolan är fysiskt och mentalt slutkörda när de kommer hem efter en arbetsdag. Ändå är de övertaliga och många av dem brottas med oron att varslas. Andelen sjukskrivna förskollärare är betydligt högre än andelen sjukskrivna lärare i grundskolan. Det ger en fingervisning om arbetsförhållandena i förskolan, att både mindre barngrupper och antal barn per vuxen är viktiga faktorer för en god kvalitet.

Förskolan finansieras enligt en modell som premierar stora barngrupper (betalt per barn), få anställda och billiga lokaler. Det ligger ett fundamentalt feltänk bakom en sådan konstruktion då den aldrig kommer att leda till mindre barngrupper med bibehållen personalstyrka.

En ny policy ska strama upp hur Norrtälje kommun styrs – och slå fast att mål och budget alltid går före andra dokument.

Kommunstyrelsen har föreslagit att kommunfullmäktige fastställer en ny policy för styrdokument inom Norrtälje kommun och koncern. Samtidigt föreslås att det tidigare styrande dokumentet från 2011 upphävs.

Bakgrunden är att kommunen vill skapa en enhetlig struktur för hur styrdokument tas fram, beslutas och följs upp. I policyn slås fast att Mål och budget är kommunens överordnade styrdokument och ska gälla före andra dokument vid eventuell målkonflikt.

Enligt policyn bör styrdokument utöver de lagreglerade vara begränsade i både antal och omfång. Dokumenten delas in i styrande, redovisande, stödjande och informerande dokument, med olika beslutsnivåer från kommunfullmäktige till tjänstemannanivå.

Policyn innebär också att varje styrdokument ska ha en dokumentägare med ansvar för årlig aktualitetsprövning. Revidering eller upphävande kräver nytt beslut av den instans som en gång fastställt dokumentet.

Norrtälje kommunfullmäktige har beslutat att anta reviderade regler för kommunalt partistöd och avvecklingsbidrag, där årlig indexering av grundstödet införs från och med 2027. Det framgår av ett tjänsteutlåtande från kommunstyrelsekontoret.

Kommunfullmäktige i Norrtälje har antagit nya regler för kommunalt partistöd och avvecklingsbidrag. Grundstödet till partier som är representerade i fullmäktige kommer att vara 60 000 kronor per parti och år under 2026. Från och med 2027 ska detta stöd justeras årligen i enlighet med prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken.

Syftet med den nya indexeringen är att säkerställa att partistödet behåller sitt värde över tid och följer den allmänna kostnadsutvecklingen. En ny ingress har lagts till i reglerna för att tydliggöra det lagstadgade målet att stärka partiernas ställning i den kommunala demokratin. Även reglerna för hur partierna ska redovisa sitt partistöd har setts över och anpassats till digitala rutiner. Numera ska partierna varje år lämna in en skriftlig redovisning, helst via e-tjänst, samt en granskningsrapport till kommunstyrelsekontorets kansli.

VA- och avfallstaxor, landsbygdsutveckling, integration och ett markanvisningsavtal för en ny kriminalvårdsanstalt i Sika hör till de ärenden som kommunfullmäktige i Norrtälje ska ta ställning till den 15 december.

När Norrtälje kommunfullmäktige sammanträder på måndagen väntar beslut i flera frågor som rör både avgifter och långsiktig utveckling i kommunen.

Ett av ärendena gäller nya taxor för vatten, avlopp och avfall som föreslås börja gälla från den 1 januari 2026.

För VA-taxan föreslås den rörliga avgiften höjas med 3 procent, medan den fasta avgiften lämnas oförändrad.

Samtidigt föreslås sänkta avgifter för större lagerbyggnader och justeringar som ska göra taxan mer rättvis och ge fastighetsägare möjlighet att påverka kostnaden genom sin vattenförbrukning.

När det gäller avfallstaxan föreslås samtliga avgifter höjas med 9 procent, bland annat till följd av ökade krav på fastighetsnära insamling av förpackningar och ombyggnationer av återvinningscentraler.

Fullmäktige ska även ta ställning till en ny platsutvecklingsstrategi för landsbygds- och skärgårdsutveckling.

Ett annat ärende gäller en reviderad integrationsstrategi. Den uppdaterade strategin ska fungera som ett övergripande stöd för kommunens integrationsarbete med fokus på rättigheter och inkludering.

Om fullmäktige antar den nya strategin upphör den tidigare från 2021 att gälla.

På dagordningen finns även ett markanvisningsavtal kopplat till planerna på en ny kriminalvårdsanstalt i Sika.

Avtalet innebär att Kriminalvården under en tvåårsperiod, med möjlighet till förlängning, får utreda och utveckla ett markområde i samarbete med kommunen.

Ett godkännande av avtalet ger Kriminalvården möjlighet att gå vidare med planerna på en ny anstalt i området.

Sammanträdet börjar klockan 17.30.

Fullmäktige sammanträder 24 november och på tapeten står bland annat klimat, trygghet och avloppsrening.

På måndag 24 november sammanträder kommunfullmäktige i Norrtälje.

På agendan står bland annat beslut om kommunens nya klimathandlingsplan, reviderade ordningsföreskrifter och framtiden för Lindholmens avloppsreningsverk.

Klimathandlingsplanen beskriver hur kommunen, genom sina egna verksamheter och i samarbete med externa aktörer, ska bidra till ett långsiktigt klimatarbete.

Syftet är att uppnå målen i kommunens koldioxidbudget och minska de konsumtionsbaserade utsläppen.

Kommunen föreslås även införa tre nya ordningsregler i syfte att stärka tryggheten. Förslagen innebär förbud mot användning av lustgas och andra drivgaser i berusningssyfte på offentlig plats, att skolgårdar inte längre definieras som offentlig plats, vilket ger Polisen utökade befogenheter.

Ett tredje större ärende som avhandlas avser utbyggnaden av Lindholmens reningsverk.

Kostnaden har ökat från tidigare beslutade 741 miljoner till omkring 950 miljoner kronor. Samtidigt pekar nya befolkningsprognoser på en lägre tillväxt än beräknat.

Genom att omfördela slamhantering och använda ledig kapacitet i Kapellskärs reningsverk föreslås en uppskjuten utbyggnad till omkring 2040–2045.

I stället föreslås reinvesteringar på 300–500 miljoner kronor för att säkerställa drift och miljökrav fram tills dess.

Norrtälje kommunfullmäktige kommer att träffas för att fatta beslut om flera viktiga frågor på måndagen. 

Det är på måndagskvällen klockan 17.30 som kommunfullmäktige sammanträder på Sportcentrum i Norrtälje.

På dagordningen finns flera viktiga frågor, bland annat godkännande av internkontrollrapport, beslut om partistöd samt antagande av en uppdaterad aktivitetslista för kommunens bostadsförsörjning.

Internkontrollrapporten för kommunen och dess bolagskoncern gäller läget per augusti 2025.

Den lyfter fram arbetet med att förbättra den interna styrningen och hantera risker i verksamheten, som en del av kommunens övergripande kvalitetsarbete.

Fullmäktige väntas också fatta beslut om årets partistöd.

Utbetalningen för detta ska ske enligt en uträkningsmodell från september, och följer kommunallagens krav på årlig redovisning av hur tidigare stöd använts.

En annan punkt på dagordningen gäller aktivitetslistan för bostadsförsörjningen, som fungerar som en konkret handlingsplan för att nå kommunens bostadsmål.

Listan togs ursprungligen fram 2023 men återremitterades under våren 2024.

Efter översyn föreslås nu att kommunfullmäktige antar listan som bilaga till redan gällande riktlinjer.

Även en motion om ökad kamerabevakning kommer att behandlas.

Vid det kommande sammanträdet den 22 september 2025 kommer Norrtälje kommunfullmäktige att behandla flera viktiga ärenden, däribland ett marköverlåtelseavtal och ändringar av valdistrikten inför de allmänna valen 2026.

Norrtälje kommunfullmäktige kommer vid sitt kommande möte att behandla ett antal centrala frågor. Bland dessa finns ett förslag om att godkänna ett marköverlåtelseavtal mellan kommunen och Tranvik Projekt AB som rör delar av fastigheterna Rimbo-Tomta 7:1 och Rimbo-Tomta 3:31. Syftet är att möjliggöra byggnation av flerbostadshus för såväl bostadsrätter som hyresrätter, inklusive grupp- och trygghetsboenden. Bostäderna planeras uppföras i huvudsak i trä med solcellspaneler på taken och parkering i form av ett delvis underjordiskt garage. Sedan 2019 har avtalet förlängts och kontraktssummor har justerats genom tre tilläggsavtal.

Ett annat ärende gäller ändringar i valdistrikten inför de allmänna valen 2026. Efter en översyn genom Val- och demokratinämnden föreslås bland annat att Rådmansö valdistrikt delas i två, att ett nytt valdistrikt Norrtälje Östra bildas samt att valdistrikten Norrtälje – Fågelsången och Edebo – Ununge tas bort. Vidare har mindre justeringar genomförts i den norra delen av kommunen och Rimbo, förändringar som förväntas få begränsad påverkan för väljarna. Kommunen har informerat om ärendena på sin webbplats.

Norrtälje kommun planerar att sänka anläggningsavgiften för fastigheter som ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Förslaget har tagits fram av Norrtälje Vatten och Avfall AB (NVAA) på initiativ av det politiska styret.

Förslaget innebär att avgiften kan minska med upp till 20 procent, medan brukningsavgiften hålls tillbaka till 3 procent.

– Vi vill göra det möjligt för fler barnfamiljer att flytta till hus i vår kommun, och det ändrade ränteläget möjliggör en inbromsning av kostnadsökningen av den rörliga kostnaden för VA. Men framför allt kan vi enligt det nya förslaget sänka engångskostnaden för ett enbostadshus att ansluta sig till kommunalt VA med upp till 90 000 kronor, säger kommunstyrelsens ordförande Ulrika Falk (S), i ett pressmeddelande.

Anläggningsavgiften för en vanlig villafastighet i ett så kallat omvandlingsområde kan minska med upp till 20 procent, medan ett så kallat Typhus A får en sänkning på 14 procent.

De ekonomiska lättnaderna beräknas motsvara en besparing på mellan 60 000 och 90 000 kronor per fastighet.

Beslut om den nya VA-taxan väntas fattas av NVAA:s styrelse den 10 februari, och därefter av kommunfullmäktige den 28 april.

Om förslaget godkänns kan den nya taxan börja gälla från den 1 juni.