Andrea Kronvall är Sverigedemokraternas gruppledare i Norrtälje och kommunalråd i opposition. Hon är en av totalt sex ledarskribenter på Allt om Norrtälje och kommer att skriva Ledarartiklar med högerinriktning.

Andrea Kronvall växte upp i en förort till Uppsala, och erfarenheterna från uppväxten kom tidigt att forma hennes samhällsengagemang.

– Det var på många sätt en fin uppväxt, med trygghet, vänner och en stark känsla av tillhörighet, säger Kronvall.

Samtidigt beskriver hon hur hon tidigt mötte situationer som väckte frågor om samhällsutvecklingen.

– Jag minns hur jag ibland behövde täcka upp för kompisar som inte fick träffa killar, eller hur vissa levde under starka, påtvingade religiösa normer.

Erfarenheterna bidrog till att forma hennes syn på frihet och jämställdhet.

Hennes konkreta politiska engagemang tog form efter en period utomlands.

– Jag bodde i Danmark 2011–2013 och fick då ett nytt perspektiv på Sverige. Debatten där var öppnare och mer tillåtande och jag kunde se problemen på hemmaplan tydligare.

När hon flyttade tillbaka till Sverige upplevde hon en förändrad samhällsutveckling, och 2015 blev en vändpunkt.

– Migrationskrisen blev droppen och jag gick med i Sverigedemokraterna.

Engagemanget i politiken växte därefter vidare och kom att leda till en allt mer framträdande roll inom Sverigedemokraterna i Norrtälje, där hon i dag är gruppledare och har varit kommunalråd i opposition.

Trots möjligheten att ta plats i riksdagen har hon tidigare valt att stanna kvar i Norrtälje för att fokusera på lokalpolitiken.

Samtidigt har hennes politiska inflytande vuxit även nationellt. Hon sitter i Sverigedemokraternas partistyrelse och står högt upp på partiets riksdagslista inför valet 2026.

Vad i din ideologiska övertygelse är helt icke-förhandlingsbart?

– Det som är helt icke-förhandlingsbart för mig är att stå upp för våra svenska grundläggande värderingar, som frihet och jämställdhet.

Hennes syn på vissa frågor har emellertid utvecklats över tid, inte minst när det gäller skolan.

– Jag står bakom valfrihet och ser värdet i de nischade inriktningar som många fristående skolor erbjuder.

Hon pekar dock på att det finns brister i dagens system.

– Samtidigt ser jag problem med dagens ersättningssystem, där kommunala skolor riskerar att bli lidande.

Vad är det största problemet i Norrtälje kommun just nu, enligt dig?

– Just nu är utvecklingen på landsbygden, där minskande barnkullar hotar våra mindre skolor och förskolor, vilka jag vill ha kvar.

Hon lyfter också fram trygghetsfrågan som central för kommunens framtid.

– Samtidigt ser vi stora problem med otrygghet och brottslighet i närliggande kommuner.

Om du fick genomföra en enda reform i kommunen de kommande fyra åren, vilken skulle det vara?

– En tydlig trygghetsreform för att säkerställa att vi aldrig får utanförskapsområden i Norrtälje. Det handlar om krav, ansvar och konsekvenser, inte ursäkter. Fler synliga poliser, tydliga vuxna förebilder och ett samhälle som står upp för våra värderingar. Nolltolerans mot kriminalitet, bidragsberoende och normer som strider mot vårt sätt att leva. Vi ska agera i tid och sätta gränser, innan problemen växer sig stora.

Vad tror du att dina politiska motståndare har rätt i – även om ni landar olika?

– De har inte rätt, men man kan dra olika slutsatser utifrån samma problem.

Hur ska Norrtälje kännas att leva i om fyra år om din politik får genomslag?

– Norrtälje kommun ska kännas som det många av oss redan älskar, men ännu starkare. Fortsätta vara en trygg kommun med levande landsbygd, tillgänglig skärgård och en småstadskänsla att värna. Det ska vara en plats dit människor flyttar för livskvaliteten och en trygg uppväxt för sina barn.

– Risken är att vi går samma väg som andra kommuner, där otryggheten ökar och politiken reagerar för sent, något vi ofta ser under socialdemokratiskt ledda styren. Därför behövs ett nytt styre i Norrtälje där Sverigedemokraterna ingår, fortsätter hon.

Vad vill du att läsarna ska veta om dig som inte syns i den politiska debatten?

– Att jag är en helt vanlig fotbolls- och hockeymamma som gör mitt bästa för att få ihop vardagen tillsammans med min familj, avslutar Andrea Kronvall.

Snabbfrågor

1. Tre ord som beskriver Norrtälje

   Hemma, stolt, levande

2. En politisk förebild

   Flera av SD:s kommunstyrelseordföranden runt om i landet

3. Favoritplats i kommunen

   Largen

4. Vad gör du när du kopplar bort politiken?

   Är utomhus med familjen eller åker på barnens fritidsaktiviteter

5. En bok, podd eller person som påverkat ditt tänkande?

   Fånge i hederns famn av Galaxia Wallin, samt podden God Ton

Catarina Wahlgren är tillbaka i lokalpolitiken och toppar Vänsterpartiets lista i Norrtälje inför valet 2026. Parallellt är hon gruppledare i Region Stockholm och en av kommunens mer profilerade politiska röster. Hon är en av totalt sex ledarskribenter på Allt om Norrtälje.

Catarina Wahlgren är ett välkänt namn inom vänsterpolitiken, såväl regionalt som lokalt.

Som gruppledare för Vänsterpartiet i Region Stockholm och ledamot i regionfullmäktige har hon länge varit en tydlig röst i frågor som rör välfärd och jämlikhet.

Samtidigt har hon gjort sig uppmärksammad långt utanför de politiska sammanträdesrummen, bland annat genom att framföra politiska budskap i form av en rapp i regionfullmäktige.

Efter en tid borta från den lokala politiken gör hon nu comeback och toppar Vänsterpartiets lista i Norrtälje inför valet 2026.

Med en bakgrund som genusvetare från Uppsala universitet och erfarenheter från flera arbetaryrken bär hon med sig såväl akademiska perspektiv som praktiska erfarenheter in i politiken.

Själv arbetade hon inom flera yrken innan hon utbildade sig.

– Jag arbetade inom många arbetaryrken innan jag utbildade mig, till exempel i storkök, som barnskötare, tidningsbud och kassörska.

Det politiska engagemanget växte fram över tid, men ett minne från barndomen sticker ut.

– Kärnkraftsomröstningen när jag var 12 år påverkade mig mycket. Jag var arg för att barn inte fick rösta om vår framtida planet, säger hon.

Det konkreta steget in i politiken kom hösten 1990, i en tid då hon upplevde att många uttryckte missnöje utan att agera.

– Det kändes som att människor mest satt och klagade på allt på krogen. Jag ville förändra saker som jag tyckte var fel.

Vad i din ideologiska övertygelse är helt icke-förhandlingsbart?

– Åt var och en efter hens behov, av var och en efter hens förmåga. Alla människor är lika mycket värda.

Samtidigt beskriver hon sig som en politiker som förändrats över tid.

– När jag var ung var jag mer svartvit.

Vad är det största problemet i Norrtälje kommun just nu, enligt dig?

– Vi behöver lägga mer resurser på välfärden, först har vi barn och unga där vi har hög ohälsa och få som väljer att utbilda sig vidare. Vi har möjlighet nu när barnkullarna minskar att också öka vuxennärvaro och stöd, minska klasstorlekar och barngrupper i förskolan och erbjuda sommarjobb. Sen har vi den växande gruppen äldre där vi behöver steppa upp för att kunna behålla och rekrytera personal samt höja kvaliteten. Mycket viktiga frågor i ett jämlikt solidariskt samhälle.

Särskilt betonar hon behovet av bättre villkor inom välfärdsyrkena.

– Alla reformer som hjälper oss att behålla och rekrytera personal till välfärden är viktiga.

Vad tror du att dina politiska motståndare har rätt i – även om ni landar olika?

– Alla förtroendevalda kämpar för att göra samhället bättre för invånarna.

Skillnaden ligger enligt henne i synen på hur det ska uppnås.

– En del tror att det åstadkoms genom konkurrens på en marknad och jag tror att det åstadkoms genom samordning av de gemensamma resurserna.

Hur ska Norrtälje kännas att leva i om fyra år om din politik får genomslag?

– Norrtälje kommun ska vara trygg och tillåtande. Du ska vara trygg i att kunna vara den du är.

Samtidigt varnar hon för konsekvenserna av felprioriteringar i politiken.

–Det finns stora risker med att göra neddragningar i välfärden; vården, skolan och omsorgen. Vi skapar ett samhälle där människor straffas för att de till exemepel är sjuka, arbetslösa eller fattiga.

Hon pekar på att många unga i dag mår dåligt och har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket i sin tur försvårar möjligheten att skaffa bostad.

Samtidigt lyfter hon att många äldre lever i ensamhet och riskerar att drabbas av psykisk ohälsa.

Enligt henne behöver samhället därför erbjuda mer stöd och skapa tillgängliga, inkluderande mötesplatser.

Hon betonar också att långt ifrån allt kan digitaliseras och att det behövs människor som ser och lyssnar på varje individ.

Vad vill du att läsarna ska veta om dig som inte syns i den politiska debatten?

-jag är ganska öppen med mitt liv, så jag tror det jag vill att folk ska veta om mig även syns i den politiska debatten, avslutar hon och skrattar.

Snabbfrågor 

1. Tre ord som beskriver Norrtälje

Världens ände, världens centrum, livskvalitet

2. En politisk förebild

Det finns så många som kämpar för en bättre värld varje dag, i det lilla, partipolitiskt eller utanför. De gör enorm skillnad utan att någonsin få uppmärksamhet eller tack för det. Utan dem hade de stora politiker vi tänker på inte existerat. Jag väljer att ha dem som mins förebilder.

3. Favoritplats i kommunen

Stranden vid universums ände

4. Vad gör du när du kopplar bort politiken?

Träning, trädgårdsarbete, läsning

5. En bok, podd eller person som påverkat ditt tänkande?

Som pesten av Hanne Vibeke Holst var tänkvärd läsning.

Möt Sverker Nyman, som är en av totalt sex nya ledarskribenter på Allt om Norrtälje. Han kommer att bidra med texter om politik, samhällsutveckling och frågor som rör solidaritet, folkbildning och hur samhället kan utvecklas i en mer jämlik riktning.

Sverker Nyman är socialdemokrat och har varit ersättare i Norrtälje kommunfullmäktige, med särskilt fokus på samhällsbyggnad och socialt ansvar. Han bor i Riala och har en lång och gedigen erfarenhet av politiskt engagemang.

Nyman är född 1944 på Åland och växte upp i en borgerlig familj i en landsbygdsmiljö. Han berättar att uppväxten i efterkrigstidens Finland tidigt väckte ett starkt engagemang för frågor om rättvisa och jämlikhet, något som kommit att prägla hans samhällsengagemang sedan dess.

– Jag reagerade på ett barns vis kraftigt mot orättvisor och ojämlikhet i efterkrigstidens Finland och har förblivit barn hela livet, säger han.

När och varför bestämde du dig för att engagera dig politiskt?

– Under studenttiden.

Säkerhetspolitik är en fråga som ligger Nyman varmt om hjärtat men där han också förändrat sin uppfattning över tid. Han har tidigare engagerat sig i debatten om Sveriges och Finlands relation till Nato, där hans egen syn utvecklades i takt med förändringar i omvärldsläget.

– Frågan om Natomedlemskapet. Jag var motståndare, men ändrade uppfattning efter Krimannekteringen kopplat till Putins famösa tal i München 2007, säger han.

I kommunpolitiken pekar han särskilt ut bostadsfrågan som en av de mest avgörande utmaningarna för Norrtälje framöver. Han menar att det behövs fler bostäder som människor med vanliga inkomster faktiskt har möjlighet att efterfråga.

– Bristen på bostäder vanligt folk har råd med – ”affordable housing”, svarar han på frågan om vad som är största problemet i Norrtälje kommun just nu.

Vad i din ideologiska övertygelse är helt icke-förhandlingsbart?

– Solidaritetstänket.

Om du fick genomföra en enda reform i kommunen de kommande fyra åren, vilken skulle det vara?

– Avskaffa marknadiseringen av skola, vård och omsorg. Den står oss redan dyrt!

Vad tror du att dina politiska motståndare har rätt i – även om ni landar olika?

– Inget. När jag väl landat i en ståndpunkt anser jag att den är det rätta. Annars skulle jag väl inte landa där???

När Nyman blickar framåt beskriver han en kommun där trygghet och utveckling går hand i hand. Han menar att trygghet bör förstås i ett bredare perspektiv än enbart ordningsfrågor.

Ett samhälle där solidariteten finns där när människor behöver stöd. Samtidigt lyfter han betydelsen av en stark skola och ett levande kulturliv som får människor att mötas, delta och utveckla sin kreativitet.

– Det ska vara tryggt och stimulerande att bo i Norrtälje. Med tryggt menar jag i ett vidare perspektiv, inte bara polisiärt som vissa rädslans kolportörer menar. Utan där ett solidariskt samhälle finns till hands när det behövs. Med stimulerande menar jag en bra skola och ett kulturliv som lockar människor att delta och uppleva tillsammans och manar till kreativitet.

Vad är den största risken för kommunen framåt om man gör fel vägval?

– Om man misslyckas med skolan. Och om man inte klarar av att leda kommunen mot en mer kunskapsorienterad utveckling av samhällsliv (tänk folkbildning) och näringsliv.

Vad vill du att läsarna ska veta om dig som inte syns i den politiska debatten?

– Jag är hemlig agent för åländska intressen, avslutar han.

Snabbfrågor

1. Tre ord som beskriver Norrtälje

   Snällt, utvecklingsbart, möjligheter.

   En politisk förebild

   – Viktor Arvidsson. Åländsk arbetarhövding och folkbildare.

   Favoritplats i kommunen

   – Skogen.

   Vad gör du när du kopplar bort politiken?

   – Stugan på Åland.

   En bok, podd eller person som påverkat ditt tänkande?

   – Väinö Linnas Pentinkulmatrilogi: Högt bland Saarijärvis moar, Upp trälar och Söner av ett folk.

   ---

Möt Nicklas Salmin, som är en av totalt sex nya ledarskribenter på Allt om Norrtälje. Han är även reporter på tidningen och en av grundarna till Roslagen Media Group, som driver nyhetssajten.

Salmin har ett politiskt engagemang inom Liberalerna i Norrtälje och sitter kommunfullmäktige.

Han har också haft flera uppdrag i kommunen, bland annat ordförande i kultur- och fritidsnämnden samt som ordförande i val- och demokratinämnden.

Utöver politiken är han företagare och medieentreprenör. Han är utbildad polis och ekonom, har arbetat som lärare i Norrtälje kommun och har även en fil kand i hotell management.

Salmin är född i Vallentuna men växte upp på Rådmansö och i Norrtälje.

Var växte du upp och vilka erfarenheter har påverkat ditt samhällsengagemang mest?

– Särskilt tiden i Rådmansö SK där jag spelade fotboll under barndomen, har betytt mycket för mig. Idrotten formar en. Man lär sig ansvar, disciplin och lagarbete. I det lilla laget kan man se en spegling av hur hela samhället fungerar.

Salmin beskriver hur det politiska engagemanget växte fram gradvis under uppväxten.

Erfarenheter från familjens begränsade ekonomi och känslan av att inte ha samma möjligheter som andra kom att spela en avgörande roll.

– Vi hade det tufft ekonomiskt under uppväxten, och jag kunde se att jag som barn inte hade samma förutsättningar som mina kamrater att ägna mig åt idrott, eller specifikt hockey. Hockey var nämligen mitt största intresse, och jag lade ohälsosamt mycket tid på att nörda ner mig i allt som fanns, förutom på en punkt, vi hade inte råd att låta mig spela. Den idrotten var för dyr.

När han ser tillbaka på sin ungdom beskriver han hur flytten tillbaka till Vallentuna i nian blev en vändpunkt.

Där upplevde han tydligare klasskillnader än tidigare, något som väckte en stark känsla av orättvisa och bidrog till att forma hans politiska engagemang.

Vad i din ideologiska övertygelse är helt icke-förhandlingsbart?

– Att varje politiskt beslut vi fattar, varje handlingsprogram vi antar och varje uppdrag vi ger till förvaltningen ska utgå från samma princip: att stärka individens frihet, och samtidigt ta ansvar för varandra. För frihet är grunden för ansvar och utveckling; när människor får välja och påverka sina liv kan de också hållas ansvariga, ta initiativ och bidra till ett mer rättvist samhälle.

I vilken fråga har du utvecklat eller förändrat din syn över tid?

– Jag har blivit mer övertygad om att vissa funktioner ovillkorligen måste vara ett gemensamt ansvar. Rättsväsendet, räddningstjänst och sjukvård är inte vilka tjänster som helst. De är uttryck för statens och kommunernas löfte om trygghet och rättssäkerhet.

Han menar att vissa samhällsfunktioner måste bygga på behov och likvärdighet snarare än på marknadslogik.

– Vi ska inte ha privata brandkårer som etablerar sig där människor har råd att teckna särskilda försäkringar, medan andra områden har sämre beredskap. Samma princip gäller sjukvården. Om resurser styrs av betalningsförmåga snarare än medicinska behov riskerar vi att underminera själva idén om ett jämlikt och rättvist samhälle.

Samtidigt ser han företagande och konkurrens som viktiga drivkrafter i stora delar av samhället.

– Vi behöver mer företagsamhet och konkurrens i alla andra delar av samhället. Men just där staten, regionen och kommunerna har sitt kärnuppdrag, där människors trygghet och rättigheter står på spel, måste behov, likvärdighet och gemensamt ansvar gå före marknadslogik.

Vad är det största problemet i Norrtälje kommun just nu, enligt dig?

– Om Norrtälje kommun ska bli en av Sveriges mest attraktiva och trygga platser att bo, verka och leva i krävs mer än vackra formuleringar. Det krävs en tydlig vision som tas på allvar, och en beredskap att förändra sådant som länge betraktats som givet.

Han menar att kommunen behöver förändra hur den organiseras och styrs för att frigöra resurser och skapa större handlingsutrymme.

– Den verkliga reformpotentialen finns inte i årligt återkommande diskussioner om marginella budgetjusteringar, utan i hur kommunen styrs, organiseras och följs upp.

Om du fick genomföra en enda reform i kommunen de kommande fyra åren, vilken skulle det vara?

– Att flytta besluten närmare människor. Mindre makt ska koncentreras till Norrtälje kommunhus och mer ansvar ska ligga ute på bygderna. Genom att återupprätta lokala "kommunhus" kan kommunen finnas närvarande i hela samhället, inte bara genom personal och service, utan som en självklar mötesplats där invånare, civilsamhälle beslutsfattare möts.

Vad tror du att dina politiska motståndare har rätt i – även om ni landar olika?

– Jag tror att de flesta som engagerar sig politiskt vill göra samhället bättre. Men det finns inget universellt facit för vad som är bra eller rätt, det formas av våra värderingar och prioriteringar.

Samtidigt menar han att skillnaderna ofta ligger i hur målen ska uppnås.

– När vänstern talar om rättvisa har de rätt utifrån sin egen definition av vad rättvisa innebär. Skillnaden ligger inte i ambitionen, utan i vägen dit.

Hur ska Norrtälje kännas att leva i om fyra år om din politik får genomslag?

– Mer levande, företagsamt och framtidsinriktat. En kommun där unga ser möjligheter och äldre känner delaktighet.

Samtidigt menar han att kommunpolitiken ofta förändras långsamt.

– Kommunpolitik skiljer sig mindre än man tror. Det kan liknas som ett lastfartyg, kursen ändras långsamt. I de stora frågorna råder ofta samsyn. Oenigheten gäller ofta politiskt laddade symbolfrågor, medan besluten som faktiskt påverkar människors vardag mest handlar om vård, skola och omsorg

Vad vill du att läsarna ska veta om dig som inte syns i den politiska debatten?

– Jag tycker inte om när politiker klipper band och inviger sådant som andra har gjort möjligt. Beslut är en del av processen, men det är inte besluten som bygger, driver eller genomför. Det är människor som lagt ner tid, arbete och engagemang. Det är deras insats som förtjänar strålkastarljuset, de som faktiskt fått saker att hända genom blod, svett och tårar.

Snabbfrågor

Tre ord som beskriver Norrtälje

– Företagsamt, familjärt och fantastiskt.

En politisk förebild

– Alexander Stubb, Barack Obama och Bertil Ohlin.

Favoritplats i kommunen

– Riddersholm på Rådmansö och klipporna utmed Grisslehamn.

Vad gör du när du kopplar bort politiken?

– Just nu kopplar jag inte bort, det är bara jobb och politik.

En bok, podd eller person som påverkat ditt tänkande?

– Nej, inte i ett politiskt perspektiv.

Möt Robert Beronius, som är en av totalt sex nya ledarskribenter på Allt om Norrtälje. Han kommer att bidra med texter om politik, utbildning och samhällsutveckling ur ett liberalt perspektiv.

Beronius är kommunalråd i Norrtälje kommun för Liberalerna och ordförande i barn- och skolnämnden. Kommunalråd har han varit sedan 2018 och leder Liberalerna i Norrtälje.

Han har en juristexamen och arbetar vid sidan av politiken deltid vid Norrtälje tingsrätt. Under sin yrkeskarriär har han även arbetat som upphandlingsjurist och med frågor som rör LSS, hemtjänst och internationella samarbetsavtal.

Beronius växte upp i Uppsala och beskriver hur uppväxten kommit att forma hans syn på samhället.

– Jag växte upp i Uppsala med en ensamstående förälder i ett område som var socialt utsatt. De erfarenheterna har präglat mig mycket. Det blev tidigt tydligt för mig att livet inte ger alla samma förutsättningar. Jag såg hur viktigt ett starkt socialt skyddsnät kan vara när man befinner sig i en utsatt situation, men också hur system ibland kan snärja den som kan och vill stå på egna ben, berättar han.

Han menar att erfarenheterna från uppväxten också väckte ett starkt engagemang för utbildningsfrågor.

– En bra skola är det bästa skyddet mot att hamna fel i livet. Jag vill att fler ska få möjlighet att göra samma klassresa som jag själv har gjort. Därför brinner jag särskilt för skolan, men också för en politik som belönar ansvar, arbete och strävsamhet.

När och varför bestämde du dig för att engagera dig politiskt?

– Orättvisor har alltid engagerat mig, men det var först efter att jag flyttade till Norrtälje och fick barn som mitt politiska engagemang tog form. Behovet av att bidra till ett samhälle där både mina barn och andras barn kan känna trygghet och framtidstro blev väldigt konkret. Som förälder vet jag hur mycket det betyder när skolan fungerar och barnen mår bra.

Han beskriver kärnan i sin ideologiska övertygelse där individens frihet och självständighet är helt avgörande principer. Han menar vidare att politiska beslut aldrig får begränsa människors möjlighet att forma sina egna liv.

– För mig är människors frihet och självständighet helt grundläggande. Jag kan aldrig acceptera beslut som begränsar människors möjlighet att stå på egna ben eller som gör dem mindre fria att forma sina egna liv.

I vilken fråga har du utvecklat eller förändrat din syn över tid?

– Vi har ett unikt system i Sverige där alla kan välja skola oberoende av varifrån man kommer eller vad föräldrarna arbetar med. Det tycker jag vi ska värna om, men jag har också sett att vissa skolor i dag sätter andra intressen före barnens bästa. Jag har tidigare tyckt att ersättningssystemet har varit rättvist, men det tycker jag inte längre. Det är kanske det tydligaste exemplet.

I kommunpolitiken lyfter han särskilt vikten av att göra Norrtälje mer attraktivt för barnfamiljer.

– Norrtälje kommun behöver bli en mer attraktiv kommun för barnfamiljer. Utan attraktiva villkor för barnfamiljer riskerar kommunen en negativ spiral av utflyttning, skolnedläggningar och en allt mer ansträngd demografi där allt färre ska försörja allt fler.

Om han fick genomföra en enda reform de kommande åren skulle fokus fortsatt ligga på just skolan.

– En bra skola är svaret på så många samhällsutmaningar, så skulle jag begränsa det till en enda reform skulle det vara att skolan får fler lärare som orkar och fler klassrum med studiero. Därför behöver vi erbjuda konkurrenskraftiga löner och rimlig undervisningstid. Vi behöver också fler behöriga lärare och högre personaltäthet. Reformen skulle kunna sammanfattas ganska enkelt med att Norrtälje kommun ska ha Sveriges bästa lärare.

Han lyfter samtidigt vikten av att hushållsekonomin går ihop för Norrtäljeborna.

– Det sagt ser jag gärna också en skattesänkning. Det ska löna sig att arbeta, det ska löna sig att ha arbetat och vardagsekonomin ska gå ihop. Det är också en viktig frihetsfråga.

Vad tror du att dina politiska motståndare har rätt i – även om ni landar olika?

– Vissa förespråkar högre skatt och styrda bidrag, medan Liberalerna föredrar lägre skatt. Styrda bidrag gör bara vissa saker billigare och innebär att politiker bestämmer vad som är viktigt. Vi vill i stället ge människor frihet att själva bestämma hur de vill använda sina pengar, så att varje krona kan användas på det som är viktigast för dem.

Hur ska Norrtälje kännas att leva i om fyra år om din politik får genomslag?

– Då kommer Norrtälje kommun vara en kommun där fler barn lyckas med sin skolgång. Norrtälje sjukhus kommer vara ett fullvärdigt akutsjukhus med kortare väntetider på akuten. Då kommer vi också vara en kommun där invånarna har mer kvar i plånboken, med bättre företagsklimat och fler jobb.

När han blickar framåt ser han också risker om kommunen väljer fel väg. Han varnar bland annat för politiska prestigeprojekt och för att politiken tar ett allt för stort grepp om skolans verksamhet.

– Flera politikers klåfingrighet när det gäller skolan är hårresande. Armlängds avstånd måste avkrävas till skolan på samma sätt som till exempel till vården. Ingen politiker skulle lägga sig i hur en operation ska utföras. Samma sak måste gälla inom skolans värld.

Vad vill du att läsarna ska veta om dig som inte syns i den politiska debatten?

- Jag är lika mycket människa som politiker. Jag bor i Solbacka med min fru och våra tre barn. Mitt motto är att inte lova allt åt alla, men hålla det jag lovar.

Robert Beronius har också varit engagerad i roddsporten och har ett SM-guld i bagaget.

Möt Carl Eos, som är en av totalt sex nya ledarskribenter på Allt om Norrtälje. Han kommer att bidra med texter som rör politik, samhällsutveckling och frågor om hur hela landet kan leva.

Carl Eos, 42, har tidigare arbetat inom den fackliga rörelsen. I över ett decennium var han verksam i olika roller inom fackförbund, bland annat som förhandlingschef.

Våren 2025 lämnade han sin tjänst efter att tidskriften Expo avslöjat att han stod bakom pseudonymen Teodor Gustafsson, under vilken han skrivit opinionsartiklar och två romaner.

Carl, när och varför bestämde du dig för att engagera dig politiskt?

– Jag har alltid varit politiskt intresserad men tvingades in i ett politiskt engagemang när jag våren 2025 fick sluta mitt jobb på ett fackförbund eftersom de tyckte att jag hade fel politiska åsikter. Det har, sett i efterhand, varit mycket positivt.

I intervjuer har Eos själv sagt att han inte haft några formella kopplingar till Sverigedemokraterna, men att han haft insyn i partiet och under studietiden umgåtts i kretsar där partiet diskuterades.

Han beskriver sig själv som ideologiskt konservativ och har tidigare varit aktiv som skribent i olika politiska och idépolitiska sammanhang.

Var växte du upp och vilka erfarenheter har påverkat ditt samhällsengagemang mest?

– Jag är uppvuxen på en bondgård utanför Borgholm på Öland. Mest avgörande för mitt samhällsengagemang var nog när jag under Reinfeldts år som statsminister började distansera mig från liberal politik.

Vad i din ideologiska övertygelse är helt icke-förhandlingsbart?

– Jag tror att man ska vara försiktig med ultimatum och eviga sanningar, men jag utgår alltid från vad som jag tror blir bäst för Sverige och oss som bor här.

Hans politiska syn har också emellertid förändrats över tid.

– Jag hade en mer liberal period då jag var skeptisk till välfärdsstaten. Det har förändrats till något som i dag är mer balanserat.

Eos bor idag i Årsta. Trots att han nu är Ledareskribent för Allt om Norrtälje, har han ingen större koppling till kommunen annat än att han har god vän som bor i Norrtälje. Han anser dock att detta snarare är till hans fördel:

– Jag kommer i mina texter försöka ge perspektiv från en som inte känner Norrtäljes förutsättningar sen tidigare. Därför tror jag att jag ska vara ödmjuk och lära känna Norrtälje bättre innan jag uttalar mig om det.

Samtidigt lyfter han en fråga som han ser som central även för många kommuner utanför storstäderna.

– Jag är mycket intresserad av frågan om att hela Sverige ska kunna leva. Mot bakgrund av det har jag noterat att även Norrtälje kommun, precis som många andra kommuner utanför städerna, har diskussioner om skolors och samhällsservices överlevnad utanför tätorter. Det är en stor fråga.

Vad tror du att dina politiska motståndare har rätt i, även om ni landar olika?

– Jag tror att socialdemokrater är, med rätta, genuint oroade över upplösningen av gemenskap och social tillit i Sverige. Tyvärr har de fel svar på hur vi kan vända utvecklingen.

Om hans politik får genomslag hoppas han på ett samhälle där såväl stad som landsbygd fungerar.

– Det ska gå att leva i städer, tätorter och på landsbygd. Vi behöver lägre drivmedelspriser, bättre villkor för lokala och regionala företag, skolor och samhällsservice som fungerar i hela landet.

Vad är den största risken för Norrtälje kommun framåt om man gör fel vägval?

– Jag vill se ett Norrtälje som lever. Det är något som jag tror Norrtälje har gemensamt med min hemtrakt. Risken är att man för en politik som gör Sverige utanför storstäderna till något som inte lever av egen kraft, avslutar Carl Eos.

Snabbfrågor

Tre ord som beskriver Norrtälje:

Opretentiöst, innovativt, jordnära

En politisk förebild:

Den brittiska premiärministern Benjamin Disraeli

Favoritplats i kommunen:

En god vän har ett hus som jag inte ska skriva exakt var det ligger. Där har jag fina minnen.

Vad gör du när du kopplar bort politiken?

Läser, skriver skönlitteratur, är med familjen.

En bok, podd eller person som påverkat ditt tänkande:

Michael Oakeshotts essä Rationalism in Politics.