Ofta när vi läser om Norrtäljemodellen handlar det om ekonomiska underskott. Är sjukvård och omsorg i Norrtälje kommun osedvanligt kostsam? Eller är den rent av väldigt billig?

I år fyller Norrtäljemodellen 20 år. Norrtäljemodellen är en unik samarbetsmodell som integrerar allt från akutsjukvård till äldreomsorg och LSS. Detta är idag organiserat som ett kommunalförbund (KSON) som beställer vård och omsorg, och ett vårdbolag (Tiohundra AB) som är huvudutförare av vård och omsorg i kommunen, men bolaget konkurrerar även med privata vård- och omsorgsaktörer.

Kommunalförbundet styrs av Region Stockholm och Norrtälje kommun, som båda har lika många ledamöter i den politiska direktionen. Tiohundra AB ägs till 100% av kommunalförbundet.

Den direkta och tydliga anledningen till att Norrtäljemodellen startades var hotet om nedläggning av Norrtälje sjukhus som akutsjukhus av besparingsskäl. Men redan långt innan det fanns ett missnöje lokalt med att man centralt i Stockholm inte förstod vårdutmaningarna i en geografiskt stor kommun med äldre befolkning som Norrtälje var redan då. Det fanns en övertygelse bland anställda och bland lokala politiker att vi har lösningar som kan rädda kvar vården i Norrtälje.

När Norrtäljemodellen sjösattes i januari 2006 var det med löften om att samordningen mellan vård och omsorgsformer skulle spara in de 20 mkr årligen som det var tänkt att spara in på att stänga akutmottagningen. Och här är roten till 20 år av underfinansiering.

Region Stockholm har mellan 2006-2022 styrts av Moderaterna. Norrtäljemodellen har år efter år gått med underskott. Resurser har tillskjutits i efterskott, men ingen har egentligen tagit sig tid att undersöka vad underskotten härrör i. I stället har KSON hängts ut som en politisk nivå som inte klarar sitt ekonomiska uppdrag. Men trots ständiga besparingar har det aldrig framkommit några klagomål på verksamhetsuppfyllelsen. Tvärtom är patienter och brukare i Norrtälje kommun nöjda med allt från hemtjänst till sjukhusvård. Något som antagligen under åren bekräftat att modellen är ett osedvanligt bra besparingsprojekt.

Norrtälje sjukhus är det billigaste akutsjukhuset i landet, vården är per invånare är toppfem på billighetslistan i regionen. Kostnaden för omsorgen är också jämförelsevis låg.

Under den senaste mandatperioden har det börjat hända saker, även om det går långsamt. En ny modell för fördelning av statsbidrag som grundas på faktiska behov har tagits fram och KSON har fått möjlighet att presentera sina behov inför beslut om medlemsbidrag hos de båda medlemmarna. Med kommunen finns nu ett tätare samarbete på plats och det är viktigt att det också kommer till stånd med regionens högsta ledning, där styrningen fortfarande är otydlig.

Norrtäljeborna har länge fått en billigare vård än resten av regionen, demografin till trots, vårdgivare i kommunen har fått lägre ersättning än vårdgivare i resten av regionen. Det beror inte på att KSON inte kan klara det ekonomiska uppdraget. Enligt en färsk revisionsrapport är det, tvärtom, KSON som varit pådrivande och sett till att viktiga ärenden lyfts till regionfullmäktige, trots att det borde vara regionsstyrelsens ansvar. Nu måste båda medlemmarna ta sitt ansvar och den långvariga underfinansieringen av verksamheten under 16 år av högerstyre brytas en gång för alla.

Ett av besluten rör utbyte av gatubelysning. Totalt ska 2 372 äldre ljuskällor ersättas med LED-armaturer, inför ett kommande förbud mot kvicksilver i utomhusbelysning från 2027.

Arbetet planeras starta under året och vara färdigt till 2028.

Investeringen beräknas uppgå till cirka 12 miljoner kronor, men väntas samtidigt ge lägre kostnader för både energi och underhåll.

Kommunstyrelsen behandlade även nya riktlinjer för kommunalt krisstöd. Syftet är att tydliggöra ansvar och säkerställa att kommunen kan erbjuda samordnat psykosocialt stöd vid kriser och allvarliga händelser.

Förslaget går nu vidare till kommunfullmäktige för beslut.

Vidare planerar Räddningstjänsten flera investeringar de kommande åren, där en pulverkula väntas införskaffas 2026 och ytterligare satsningar genomföras 2027–2028.

Flera av dessa behöver upphandlas redan i år för att kunna levereras i tid, däribland ett lastväxlarfordon med planerad leverans 2028.

Samtidigt innebär ökade priser att kostnaderna inte ryms inom nuvarande budget, vilket gör att en ramökning kan bli nödvändig i kommande mål- och budgetarbete.

Vildsvinen har blivit ett allt större problem i Norrtälje kommun. De bökar upp trädgårdar, förstör odlingsmark och orsakar skador runt om i kommunen. Nu behövs krafttag med tydligare mål för stammen.

När riksdagen 1987 beslutade att vildsvin skulle räknas som en del av Sveriges naturliga fauna varnade många för de problem som skulle kunna uppstå. I dag är varningarna verklighet. I Norrtälje kommun märks konsekvenserna tydligt: förstörda skolgårdar i Skärsta, uppbökade fotbollsplaner i Grisslehamn och boende som undviker att vistas ute efter mörkrets inbrott. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/vildsvin-plagar-boende-i-skarsta-har-tagit-over-villakvarteren

För jordbruket är situationen ännu värre. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund orsakar vildsvinen årligen skador för omkring två miljarder kronor. https://www.lrf.se/sakomraden/vildsvin/ Även trafiken påverkas när vildsvin korsar vägar och skapar en växande risk för olyckor.

Problemet är tydligt: vildsvinen har blivit för många och de orsakar stora skador. Viltstammarna behöver därför hanteras kraftfullt och omedelbart. Samtidigt finns möjligheter. Vildsvin är ett närproducerat, klimatsmart kött som kan tas tillvara. Genom att servera vildsvinskött i skolor och äldreboenden kan kommunen både minska skadorna och visa barnen hur vi lever i ett kretslopp där djur tas om hand och inte går till spillo.

Som ett steg i det arbetet bjuder kommunen in till en kostnadsfri informationskväll om vildsvin den 18 mars. Där får invånare veta mer om hur djuren lever och vad man kan göra för att minska skadorna. Det är ett steg i rätt riktning. Men det är just ett steg, inte en hel lösning. Förvaltningen av vildsvin kräver mer än goda exempel på kommunal nivå.

Vildsvinen känner inga kommungränser och det borde inte heller ansvaret göra. Det är dags att även staten tar ansvar för det beslut som riksdagen tog 1987.

Norrtälje kommun föreslås avsätta 8 miljoner kronor under 2026 för hyresgästpåkallade verksamhetsanpassningar i kommunala fastigheter.

Förslaget har tagits fram av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och ska nu behandlas av kommunstyrelsen.

Investeringen ska ge fastighetsenheten möjlighet att genomföra nödvändiga anpassningar som uppstår löpande och ofta med kort varsel.

Det kan handla om åtgärder som krävs efter myndighetsbeslut, exempelvis vid brandsyn eller andra lagstadgade krav, där genomförandet behöver ske skyndsamt.

Enligt tjänsteutlåtandet har kommunen sedan flera år haft en särskild budgetpost för denna typ av investeringar för att snabbt kunna möta verksamheternas behov efter överenskommelse med respektive hyresgäst.

För 2026 bedöms behovet uppgå till totalt 8 miljoner kronor.

Investeringen föreslås finansieras inom den redan beslutade investeringsplanen i mål och budget för perioden 2026–2028. De kapitalkostnader som uppstår, totalt 713 000 kronor från och med 2027, ska finansieras genom ökade internhyror inom fastighetsenheten.

De tillkommande internhyrorna ska i sin tur rymmas inom befintliga ramar hos berörda nämnder.

Norrtälje kommun planerar att bygga ut gång- och cykelvägnätet under 2026. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen avsätter 6 miljoner kronor för investeringar i nya sträckor i Norrtälje och Hallstavik.

Satsningen omfattar två delsträckor som tillsammans ska ge cirka 850 meter ny gång- och cykelväg och framgår av ett tjänsteutlåtande.

Det gäller delar av Carl Wahrens väg i Hallstavik samt Bolkavägen i Norrtälje.

Arbetet ska genomföras under 2026 och syftar till att förbättra och knyta samman cykelvägnätet inom kommunens tätorter.

Investeringen ryms inom kommunens beslutade investeringsplan för perioden 2026–2028.

För båda sträckorna har kommunen sökt statlig medfinansiering från Trafikverket, med möjlighet till ersättning på mellan 30 och 50 procent av kostnaden.

Kalkylen bygger på att minst 30 procents medfinansiering beviljas.

Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott vill avsätta 18 miljoner kronor till energibesparande åtgärder i kommunala fastigheter under perioden 2026 till 2028.

Förslaget innebär bland annat installation av bergvärmepumpar, solcellsanläggningar och effektivisering av ventilation och styrsystem. Det framgår av ett tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen 

Investeringen omfattar 4,15 miljoner kronor för bergvärmepumpar, 8,1 miljoner kronor för solcellsinstallationer och 5,75 miljoner kronor för övriga energieffektiviserande åtgärder.

Arbetet bygger vidare på tidigare energiprojekt där kommunen sedan 2018 har minskat energiförbrukningen med cirka 41 miljoner kilowattimmar.

De planerade åtgärderna beräknas ge kostnadsbesparingar på inköpt energi om cirka 607 500 kronor år 2027, 1 185 000 kronor år 2028 och 828 750 kronor år 2029.

Den genomsnittliga återbetalningstiden för investeringarna uppskattas till omkring åtta år.

De ökade kapitalkostnaderna, som totalt beräknas uppgå till 1 125 000 kronor, ska finansieras genom höjda internhyror och fördelas över åren 2027–2029.

Enligt tjänsteutlåtandet bedöms energibesparingarna överstiga kapitalkostnaderna redan från första året för respektive investering.

Kommunens samhällsbyggnadsutskott föreslår att nio byggnader i Norrtälje kommun rivs under 2026–2027. Förslaget grundas på riskbedömningar kopplade till otrygghet, hög driftkostnad och omfattande förfall, vilket Norrtelje Tidning rapporterade först. 

Enligt ett tjänsteutlåtande från kommunstyrelsen beräknas rivningarna sammantaget kosta 4,8 miljoner kronor att genomföra.

Samtidigt uppgår driftkostnaderna för de tomma byggnaderna till cirka 465 000 kronor per år.

Byggnaderna beskrivs vara i varierande i skick, med olika grader av förfall.

I underlaget pekar kommunen på en risk för att fastigheterna utvecklas till så kallade spökhus, där oönskade övernattningar redan har förekommit.

Kommunstyrelsen i Norrtälje tog under sitt sammanträde den 1 december beslut om flera investeringar som syftar till att stärka trygghet och fritidsaktiviteter i kommunen.

Kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 1 december redovisades ett prognostiserat överskott på omkring 139 miljoner kronor för året.

Flera större investeringar och trygghetssatsningar behandlades också under mötet.

Kommunstyrelsen beslutade bland annat att investera i en ny konstgräsplan i Grind och att gå vidare med planerna på en ny sporthall i Hallstavik.

Fler badplatser och friluftsområden ska tillgänglighetsanpassas och Roslagsparken i Norrtälje ska rustas upp.

Kommunen fortsätter även utreda möjligheten att uppföra ett nytt kulturhus, vilket Allt Om Norrtälje tidigare rapporterat.

Under mötet lyftes dessutom förslag om nya platser för kolonilotter i Rimbo och i Norrtälje stad.

Även landsbygd och skärgård berördes genom beslut om att fördela 300 000 kronor till projekt som ska stärka dessa områden.

Bland mottagarna finns initiativ för ett mer tillgängligt strandområde på Yxlan, kartor och vägvisning på Östra Rådmansö samt nya välkomsttavlor på Blidö.

Trygghetsfrågorna stod fortsatt högt på dagordningen. Genom Trygghetsfonden delas en miljon kronor ut under 2025 till insatser som ska bidra till kommunens mål att vara Sveriges tryggaste kommun år 2030.

Bland mottagarna finns bland andra Skebobruks kulturförening som får stöd till en räddningskiosk, Storholmen som får brand- och inbrottslarm.

Kommunen redogjorde också för utvecklingen av trygghetskameror. Sedan 2019 har 74 kameror installerats såväl i offentlig miljö som i kommunens verksamheter.

Kommunstyrelsen föreslår att ett markanvisningsavtal tecknas med Kriminalvården för att möjliggöra en ny anstalt på Sika 4:37. Avtalet ger Kriminalvården ensamrätt att förhandla om markköp under två år.

Kommunstyrelsen i Norrtälje kommun vill godkänna ett markanvisningsavtal med Kriminalvården för att utreda och utveckla en ny kriminalvårdsanstalt på del av fastigheten Sika 4:37, cirka 40 hektar.

Avtalet innebär att Kriminalvården får ensamrätt att förhandla om köp av marken under två års tid, med möjlighet till förlängning.

Bakgrunden är Kriminalvårdens behov av fler anstaltsplatser och att Sika 4:37 bedöms vara den enda lämpliga platsen i kommunen.

Den nya anstalten planeras få samma högsta säkerhetsklass som dagens anstalt, men med plats för 600 intagna.

Antalet tjänster kan samtidigt landa på omkring 450, vilket innebär att personalstyrkan i praktiken fördubblas.

Om parterna enas om villkoren ska ett marköverlåtelseavtal tecknas, där markpriset fastställs till 1 000 kronor per kvadratmeter och Kriminalvården står för utrednings- och exploateringskostnader.

Allt Om Norrtälje har sökt kommunstyrelsens ordförande Ulrika Falk för en kommentar, men utan framgång.

En journalist har JO-anmält Norrtälje kommun efter att det dröjt fem månader att få ut en ärendelista från kommunens visselblåsarfunktion. I anmälan kritiseras både handläggningstiden och det som beskrivs som omfattande sekretess.

Begäran om handlingar ur kommunens visselblåsarfunktion skickades in den 5 maj 2025, men dokumenten lämnades inte ut förrän den 7 oktober, trots flera påminnelser via såväl mejl som telefon.

Enligt anmälan strider den långa handläggningstiden mot tryckfrihetsförordningens krav på att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt.

Lars Lindberger, presschef på kommunstyrelsekontoret, medger att kommunen har brustit i handläggningen.

– Det är dåligt och det borde vi ha klarat mycket snabbare än så. Vi har haft lite personalbrist och vissa byten av rutiner kring hur vi ska hantera de här ärendena. Det som också försvårat detta är att när man arbetar med visselblåsarfunktioen är det väldigt få personer som har tillgång till uppgifterna. Vi borde dock ha haft rutiner som klarar det här, men på grund av detta och sommaren tappade vi bort det, säger han.

Vad för typ av personalbyten har gjorts?
– Det är handläggare som slutat och byten av rutiner som är anledningen till förseningen. Sedan är det ytterst få som får jobba med den här typen av ärenden, vilket gjort att det dröjt.

Vilka personer som hanterar kommunens visselblåsarfunktion kan han inte svara på.

Förutom handläggningstiden klagar journalisten på att korrespondensen mellan Journalisten och kommunens handläggare skickats till kommunstyrelsen.

Lindberger förklarar dock att så inte är fallet.

– Det är fullkomligt vanligt, och att kommunstyrelsen här fått en kopia beror på att det är en funktionsbrevlåda med det namnet och inte själva kommunstyrelsen i sig. Det handlar om att detta ska diarieföras och det har gått till på rätt sätt, säger Lars Lindberger.

När det gäller uppgiften om att stora delar av ärendelistan sekretessbelagts menar Lindberger att inget har sekretessbelagts.

– Inget har sekretessbelagts. Personen i fråga har fått det som den begärt, men alldeles för sent. Det jag tror har hänt är att personen trodde att den skulle få fler uppgifter. Man har fått det man har begärt. Nu har man kommit med en ny begäran och då har man fått de uppgifter som man trodde var sekretessbelagda, säger Lindberger. Vi har alltså inte sekretessbelagt något utan det är det är personen i fråga som inte varit tydlig i sin beställning, fortsätter han.

Hur går kommunen vidare nu?
– Vi ska se till att ingen som begär ut handlingar ska behöva vänta så länge om det är relativt rutinartade handlingar. Det vi har gjort är att vi har handlat upp en tjänst från en extern aktör, så att vi inte ska vara så personberoende. Vem som helst ska inte få titta på det här.