Vecka 39 är Beredskapsveckan. I Norrtälje väntar flera övningar under veckan – bland annat ska en förskola klara sig utan vatten och en trygghetspunkt öppnas med reservkraft.

Under veckan genomför Norrtälje kommun flera aktiviteter med fokus på krisberedskap och hur samhällsviktiga verksamheter kan fungera vid störningar.

På torsdag genomförs en vattenbortfallsövning på Solbacka förskola tillsammans med Frivilliga resursgruppen, FRG. Under övningen ska inget vatten från förskolans ledningar användas.

Det innebär att bland annat toaletter, vattenkranar och viss köksutrustning inte fungerar som vanligt. I stället placeras en extern vattentank utanför förskolan, där vatten ska hämtas i hinkar och dunkar för matlagning, hygien och dryck.

På fredag hålls en publik aktivitet utanför Flygfyren tillsammans med bland andra FRG, Civilförsvarsförbundet, Bilkåren, NVAA och Räddningstjänsten. Där ska invånare kunna få information och ställa frågor om bland annat beredskap och trygghetspunkter.

På lördag övar kommunen och FRG på att öppna och upprätthålla en trygghetspunkt vid Edsbro skola. Elförsörjningen ska då säkras med reservkraftverk. Övningen pågår ungefär mellan klockan 10 och 14 och allmänheten är välkommen mellan 11 och 13.

Samtidigt uppmärksammar Region Stockholm hur sjukvården ska fungera vid en större kris. Det kan bland annat innebära att resurser prioriteras om och att tillgången till personal, läkemedel, sjukvårdsmaterial och transporter måste säkras under längre störningar.

Beredskapsveckan genomförs varje år under vecka 39 och syftar till att öka kunskapen om hur både samhället och invånarna kan förbereda sig inför kriser och höjd beredskap.

Norrtälje kommun har omkring 23 200 skyddsrumsplatser, vilket motsvarar 35 procent av befolkningen. Nu ska kommunen även identifiera andra skyddade utrymmen, som källare och tunnlar. Detta enligt uppgifter från Myndigheten för civilt försvar, som Newsworthy har analyserat.

I Norrtälje kommun finns 196 skyddsrum med totalt cirka 23 200 platser, enligt statistik från början av mars 2026. Ett av skyddsrummen är tillfälligt begränsat och inte tillgängligt.

Andelen skyddsrumsplatser i kommunen motsvarar 35 procent av invånarna, vilket är lägre än riksgenomsnittet där det finns plats för ungefär 64 procent av befolkningen.

Det har inte byggts några nya skyddsrum i Sverige sedan början av 2000-talet och det finns inga beslut om att bygga nya.

Däremot väntas riksdagen besluta att kommunerna ska identifiera andra skyddade utrymmen, exempelvis källare, garage och vägtunnlar, som kan ge skydd mot splitter och granater.

Regeringen räknar med att sådana utrymmen kan ge ytterligare 1,5 miljoner skyddsplatser i landet.

Anders Johannesson på avdelningen för befolkningsskydd vid Myndigheten för civilt försvar säger i sammanhanget:

– Om skyddsrummen är dimensionerade för att klara det allra värsta, som kemiska vapen och kärnvapen, letar vi här efter platser som kan ge ett fullgott skydd mot vapen som används i krig i dag. Som skyddar mot splitter och granater. Det kan vara källare, garage under mark eller längre vägtunnlar, säger Anders Johannesson på avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar, till Newsworthy,

Under 2026 fortsätter inventeringen av skyddsrum i Sverige.

Myndigheten för civilt försvar har hittills funnit brister i samtliga inventerade skyddsrum, men i de flesta fall rör det sig om mindre åtgärder som fastighetsägaren kan åtgärda.

I skuggan av den tragiska skolskjutningen i Finland, där en pojke miste livet och två flickor skadades allvarligt, menar Norrtälje kommun att man redan tagit fasta på vikten av beredskapen och säkerheten i sina skolor. Skjutningen, som skedde i Vanda utanför Helsingfors, har skapat en våg av chock och sorg, även i Sverige.

Förvaltningsdirektören för barn- och utbildningskontoret i Norrtälje kommun, Jenny Nordström beskriver hur kommunen arbetar med att förebygga och förbereda sig för liknande händelser.

- Norrtälje kommun och barn- och utbildningskontoret arbetar ständigt med att förbättra vår beredskap för att möta en rad olika risker, däribland allvarliga våldshandlingar i skolan.

Kommunen har anammat en proaktiv inställning genom att utbilda skolpersonal om hur de ska agera i händelse av pågående dödligt våld (PDV). Denna utbildning grundas i riktlinjer från både regeringens och MSB:s rapporter om hur skolor kan arbeta med dessa frågor. Jenny är dock försiktig med att gå in på detaljer om de specifika säkerhetsåtgärderna.

- De specifika åtgärder som vidtas är vi av naturliga skäl försiktiga med att specificera eftersom den kunskapen kan användas av en gärningsperson.

Däremot understryker Jenny Nordström vikten av att arbeta med elevers och lärares psykiska välbefinnande och trygghet.

- Barns och elevers psykiska mående, trygghet och sociala tillvaro är en central del i arbetet med att förebygga den här typen av händelser. Skolan har en viktig roll i det arbetet, inte bara för att motverka våldshandlingar, utan för att skapa goda förutsättningar för kommande generationer.

Reaktionerna från skolans personal och elever på händelserna i Finland har varit begränsade på grund av påsklovet.

- Eftersom den tragiska händelsen i Finland inträffade under vårt påsklov så finns det få elever i verksamheten. Därför har jag ingen samlad bild av de samtal om detta som jag ändå tror uppstått.