Sommaren är den bästa tiden. Det är en tid för att skapa minnen, för att leva ut och njuta av vårt Roslagen när det är som allra finast. Allra mest så för våra barn och unga, och vilka erfarenheter och upplevelser dom får med sig får inte bara avgöras av föräldrarnas möjligheter och plånböcker. Att ge varje unge en meningsfull fritid är allas vårt gemensamma ansvar, vilket visserligen gäller året om, men märks lite extra nu under sommaren.

Kommunens Mitt-Lov-verksamhet fyller en viktig funktion genom att ge fler barn och unga tillgång till aktiviteter under loven. Det vill vi fortsätta utveckla, stärka och göra tillgängligt i hela kommunen. Ingen ska behöva sitta hemma eller för den delen hitta på hyss för att det inte finns något att göra.

Fritidsgårdarna är ovärderliga mötesplatser. Vårt löfte är att prioritera fler fältare, fritidsledare och utökade öppettider så att vi ger dom ännu större möjligheter att finnas där för våra unga. Samtidigt stärker vi Aktivitetsbankens närvaro så att fler kan låna idrotts-, kultur- och fritidsutrustning och prova på nya aktiviteter. Det ska inte kosta en förmögenhet att testa en sport eller spela ett instrument. Sen ska vi fortsätta hålla nere avgifterna i kommunens badhus och vid utomhusbadet i Hallstavik. Simkunnighet är en livsviktig färdighet och inga familjers ekonomi ska avgöra om deras barn lär sig simma eller inte.

Kulturskolan i vår kommun är en av landets absolut bästa. Den är nästan helt avgiftsfri för barn och unga och så vill vi att det ska fortsätta vara. Vi arbetar också vidare med planerna på ett kulturhus som kan samla kulturverksamhet under ett tak med bättre lokaler för undervisning och även ger möjlighet till större evenemang och framträdanden.

Vi ser också ett tydligt behov av bättre lokaler för föreningslivet. Fler av kommunens idrottshallar och planer är slitna och behöver rustas upp. Det gäller även utrustningen. Trasiga mål och redskap hör inte hemma på våra idrottsplaner. Vi vill fortsätta rusta upp befintliga anläggningar, och bygga ut Norrtälje sportcentrum.

Ett rikt föreningsliv och en aktiv fritid skapar gemenskap, trygghet och hälsa. Det är en investering som betalar sig mångfalt.

Ulrika Falk (S)
Robin Andersson (S)
Johannes Salo (S)

Genom tiderna har städer och byar ofta vuxit upp kring vatten, en å eller en flod går gärna genom samhället som en livsnerv. Vattnet har varit en nödvändig och självklar färdväg för att frakta timmer eller andra produkter. Vid vattnet har människor tvättat sina kläder, sina mattor och sig själva. På vattnet har båtar tagit människor ut för att fiska eller för att besöka andra platser.  Vattendragen som städer och byar har byggt upp kring har sannerligen varit livsnerven som gjort att samhällena överlevt.

I Norrtälje bodde de tyska och holländska smederna norr om ån medan de infödda fiskarna bodde längs södra å-sidan. Det finns berättelser om hur smederna rodde över ån för att träffa de svenska kvinnorna då de inhemska männen låg ute till havs och fiskade. Ån var bredare då och det gick att ta sig längre inåt landet genom att följa vattendragen.

När jag går längs Norrtäljeån idag finns flera skyltar som berättar om historiska platser och byggnader. Det är ett väldigt trevligt initiativ från Norrtälje kommun. Det finns också informationsskyltar om växt- och djurlivet i anslutning till ån, t ex vilka fiskar som lever i ån och fågellivet. På flera av träden längs ån sitter skyltar som visar vad trädet heter. Det är lärorikt och spännande.

Sen finns också det som ger ån en helt ny betydelse som livsnerv, och det är konsten. Det finns fotografier tryckta på soptunnorna och det finns en och annan permanent skulptur (bl a Nils Ferlin-bysten) längs med ån, men i ån finns också varje sommar konstverk som ingår i arrangemanget Konst i ån. Arrangemanget skapar alltid diskussioner och dispyter.  Det finns de som älskar det och det finns de som givit det namnet Skräp i ån och önskar att ån fick vara naturlig och vacker utan uppseendeväckande konstverk.

Grejen med konst är att det ska väcka känslor; harmoni, glädje, vrede, sorg – det spelar ingen roll, konst finns för att beröra dig. Konsten fyller en viktig funktion som livsnerv och den gör sig väldigt bra när den slingrar sig genom staden, tillgänglig för alla som passerar. Konsten blir en del av det som vi kallar stadens vardagsrum där invånare och besökare umgås och utsätts – utsätts för konst – kanske provokation.

Konst i ån är ett årligt återkommande arrangemang som, om det vore permanent, skulle kunna jämföras med konsten i Stockholms tunnelbana. Kulturdebatten från höger har under senare år trendat åt att all offentlig konst ska genomgå folkomröstningar. Det tycker jag är att underskatta de kunskaper som finns hos konstnärer och kulturvetare. Det skulle också ta udden av den provokation som konst bör kunna innehålla. Däremot saknar jag lite det projekt som tidigare fanns längs ån i Norrtälje på julinatta, då kravallstaket sattes upp längs ån och konstnärer och amatörer hängde ut sina alster till allmän beskådan. Det var roligt och gav en känsla av att konsten är möjlig för alla, både för att avnjuta och skapa.

Runt om i Roslagen ordnar konstnärer Öppet hus i sina ateljéer och verkstäder, t ex Konstnärer Nära den 31/7-2/8 http://tinyurl.com/33mntdsr. Konsten och kulturen är en livsnerv som ska göras tillgänglig för alla invånare. Konsten förlorar sin roll som livsnerv om den bara finns på dyra muséer med långa köer utanför, om den bara tillåts avnjutas av de som har de ekonomiska och sociala kapitalet.

En rapport från Rädda Barnen visar att barnfattigdomen i Sverige ökar, och att allt fler barn växer upp i hushåll där pengarna inte räcker till. Barnfamiljernas ekonomi har urholkats när samhällets stöd inte har hängt med. I Norrtälje kommun handlar det om nästan 1 500 barn. Enligt SCB blir gruppen som inte har råd att åka på en veckas semester större, och värst är det för ensamstående arbetarkvinnor där hela 39 % inte har råd att åka på en veckas semester per år.

Barn väljer inte sina uppväxtvillkor. De kan inte påverka om en förälder blir arbetslös, sjukskriven eller tvingas leva på en låg inkomst. Därför kan inte heller deras möjligheter i livet få avgöras av just det. Ett samhälle som menar allvar med jämlikhet måste se till att alla barn får en trygg uppväxt – oavsett föräldrarnas ekonomi.

Inför sommaren är det många familjer som inte har några planer alls. Region Stockholms beslut om gratis kollektivtrafik för barn och unga under loven underlättar en del. Norrtälje kommuns satsning på Aktivitetsbanken och det avgiftsfria Mitt Sommarlov gör också skillnad. Men för många familjer räcker det inte. Hindren är ofta små för den som har pengar, men stora för den som saknar dem. Bussen går inte dit aktiviteten finns eller matsäcken kostar pengar.

Barnafödandet är det lägsta på decennier och att skaffa barn är för många ett stort ekonomiskt risktagande. En paradox är att när det föds färre barn sker samtidigt på många håll nedskärningar i förskola och skola som gör att barngrupperna blir större. I Norrtälje har dock Mittenkoalitionen, tillsammans med Vänsterpartiet, lagt ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur de allra största barngrupperna i förskolan ska bli mindre med bibehållen lärartäthet. Förskolan och skolan har ett tydligt kompensatoriskt uppdrag och ska bidra till att jämlika förutsättningar för varje barn. Därför är satsningar på små grupper och utbildad personal oerhört betydelsefulla för barns framtida möjligheter.

Men familjen är också viktig. Det är viktigt att familjen, hur den än ser ut, har möjlighet ge sina barn goda förutsättningar. Partierna har insett detta och flera partier lanserade därför under Almedalsveckan olika vallöften riktade direkt till familjerna. Kristdemokraterna vill höja barnbidraget till 2 000 kronor i månaden. Det är dock värt att minnas att partiet under den gångna mandatperioden inte har genomfört någon sådan förstärkning av barnfamiljernas ekonomi. Dessutom har regeringen infört kvalificeringsregler som innebär att nyanlända familjer inte längre omfattas av välfärdssystemen. Moderaterna i sin tur lovar skatteavdrag som kan ge en familj med två arbetande föräldrar ca 5000 kronor mer i månaden. Insatser som billigare kollektivtrafik (Mp), levande landsbygd (C) och slopat karensavdrag (S) påverkar givetvis också barnfamiljer positivt, även om mer indirekt.

Vänsterpartiet lanserade ett familjepaket med konkreta insatser som 15 000 kr i bebispeng när första barnet föds, höjt barnbidrag med 500 kr i månaden och extra tillägg på 300 kr i månaden för ensamstående. Utöver detta höjda bostadsbidrag och 100 nya öppna förskolor runt om i landet. Partiet vill också satsa på avgiftsfria sommarlovskort i kollektivtrafiken, kort som också ska innebära fritt inträde till vissa museer och andra attraktioner.

Vänsterpartiets familjepaket skulle innebära lättnader för de 1500 barn och unga i kommunen som växer upp under knappa förhållanden. Det skulle innebära skillnader för de ensamstående som idag inte kan åka på en veckas semester med barnen. Skillnaden mellan Moderaternas och Vänsterpartiets förslag handlar främst om synen på välfärden. Moderaternas modell bygger på att den som arbetar ska belönas medan Vänsterpartiet menar att barn inte ska ha sämre livsvillkor därför att en förälder är arbetslös, sjuk eller ensamstående.

Barn väljer inte sina föräldrar. Därför kan inte livsvillkoren helt avgöras av föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden. Ett samhälle som menar allvar med jämlikhet investerar i barn – inte därför att det är välgörenhet, utan för att det är grunden för ett demokratiskt och hållbart samhälle. Vänsterpartiets familjepaket tar sin utgångspunkt just där: i barnens behov, inte i föräldrarnas lönebesked.

Nu är vi mitt i skolavslutningsveckan/studentveckan. Samtidigt är minnet av valborg färskt. Det blev en av de stökigaste valborgsmässoaftnarna på länge när det gäller ungdomsfylla och de problem som följer i dess spår. Polis, fältare och vårdpersonal befarar att vi kan få se liknande situationer i samband med skolavslutningen.

Eftersom grundskolans skolavslutning sammanfaller med studentfirandet, finns det gott om äldre ungdomar som också är ute och firar runt om i kommunen. Det innebär att alkoholen blir mer synlig och lättare att få tag på även för yngre ungdomar.

För att skapa trygga miljöer för barn och unga som vill fira in sommarlovet anordnas därför en rad aktiviteter runt om i kommunen. Trygg i Norrtälje uppmanar vuxna att delta i den walkabout som startar klockan 18.00 i Societetsparken. Genom att vara närvarande, nyktra och tillgängliga kan vuxna göra verklig skillnad och bidra till att unga får positiva minnen från sin skolavslutning.

Under kvällen arrangeras också en alkohol- och drogfri festival på Imperiet Industries med musik, liveartister, aktiviteter och mat. Alla besökare bjuds på hamburgare, läsk och alkoholfria drinkar.

Även på andra håll i kommunen erbjuds kostnadsfria aktiviteter. I Hallstavik hålls utomhusbadet öppet med livemusik och tävlingar, ABF bjuder in till graffiti-målning. I Rimbo blir det grill och umgänge på fritidsgården Punkten. Brännäsgården i Norrtälje erbjuder grillning och aktiviteter, medan församlingsgården på Väddö och Vikingalunden bjuder in till gemenskap och sommarfirande i samarbete med Väddö IF och Svenska kyrkan.

Med många vuxna ute i rörelse – både i tjänst och som frivilliga – kan vi skapa trygga miljöer där unga får vara unga utan alkohol och droger. Förhoppningsvis slipper vi då de scener som utspelade sig på valborg, när föräldrar uppmanades att hämta hem sina barn redan före midnatt.

Att skapa trygga miljöer är ett vuxenansvar. Vi vet vilka konsekvenser alkohol kan få, särskilt för unga människor. Därför är det oroande att högerpartierna tävlar i att komma med förslag som gör alkoholen mer tillgänglig – söndagsöppet på Systembolaget, sänkt åldersgräns för inköp och lättnader i serveringsreglerna.

Samtidigt ser vi något hoppfullt. Dagens unga dricker generellt mindre än sina föräldrar gjorde i samma ålder. Men utvecklingen går också åt fel håll när allt yngre barn kommer i kontakt med alkohol. På valborg fick 12- och 13-åringar föras till sjukhus på grund av alkoholförgiftning.

De flesta är överens om att det inte är ett samhälle vi vill ha. Men då räcker det inte att uttrycka oro och lägga ansvaret på individnivå. Vi måste också vara beredda att ta ett gemensamt ansvar innan problemen uppstår.

Här går en tydlig skiljelinje i politiken. För oss är barns och ungas trygghet viktigare än alkoholbranschens möjligheter att sälja mer. Samhällets uppgift är inte att göra alkohol mer tillgänglig, utan att skapa fler trygga mötesplatser, starkare gemenskaper och bättre stöd till unga människor.

Valborg visade vad som händer när vuxenvärlden inte räcker till. Skolavslutningen ger oss en ny chans att göra rätt. Genom att vara närvarande vuxna, genom att erbjuda alkoholfria alternativ och genom att stå upp för en ansvarsfull alkoholpolitik kan vi visa att barns trygghet väger tyngre än marknadens intressen. I Norrtälje samarbetar kommun, polis, studieförbund, kyrkan och idrottsföreningar för att erbjuda barn och unga en fin start på sommarlovet. Ungdomars trygghet är inte bara ett vuxenansvar. Det är ett samhällsansvar.

Polisens uppmaning till alla föräldrar:

• Köp aldrig ut alkohol till minderåriga.
• Prata med ditt barn och ha kontakt under kvällen.
• Var nykter. Var nåbar. Var beredd att hämta ditt barn - oavsett tid på dygnet.

Det kan låta konstigt. Det pratas mycket om uteblivna satsningar på barn i Norrtälje kommun, men färska siffror visar annat. När UNICEF Sverige presenterar sin kommunrapport om ekonomiska investeringar i barn blir en sak tydlig: barns livsvillkor formas av politiska beslut. Det handlar inte bara om nationell politik eller stora samhällsfrågor. Det handlar också om kommunbudgetar, prioriteringar och synen på välfärd. Dina kommunala politiker kan alltså göra skillnad för barnen.

Och det gör de. I jämförelse med våra grannkommuner står sig Norrtälje bra. Ja, även om Norrtälje hamnar på plats 215 av 285, så är vi i Stockholms län en väldigt bra kommun att vara barn i.

Kommuner som Österåker, Täby, Vallentuna och Upplands Väsby har under lång tid profilerat sig med låga skatter och marknadsanpassade lösningar. Men UNICEF:s rapport visar tydligt att detta påverkar investeringarna i barn och ungas livsvillkor. Det får konsekvenser. För barns trygghet. För jämlikheten. Och för möjligheten att delta i samhället oavsett föräldrarnas ekonomi.

Norrtälje är långt ifrån perfekt. Effekterna av ökade levnadskostnader, växande klyftor och barnfattigdom är påtagliga. Men kommunen har samtidigt valt att investera i sådant som gör konkret skillnad i barns vardag.

Norrtälje kommun har än så länge en högre lärartäthet och mindre barngrupper i förskolan än grannkommunerna, det bidrar till en högre placering. Det är viktigt att man nu, trots minskade barnkullar, orkar hålla i detta och inte låta barnen betala för tidigare dåliga beslut. Socialtjänsten får också bra betyg i rapporten och där handlar det bland annat om utbildning och erfarenhet hos socialsekreterarna.

Andra insatser som gör livsvillkoren bättre för barn och unga är t ex avgiftsfri kulturskola och Aktivitetsbanken, där barn och unga kan låna sport- och fritidsutrustning gratis. Tillsammans med föreningsliv och civilsamhälle skapas möjligheter för fler barn att delta i kultur och fritidsaktiviteter – oavsett om familjen har råd att köpa nya skridskor, ett instrument eller dyr utrustning.

Det är lätt att avfärda sådana satsningar som små i det stora hela. Men för det barn som annars hade blivit sittande hemma spelar de stor roll. Förälderns ekonomi ska inte avgöra om ett barn får spela fotboll, gå på teater eller delta i kulturskolan.

I en tid där barnfattigdomen ökar, bara i Norrtälje kommun finns nästan 1500 barn som definieras som fattiga, blir den typen av investeringar ännu viktigare. Det handlar inte bara om pengar, utan om tillhörighet och framtidstro. Om att känna sig inkluderad i samhället i stället för att växa upp vid sidan av det.

UNICEF:s rapport borde därför inte bara läsas som statistik. Den borde läsas som en uppmaning till varje invånare att fråga sin kommunpolitiker: vilken kommun vill du att Norrtälje kommun ska vara för barn som växer upp här? Vilka politiker vill styra en kommun som främst konkurrerar med låga kostnader och nedskärningar? Och vilka vill skapa en kommun som investerar i barns trygghet, hälsa och möjligheter?

Norrtälje visar att man är inne på rätt väg. Politiska prioriteringar kan användas för att minska klyftor istället för att förstärka dem. Nästa vecka öppnas en familjecentral i Hallstavik där förskollärare, barnmorskor barnsjuksköterskor och socionomer kommer att möta och stödja familjer med små barn. Alla ska känna trygghet att få stöd i föräldrarollen och att barnen ska kunna få en trygg uppväxt. Att kommunen väljer att satsa på barnen. Detta är särskilt viktigt i en tid där många barn känner av både ekonomisk oro och social otrygghet. Ställ krav på din politiker att finnas där för barnen.

Första maj har sina rötter i arbetarrörelsens kamp för bättre villkor i slutet av 1800-talet. Det som började som ett slag för åtta timmars arbetsdag i USA 1886 spred sig snabbt till Europa, där dagen blev en symbol för solidaritet, rättvisa och gemensam kamp. I Sverige firades första maj för första gången 1890, och sedan dess har dagen varit en återkommande påminnelse om att rättigheter aldrig ska tas för givna. Demokrati kräver mod, organisering och uthållighet, även idag.

Första maj är inte bara historia. Arbetsvillkor, ekonomiska klyftor och social trygghet är frågor som är nog så aktuella i dagens samhälle. I en tid av osäkra anställningar, ökade levnadskostnader och växande ojämlikhet är kampen för rättvisa villkor inte över. För många handlar det inte längre om att vinna nya rättigheter, utan om att försvara de som redan finns.

På papperet har vi rätt till rast, men i praktiken är det omöjligt att ta ut den. På papperet är vi övertaliga, men i praktiken saknas det fortfarande händer och fötter. På papperet hinner vi gå på toaletten, men i praktiken tar det för lång tid om vi behöver mer än en snabbkiss. Ett år gick våra barn i förstamajtåget med plakat om bättre skoltoaletter - idag finns det faktiskt med på kartan.

Ojämlikheten börjar tidigt i livet. Den senaste rapporten från Rädda Barnen visar att barnfattigdomen i Sverige ökar, och att allt fler barn växer upp i hushåll där pengarna inte räcker till det mest grundläggande. I Norrtälje kommun handlar det om nästan 1500 barn. Utöver materiella brister, har dessa barn begränsade möjligheter att t ex kunna delta i fritidsaktiviteter. Det är bra att Norrtälje kommun har satsat på Aktivitetsbanken. Det är bra att vi erbjuder frukost eller frukt på våra skolor, men mer måste göras för att våra barn inte ska behöva känna utanförskap eller att oroa sig för att vara hungriga.

Norrtälje kommun har en stor andel ungdomar som går ur skolan utan fullständiga betyg, vilket gör dem extra sårbara i vuxensamhället. De löper risk att fastna i låglöneyrken eller hamna helt utanför arbetsmarknaden redan från start. Elever som har svårt att nå kunskapsmålen måste kunna få undervisning i liten grupp med utbildade lärare. Vi behöver också möjliggöra en sommarjobbsgaranti som hjälper unga att få erfarenheter från arbetsmarknaden.

Den ökande ojämlikheten berättigar i allra högsta grad den solidariska kraften i första maj. Kampen för rättvisa handlar om hela samhällets ansvar för nästa generations möjligheter att få makt över sina egna liv. När barn växer upp i fattigdom cementeras ojämlikhet över tid, och livschanser avgörs redan i tidig ålder. Att lyfta dessa frågor är därför inte bara en social fråga, utan en demokratisk nödvändighet.

Första maj bör därför fortsätta vara en dag för både minne och mobilisering. En dag då vi hedrar de som gått före, men också ställer oss frågan vilka orättvisor vi själva behöver utmana, och hur vi lägger grunden för ungas möjligheter till en god framtid. Idag ser det väldigt olika ut. Mina barn, andras ungar....eller? I en tid där klyftorna växer och barnfattigdomen ökar är svaret tydligt: solidariteten behövs mer än någonsin.

En av de absolut viktigast frågorna inför nästa mandatperiod är att förbättra arbetsmiljön för de anställda i äldreomsorgen. Här har vi en grupp, företrädelsevis kvinnor, som arbetar långa pass, som gör sina behov i skogen och äter en macka till lunch i bilen. Och kvitterar ut en låg lön. Här har vi en grupp som skriker efter kompetenta kollegor som är utbildade för att bemöta dementa, som har den fysiska styrkan att hjälpa en rörelsehindrad i duschen och som snabbt klarar av att prioritera mellan olika individers behov. Och med änglars tålamod lyssna till synpunkter från både brukare och anhöriga under stressade arbetspass. Anställda i äldreomsorgen behöver fler kollegor, tid för återhämtning, trygga anställningar, fortbildning och högre lön.

Allt fler lever allt längre och behöver mer stöd för en god livskvalitet på äldre dagar. Vi måste kunna erbjuda anställda inom äldreomsorgen en arbetsmiljö som gör det möjligt att stanna kvar i yrket och att kunna rekrytera nya kollegor. Äldreomsorgen har allt för länge varit utsatt för effektiviseringsexperiment, just nu behöver vi satsa bara för att kunna hålla samma nivå på kvalitet som idag. Det går inte att springa fortare, de effektiviseringar som görs måste leda till att de anställda får mer tid med brukarna och mer återhämtning.

Samtidigt som antalet äldre ökar så minskar antalet barn och detta ger stora effekter på förskola och skola. Men kanske inte de effekter man hade kunnat hoppas på. Visst borde det väl vara möjligt att se slutet på en lång period av stora barngrupper, kort om personal och obefintlig planeringstid när nu barnkullarna går ner? Borde det inte automatiskt leda till mindre barngrupper och skolklasser? Nej, så fungerar inte marknadssystemet. I stället får verksamheterna mindre pengar för att betala ökade hyror och högre lönekostnader. En orimlig situation, men om det inte går att ändra ersättningssystemen så kommer ett lägre barnafödande ofrånkomligen att leda till nedlagda förskolor och skolor, uppsagd personal och större barngrupper. Och lägre kvalitet. När kommunala förskolor tvingas stänga och den privata andelen blir allt större, minskar också andelen utbildade förskollärare i förskolan.

Förra veckan var det kommunal debattpremiär inför valet i september. Debatten hölls, som tur var för medverkande politiker, i Edsbro. Edsbro är en ort där underlaget för förskola och skola fortfarande ser bra ut och det finns inget som pekar på nedläggningar den närmsta mandatperioden. Tvärtom finns det goda möjligheter för Edsbro att växa som ort. Och då är det så klart kul att som politiker kunna looooova att förskola och skola får vara kvar.

Även om vi skulle krympa välfärden till det som anses absolut mest nödvändigt, även om vi skulle radera fria lovaktiviteter, frukt i skolan, avgiftsfri kulturskola, fritidshem och fritidsgårdar, bibliotek, avgiftsfria utställningslokaler och mycket annat så kommer kostnaderna att stiga i takt med att vi blir äldre. Vi kan välja att ta kostnaderna gemensamt eller att var och en betalar för sin utbildning, sin fritid, sin vård och omsorg.

Jag skulle vilja hävda att alla partier som är helt främmande för att höja skatten, de förordar det senare. Om de menar allvar med att de vill ha små skolklasser, utbildade lärare och en äldreomsorg med god, lagad mat och tillräckligt med personal, då måste de finansiera det. Och när t ex Robert Beronius tycker att det är ett bra läge att sänka skatten i Norrtälje kommun, så innebär det antingen att ytterligare avgifter kommer att läggas över på enskilda individer eller att kvaliteten sänks.

Ungdomskriminaliteten har gått från oroande till systemhotande. Allt fler unga dras in i miljöer där våld och droger inte bara normaliseras, utan ges status. Staten svarar med hårdare lagar och fler poliser. Men det räcker inte om andra delar av samhället signalerar något annat.

I Norrtälje är verkligheten lugnare än i storstäderna, men utvecklingen följer samma riktning. Skolan, socialtjänsten och civilsamhället arbetar för att få unga att välja rätt väg. Samtidigt finns en kultur som gör motsatsen, där kriminalitet förpackas som framgång.

Här blir frågan om ansvar konkret. Kommunen fördelar varje år bidrag till föreningar och stöd till samlingslokaler. Det är pengar som ska stärka det som bygger människor, inte det som bryter ned. Ändå saknas ofta tydliga krav på vilket innehåll som faktiskt ges utrymme.

Det är inte rimligt.

Föreningar som bjuder in gangsterrappare ska inte få kommunala bidrag. Samlingslokaler som upplåts till den typen av evenemang ska inte subventioneras med skattemedel. Det handlar inte om att förbjuda musik. Det handlar om att det offentliga inte ska finansiera eller legitimera uttryck som direkt motverkar det arbete som samtidigt pågår för att bekämpa kriminalitet.

Vi gör redan denna avvägning i andra sammanhang. Ingen förväntar sig att en förening som arrangerar vit makt konserter ska få kommunalt stöd. Den typen av uttryck betraktas som oförenliga med samhällets grundläggande värderingar. Samma princip måste gälla när kriminalitet romantiseras och säljs till unga.

Det krävs en by för att uppfostra ett barn. Om vuxenvärlden talar med dubbla röster, en i klassrummet och en annan på scenen, blir resultatet därefter. Då är det inte konstigt att normerna förskjuts.

I grunden handlar det om vilket samhälle vi vill forma. Barn i Norrtälje ska inte växa upp med bilden av att gangsterrappare är förebilder. De ska förstå att det är ett uttryck för ett antisocialt beteende, på samma sätt som andra miljöer vi tydligt tar avstånd från.

Att dra in bidrag är inget symbolbeslut. Det är att flytta gränsen för vad samhället accepterar. Och i en tid där allt fler unga riskerar att dras in i kriminalitet är det en gräns som måste vara tydlig.

Ungdomsidrotten i Norrtälje har återhämtat sig och är nu större än den var innan pandemin. Trots ökningen ligger Norrtälje kommun i botten gällande antal deltagartillfällen.

Enligt Riksidrottsförbundets senaste statistik ökade antalet deltagartillfällen i kommunens idrottsföreningar med sju procent mellan 2019 och 2023.

Statistiken bygger på rapporteringen av LOK-stöd, ett statligt aktivitetsstöd till idrottsföreningar som bedriver verksamhet för deltagare mellan sju och 25 år och som Newsworthy har analyserat.

Under 2023 rapporterade Norrtäljes föreningar omkring 219 000 deltagartillfällen, vilket innebär att varje ungdom i kommunen i snitt deltog i cirka 18 idrottsaktiviteter under året.

Jämfört med andra kommuner i Stockholms län är detta den näst lägsta siffran, medan Danderyd toppar listan med 48 deltagartillfällen per invånare.

Jacob Christman (C), ordförande för kultur- och fritidsnämnden, menar att flera faktorer spelar in i kommunens låga siffror:

– En aspekt är att vi är en stor geografisk kommun och att det är svårare att utöva sitt fritidsintresse om utbudet är mindre. Som exempel har många fotbollsklubbar och lag lagts ner, säger han.

Just fotbollen är den dominerande sporten i kommunen och stod under 2023 för 42 procent av alla registrerade deltagartillfällen. Bland kommunens idrottsföreningar har BKV Norrtälje den största verksamheten, med omkring 40 400 registrerade deltagartillfällen under 2023.

Christman pekar även på socioekonomiska skillnader mellan länets kommuner som ytterligare faktor.

– Det följer helt mönstret om deltagande i fritidssysselsättning. Vi har lägre inkomst än Danderyd, vilket också leder till lägre deltagande.

En annan faktor, menar Christman, är Norrtäljes låga folkhälsotal.

– Om föräldrarna är friska och själva ägnar sig åt idrott eller kultur, så är sannolikheten större att även deras barn gör det. I Norrtälje är folkhälsotalen lägst i länet till stora delar, vilket då leder till lägst tal för föreningsidrotten, säger Christman.

Han anser vidare att idrottsdeltagandet bland barn och ungdomar är en fråga som berör hela samhället.

Hur jobbar kommunen för att aktivera så många barn och ungdomar som möjligt?

– Hur bryter man en trend för en hel kommunbefolkning? Hur kan vi få upp ohälsotalen och börja vända alla nyckeltal? Vi ska såklart börja med barnen, men behöver nog ha en strategi även för rökning, alkohol och rörelse för vuxna. Det här med deltagande för barn i en idrottsförening är inte endast en fråga för kultur- och fritidsnämnden. Den är kopplad till hela samhället – sjukvården, socialförvaltningen, skolan och så vidare. Alla behövs för att vi tillsammans ska kunna få bättre siffror, och vi jobbar hårt med dessa frågor i kommunen idag, avslutar han.

Norrtälje kommun förlänger verksamhetsavtal och ökar stödet till flera organisationer för att säkerställa deras fortsatta verksamhet, däribland Färnsa 4H. Samtidigt delas årets största programbidrag ut till kulturevenemang runt om i kommunen.

Vid kultur- och fritidsnämndens senaste sammanträde beslutades om förlängda verksamhetsavtal med ökade anslag till Färsna 4H och Norrtälje Naturvårdsstiftelse. Dessutom får Roslagsblomman fortsatt stöd för sitt arbete med att ge fler barn möjlighet till en aktiv fritid.

Färsna 4H får ett utökat bidrag på 1,2 miljoner kronor för 2025, en ökning med 100 000 kronor jämfört med föregående år. Bidraget motiveras av höjda driftskostnader, där ökningen av djurbeståndet uppges vara en av faktorerna.

Även Norrtälje Naturvårdsstiftelse får en ökning av sitt verksamhetsstöd till totalt 2 693 000 kronor för att täcka ökade driftskostnader.

– Ökningen av verksamhetsstödet till Färsna 4H och Norrtälje Naturvårdsstiftelse är ett första steg till att långsiktigt säkra Färsna gård som besöksgård. Mer arbete behövs och vi har pågående dialoger med båda organisationerna för att hitta en bra långsiktig lösning, säger Jacob Christman (C), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Roslagsblomman, som arbetar för att ge barn från familjer med begränsade ekonomiska resurser möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, får fortsatt stöd på 250 000 kronor.

– Roslagsblomman fyller ett hål som finns i dagens samhälle. Deras insatser gör att barn som annars inte fått möjlighet till aktiv fritid inom föreningslivet får det, säger Christman.

Utöver de förlängda verksamhetsavtalen beslutade nämnden också om årets största utdelning av programbidrag. Totalt delas 495 000 kronor ut till 18 olika evenemang som arrangeras under våren och sommaren i Norrtälje kommun.

– Programbidragen syftar till att få fler evenemang runt om i kommunen, och när vi får många ansökningar som nu är det ett gott tecken på att vi har ett rikt kulturliv. Vi är också glada att vi höjde programbidragens storlek med tanke på hur många ansökningar som kommer, säger Christman.

Kultur- och fritidsnämndens nästa sammanträde äger rum den 13 mars på Norrtälje sportcentrum.