Det är lätt att tala varmt om en levande stadskärna. Beslut som gör en levande stadskärna möjlig är desto ovanligare. Därför är beslutet om 36 fler parkeringsplatser en god nyhet.

I Norrtälje har frågan om parkering i stadskärnan varit en fråga som diskuterats flitigt, vilket inte är så konstigt.

För den som driver butik, handlar eller besöker stadskärnan spelar tillgängligheten stor roll. Utan fungerande parkeringsmöjligheter riskerar kunderna att välja bort centrum till förmån för handelsområden där det är enklare att stanna bilen.

Därför är beslutet att utöka antalet parkeringsplatser vid Jupiter (den stora parkeringsplatsen längs Stockholmsvägen vid bland annat Lekia och MQ) välkommet.

Det rosa huset vid parkeringen kommer tyvärr rivas, men det innebär att ytterligare 36 parkeringsplatser skapas. Antalet platser utökas från dagens 119 platser till 155 platser. Det är ett konkret tillskott som stärker förutsättningarna för handeln och gör det enklare att besöka stadens centrum.

Samtidigt handlar satsningen om mer än bara fler parkeringsrutor. Området ska tillgänglighetsanpassas, förses med trygghetsskapande belysning och kompletteras med gröna lösningar som gör miljön mer attraktiv. Det är en klok kombination av funktion och trivsel.

Kritiker brukar ofta ställa parkeringsplatser mot andra värden. Men verkligheten är inte så enkel. En stadskärna behöver både vara tillgänglig och attraktiv. För många människor – barnfamiljer, äldre och personer med funktionsnedsättning – är bilen fortfarande en nödvändig del av vardagen. Att göra det lättare att ta sig till centrum är därför inte ett steg bakåt, utan ett sätt att säkerställa att stadskärnan förblir levande.

Den beräknade kostnaden på cirka sju miljoner kronor är en investering i Norrtäljes framtid. Om handeln ska kunna utvecklas krävs att kommunen också investerar i den infrastruktur som gör besöken möjliga.

Fler parkeringsplatser löser inte alla utmaningar för stadskärnan. Men de är en viktig pusselbit.

Varje år mäter Svenskt Näringsliv företagsklimatet i Sveriges alla kommuner. I årets undersökning klättar Norrtälje kommun elva platser och hamnar på plats 121 av 290 kommuner. Det är Norrtälje kommuns bästa placering på över tio år.

Det är bra att det blir bättre, men Norrtälje kommun behöver bli ännu bättre. Ingen kan jubla över att komma på plats 121. För sanningen är att det fortfarande är för krångligt och för dyrt att driva företag i kommunen. Var tionde företagare i undersökningen uppger dessutom att brottslighet och otrygghet påverkar verksamheten negativt. Det är ett underbetyg för kommunen. Ingen ska behöva fundera på inbrott, hot eller skadegörelse när man försöker driva företag och skapa jobb.

Ska Norrtälje bli en kommun där företag faktiskt vill växa krävs konkreta åtgärder. Därför är det välkommet att Liberalerna nu presenterar flera konkreta reformer för att göra Norrtälje till en bättre kommun för företagare.

Partiet vill slopa avgiften för uteserveringar. För kommunen är pengarna småpotatis. För den enskilda restaurangägaren kan avgiften vara skillnaden mellan vinst och förlust. En levande restaurangnäring gör dessutom stadskärnan tryggare, attraktivare och roligare för alla.

Liberalerna vill också ta bort evenemangsavgiften för offentlig plats. Fler marknader, konserter och arrangemang stärker handeln och gör Norrtälje till en stad där människor faktiskt vill vistas.

Dessutom vill partiet hålla nere avgifterna för företagare generellt. Kommunal myndighetsutövning ska inte vara en kassako. Företag ska inte betala mer än nödvändigt för tillsyn och tillstånd och tillsynsavgifter ska bara tas ut när tillsyn faktiskt genomförs.

Handläggningstiderna måste också kortas kraftigt. När bygglov och tillstånd fastnar i byråkratin bromsas investeringar, jobb och tillväxt. Kommunen ska ge tydliga besked, hålla tidsplaner och hjälpa företag framåt.

Det behövs också ett nytt synsätt i kommunen. Företagare ska mötas av service och lösningar, inte misstänksamhet och krångel. Regler och processer måste bli enklare att förstå och lättare att följa.

Det är också bra att Liberalerna vill ge näringslivet en självklar plats i det brottsförebyggande arbetet och ta fram en särskild åtgärdsplan mot brott riktade mot företagare.

När företagen går bra får fler människor jobb. Då växer skatteintäkterna. Då stärks välfärden. Småföretagarna är inte ett särintresse i Norrtälje. De är själva motorn i kommunen.

Socialdemokraterna är fortsatt ohotat största parti i den partisympatiundersökning Norrtelje tidning låtit göra. Den visar också på en ökning för S på två procentenheter. Vi tror på mer och det torde leda till nya mandat i kommunfullmäktige.

Så långt gott och väl, men undersökningen oroar också. Ett orosmoln är att SD kan bli största parti på högerkanten. Det ger Andrea Kronvall råg i ryggen, och hon kommer sannolikt att kräva posten som kommunstyrelsens ordförande, den kommunala post med störst inflytande. Och vem kan klandra henne? Hon skulle bara agera på gängse politiska villkor.

Moderaterna går en välförtjänt kräftgång, tappar 3 procentenheter medan SD ökar med hela 4.

Slutsatsen är uppenbar: en röst på högern i valet i september är en röst på Sverigedemokraterna i förarsätet. Är det vad den samlade borgerligheten vill? Sälla Norrtälje till kretsen av SD-styrda kommuner?

Jag tror att många allmänborgerliga väljare upplever ett dilemma. Man vill se borgerliga partier i styret, men man vill inte att SD ska styra. 

De flesta konservativa partier har drag av liberalism i ideologi och politik. Glöm då inte att SD i ungersk anda proklamerat sig som ett “illiberalt” parti och har utnämnt liberalismen till sin huvudfiende. Där ligger den stora delen av det borgerliga dilemmat.

Liberalerna i Norrtälje följer den nationella trenden och ligger nu under den kommunala tvåprocentsspärren. Om valresultatet blir som undersökningen åker de ur fullmäktige. Det var rakryggat av Liberalerna att stå upp mot Sverigedemokraternas illiberala trollkonton. Det är synd om borgerliga väljare straffar Liberalerna för att de visar stake. Då har man inte förstått vad som står på spel.

Häromveckan publicerade 39 statsvetare, bland dem flera högt profilerade, en debattartikel i Aftonbladet som varnade för att den nuvarande högerpolitiken leder till att tilliten i samhället urholkas. Tilliten till det politiska systemet, till myndigheter, organisationer, vissa företag och till varandra brukar kallas för Nordens guld. Tilliten skapar stabila samhällen med hög välfärd. Urholkas tilliten genom att befolkningsgrupper ställs mot varandra hotas fundamenta i våra nordiska samhällen. Tilläggas kan att om den ekonomiska ojämlikheten tillåts fortsätta växa i galopptakt blir effekten densamma.

Läs professorsanalysen här: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/y5887a/samhallsvetare-vi-delar-juristernas-oro?

Verkligheten ser alltså ut så här: en röst på M eller KD i kommunvalet är en röst på att sätta SD i förarsätet. Samma gäller nationellt. Kristersson har inte visat stake nog att stå upp mot Åkesson. Han har sålt sin själ till Sverigedemokraterna genom att mot löfte att efter valet, om det blir en Tidövinst, få sitta kvar som statsminister. Men han har i samma veva lovat bort viktiga ministerposter till SD med åtföljande bestämmande över betydelsefulla politikområden. Kristersson blir Åkessons marionett. En röst på Kristersson blir en röst på Åkesson. Är det vad borgerligheten vill?

Och i Norrtälje: En röst på Tjörnhammar eller på Imeryd blir en röst på Kronvall. Är det vad borgerligheten vill?

Norrtälje behöver fler barnfamiljer. I Björnö finns en konkret möjlighet att vända behov till verklighet, men då måste arbetet med att ta fram en ny detaljplan bli verklighet.  

Förutom möjligheten att attrahera fler barnfamiljer till kommunen är en ny detaljplan också en förutsättning för att planerna på en ny badplats, en småbåtshamn, en grundskola och en efterlängtad gång- och cykelväg till Frötuna ska bli verklighet.

Det finns också ekonomiska skäl att skynda på framtagandet av en ny detaljplan. Staten erbjuder i dag stöd till detaljplaner som möjliggör småhus, motsvarande 25 000 kronor per bostad. För Björnö innebär det omkring 15 miljoner kronor. Men tiden är knapp. Om planen inte antas före den 1 oktober 2026 går pengarna upp i rök.

En detaljplan hade redan kunnat vara verklighet om det inte vore för att Mark- och miljödomstolen upphävde beslutet om ny detaljplan i maj 2025. Beslutet upphävdes eftersom domstolen ansåg att det behövdes nya utredningar och inventeringar av groddjur, fladdermöss och fåglar (de tidigare från 2018 ansågs absurt nog inte längre tillförlitliga eftersom de gjorts för, för länge sedan – vilket berott just på att förslaget till detaljplan överklagats även i tidigare skeden).

Mark- och miljödomstolen borde aldrig ha upphävt beslutet om ny detaljplan på de grunder man gjorde, men nu har det gått ett år och en ny detaljplan behöver tas fram omgående. Annars riskerar kommunen gå miste om 15 miljoner kronor i statliga bidrag och planerna på en badplats, småbåtshamn och mycket annat tvingas skjutas på framtiden. Det vore olyckligt eftersom utbyggnaden av Björnö riktar sig till just de barnfamiljer alla säger sig vilja locka till kommunen.

Sverige befinner sig mitt i en läskris. Var fjärde elev kan inte läsa ordentligt. Universitet larmar om studenter som inte klarar kurslitteraturen. I praktiken är var fjärde 15-åring funktionell analfabet.

Det är en utveckling som inte bara är oroande. Den är oacceptabel.

Bakom siffrorna döljer sig barn som inte får med sig de mest grundläggande verktygen för att klara skolan, arbetslivet och vardagen. Utan en stark läsförmåga begränsas möjligheten att förstå sin omvärld, delta i samhällsdebatten och stå emot desinformation. Det handlar i grunden om frihet.

Därför är det både nödvändigt och välkommet att Liberalerna nu driver igenom en bred omläggning av skolpolitiken. Det handlar inte om små justeringar, utan om att återupprätta skolans kärnuppdrag.

För det första: lärarens roll stärks. Forskningen är entydig – elever lär sig bäst av kunniga lärare som leder undervisningen. Att ge lärare bättre förutsättningar att planera, undervisa och följa upp är avgörande, inte minst för att fler ska vilja stanna i yrket.

För det andra: böckerna gör comeback. Efter år av okritisk digitalisering tar regeringen nu steg för att säkerställa att varje elev har tillgång till riktiga läroböcker. Krav på bemannade skolbibliotek och stora satsningar på skönlitteratur markerar en tydlig kursändring. Det är ett nödvändigt brott med en utveckling där skärmar alltför ofta ersatt läsning i stället för att komplettera den.

För det tredje: tidiga insatser prioriteras. I dag sätts stöd in för sent. Genom fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper ökar möjligheten att fånga upp elever i tid. Det är betydligt effektivare – och mer rättvist – än att låta barn halka efter och försöka reparera skadorna i efterhand.

För det fjärde: fokus flyttas tillbaka till grundläggande färdigheter. Nya läroplaner och en reformerad lärarutbildning ska säkerställa att elever faktiskt lär sig läsa, skriva och räkna – tidigt och ordentligt. Evidensbaserade metoder, som systematisk läsinlärning, ska ersätta pedagogiska experiment.

Slutligen: studieron ska återupprättas. Utan lugn och trygghet i klassrummet spelar inga reformer i världen någon roll. Satsningar på skolsociala team, särskilda undervisningsgrupper och åtgärder mot störande moment är avgörande för att skapa en miljö där lärande kan ske.

Detta är ingen quick fix. Men det är en tydlig kursändring, bort från de misstag som bidragit till dagens kris, och tillbaka till det som fungerar.

Det förtjänar att sägas: det är bra att Liberalerna driver den här politiken. I en tid när många duckar för skolans problem eller fastnar i symbolfrågor, tar partiet ansvar för att vända utvecklingen på riktigt.

Att återupprätta läsförmågan är inte bara en skolfråga. Det är en framtidsfråga. Och den kan inte vänta.

Det borde vara en självklarhet att barn får näringsrik och mättande mat i skolan. Livsmedelsverkets nya rekommendationer riskerar att leda till motsatsen.

Sju köttbullar. Det är vad svenska skolelever enligt Livsmedelsverkets nya riktlinjer i praktiken kan tilldelas på en hel vecka. Samtidigt förväntas de växa, lära sig, koncentrera sig och prestera i klassrummet.

Livsmedelsverket sätter ett tak på 125 gram rött kött per vecka – ungefär sju köttbullar. Därtill kommer råd om att undvika mejeriprodukter med högre fetthalt, såsom smör, grädde och många ostar. Endast mager mjölk bör serveras.

Ambitionen må vara god. Men goda intentioner räcker inte när verkligheten ser annorlunda ut. Det spelar ingen roll hur välbalanserad en lunch är på pappret om den inte hamnar i barnens magar. I skolor runt om i landet vittnar personal om matsvinn, elever som hoppar över lunchen och barn som efter skoldagen köper energidryck, snacks eller snabbmat i stället. Resultatet blir inte bättre folkhälsa, utan sämre matvanor.

Konsekvenserna märks också i klassrummen. Hungriga elever har svårare att koncentrera sig, blir tröttare och orkar mindre. Mätta elever lär sig bättre, mår bättre och bidrar till lugnare studiemiljöer.

Skolor bör erbjuda flera bra alternativ där elever faktiskt får välja: vegetariskt eller kötträtt, vatten eller mjölk, smör eller lättare alternativ. När valfrihet kombineras med kvalitet ökar chansen att maten blir uppäten.

Skolmåltiden är inte till för att markera livsstil eller sända signaler. Den är till för barnen. Och maten ska vara så bra att den faktiskt blir uppäten.

Norrtälje sjukhus är en livsviktig del av sjukvården i norra Stockholms län. Ändå har dess existens aldrig varit självklar.

Hösten 2003 hotades Norrtälje sjukhus av nedläggning. Liberalerna motsatte sig då kraftfullt förslaget. En nedläggning hade varit ett dråpslag mot vården – inte bara för Norrtälje kommuns invånare, utan också för de många människor som vistas i kommunen under delar av året.

Nu, drygt 20 år senare, står vi åter inför ett avgörande vägval. Skillnaden är att hotet inte längre handlar om nedläggning, utan om otillräcklighet.

För sanningen är enkel: Norrtälje sjukhus räcker inte till.

Akutmottagningen pressas, väntetiderna växer och personalen går på knäna under delar av året. Under sommarmånaderna mångdubblas befolkningen i kommunen, och trycket på vården ökar därefter.

Därför är det både rätt och nödvändigt att Region Stockholm nu till slut tagit beslut om en utbyggnad. Men det räcker inte med att bygga större. Man måste också bygga rätt.

Det handlar om fler akutvårdsplatser, fler operationssalar och moderna lokaler som faktiskt klarar dagens krav. Det handlar om en ny ambulanshall, infektionsrum och en fungerande sterilcentral. Och det handlar om att använda närakuten fullt ut, så att den kan avlasta akutmottagningen och ge patienter snabbare vård.

Misslyckas man med detta blir konsekvenserna tydliga: längre väntetider, sämre arbetsmiljö och i förlängningen en försämrad patientsäkerhet.

Men mitt i alla stora visioner finns en detalj som politiken alltför ofta missar. En detalj som i praktiken avgör om vardagen fungerar.

Parkeringarna.

Det låter banalt. Det är det inte.

Redan i dag är parkeringssituationen vid sjukhuset ansträngd. Personal tvingas lägga värdefull tid på att leta plats. Anhöriga som kommer i stressade situationer möts av fulla parkeringar. Och patienter riskerar att komma för sent till vård de inte har råd att missa.

Trots detta saknas tydliga besked om hur parkeringsbehovet ska lösas i samband med utbyggnaden. Det är anmärkningsvärt.

För när sjukhuset växer kommer också antalet besökare att öka. Förhoppningsvis även antalet anställda. Då ökar också behovet av parkeringsplatser.

Politiken måste sluta se parkeringsfrågan som en eftertanke. Den är en del av helheten. En del av patientsäkerheten. En del av arbetsmiljön.

Om Region Stockholm menar allvar med att stärka vården i Roslagen, då räcker det inte med nya väggar och fler salar. Man måste också se till att människor faktiskt kan ta sig hela vägen fram till dörren.

En av de absolut viktigast frågorna inför nästa mandatperiod är att förbättra arbetsmiljön för de anställda i äldreomsorgen. Här har vi en grupp, företrädelsevis kvinnor, som arbetar långa pass, som gör sina behov i skogen och äter en macka till lunch i bilen. Och kvitterar ut en låg lön. Här har vi en grupp som skriker efter kompetenta kollegor som är utbildade för att bemöta dementa, som har den fysiska styrkan att hjälpa en rörelsehindrad i duschen och som snabbt klarar av att prioritera mellan olika individers behov. Och med änglars tålamod lyssna till synpunkter från både brukare och anhöriga under stressade arbetspass. Anställda i äldreomsorgen behöver fler kollegor, tid för återhämtning, trygga anställningar, fortbildning och högre lön.

Allt fler lever allt längre och behöver mer stöd för en god livskvalitet på äldre dagar. Vi måste kunna erbjuda anställda inom äldreomsorgen en arbetsmiljö som gör det möjligt att stanna kvar i yrket och att kunna rekrytera nya kollegor. Äldreomsorgen har allt för länge varit utsatt för effektiviseringsexperiment, just nu behöver vi satsa bara för att kunna hålla samma nivå på kvalitet som idag. Det går inte att springa fortare, de effektiviseringar som görs måste leda till att de anställda får mer tid med brukarna och mer återhämtning.

Samtidigt som antalet äldre ökar så minskar antalet barn och detta ger stora effekter på förskola och skola. Men kanske inte de effekter man hade kunnat hoppas på. Visst borde det väl vara möjligt att se slutet på en lång period av stora barngrupper, kort om personal och obefintlig planeringstid när nu barnkullarna går ner? Borde det inte automatiskt leda till mindre barngrupper och skolklasser? Nej, så fungerar inte marknadssystemet. I stället får verksamheterna mindre pengar för att betala ökade hyror och högre lönekostnader. En orimlig situation, men om det inte går att ändra ersättningssystemen så kommer ett lägre barnafödande ofrånkomligen att leda till nedlagda förskolor och skolor, uppsagd personal och större barngrupper. Och lägre kvalitet. När kommunala förskolor tvingas stänga och den privata andelen blir allt större, minskar också andelen utbildade förskollärare i förskolan.

Förra veckan var det kommunal debattpremiär inför valet i september. Debatten hölls, som tur var för medverkande politiker, i Edsbro. Edsbro är en ort där underlaget för förskola och skola fortfarande ser bra ut och det finns inget som pekar på nedläggningar den närmsta mandatperioden. Tvärtom finns det goda möjligheter för Edsbro att växa som ort. Och då är det så klart kul att som politiker kunna looooova att förskola och skola får vara kvar.

Även om vi skulle krympa välfärden till det som anses absolut mest nödvändigt, även om vi skulle radera fria lovaktiviteter, frukt i skolan, avgiftsfri kulturskola, fritidshem och fritidsgårdar, bibliotek, avgiftsfria utställningslokaler och mycket annat så kommer kostnaderna att stiga i takt med att vi blir äldre. Vi kan välja att ta kostnaderna gemensamt eller att var och en betalar för sin utbildning, sin fritid, sin vård och omsorg.

Jag skulle vilja hävda att alla partier som är helt främmande för att höja skatten, de förordar det senare. Om de menar allvar med att de vill ha små skolklasser, utbildade lärare och en äldreomsorg med god, lagad mat och tillräckligt med personal, då måste de finansiera det. Och när t ex Robert Beronius tycker att det är ett bra läge att sänka skatten i Norrtälje kommun, så innebär det antingen att ytterligare avgifter kommer att läggas över på enskilda individer eller att kvaliteten sänks.

Norrtälje kommun redovisar ett resultat på 169,4 miljoner kronor för 2025. Det är ett kvitto på att kommunen har en välskött ekonomi.

Ett överskott är viktigt för att kommunen ska kunna investera i nya skolor, vägar och idrottshallar utan att lämna över kostnader till nästa generation. Det är alltså bra att kommunen går med överskott, men behöver det var så stort? Resultatet överträffar kommunens egen målsättning med hela 73,6 miljoner kronor.

Skattesatser och skolbesparingar är inte ödesbestämda. Politikerna kan välja att satsa på skolan och samtidigt sänka skatten.

Nu är också ett bra tillfälle att sänka skatten. Många hushåll pressas av höga kostnader. Nyligen föreslog en statlig utredning att kommuner som sänker skatten ska få ett bidrag under tre år.

Förslaget innebär ersättning motsvarande 25 procent av sänkningen första året, 15 procent det andra och 10 procent det tredje. Om förslaget blir verklighet är det ett gyllene tillfälle för kommunens politiker att ge Norrtäljeborna mer kvar i plånboken.

I dag betalar Norrtäljeborna 31,80 kronor i kommunalskatt per hundralapp. Det är nionde högst i länet och nästan tre (!) kronor mer än i grannkommunen Österåker.

En person med en månadslön på 27 000 kronor skulle med Österåkers skattesats få nästan 10 000 kronor mer per år i plånboken.

Det finns ingen anledning till att Norrtäljeborna ska beskattas hårdare än sina grannar. Det stora överskottet visar att skattesänkning är både möjlig och ansvarsfull, samtidigt som man kan satsa på till exempel skolan.

Det är dags att ge invånarna mer kvar i plånboken. Pengar som kan gå till vardagen, barnens aktiviteter eller sparande. Trygg välfärd och lägre skatt är inte motsatser. I en kommun med återkommande överskott kan de gå hand i hand.

Baldersgatan i Norrtälje ska byggas om för att skapa en tryggare trafikmiljö och en mer trivsam stadsgata.

Ombyggnationen innebär att gatan får gång- och cykelbanor på båda sidor, separerade från biltrafiken, samt fler övergångsställen.

Syftet är att ge ökad prioritet åt gång- och cykeltrafik och förbättra trafiksäkerheten.

Projektet omfattar även ett ökat inslag av grönska, som ska bidra till en mer attraktiv stadsmiljö.

Arbetet genomförs i två etapper. Den första etappen omfattar den södra delen mellan Bangårdsgatan och Tibeliusgatan och startar den 15 april.

Den beräknas vara färdig under hösten. Under delar av byggtiden kommer gatan att vara avstängd för genomfart.

– Ombyggnationen av Baldersgatan till en modern stadsgata är en del i att göra Norrtälje till en tryggare och mer attraktiv stad. Vi vill skapa en stad där barn kan cykla själva och där äldre kan promenera tryggt, säger Robert Beronius (L), kommunalråd i ett pressmeddelande.

Den andra etappen, som gäller den norra delen, kan påbörjas först efter att detaljplanen för området vunnit laga kraft. Det bedöms ske tidigast under 2027, enligt pressmeddelandet.