Resultaten från Sveriges Kommuner och Regioners nationella brukarundersökning 2025 visar att brukare inom LSS-verksamheter i Norrtälje i flera delar ger höga omdömen. Samtidigt är svarsfrekvensen något lägre än riksgenomsnittet.

Undersökningen omfattar personer som bor i gruppbostad eller servicebostad samt personer med daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

För grupp- och servicebostäder ligger resultaten över riksgenomsnittet, medan daglig verksamhet i huvudsak ligger i nivå med övriga kommuner.

När det gäller svarsfrekvensen uppger förbundsdirektör Ann-Sophie Holgersson att den generellt sett är relativt låg i den här typen av undersökningar.

– Norrtälje ligger något lägre än riket, men resultaten ger ändå ett viktigt underlag för att förstå hur brukare upplever verksamheterna och vilka områden som behöver utvecklas. För vissa brukare kan det behövas extra stöd för att kunna delta i undersökningen, till exempel när kommunikationen behöver anpassas. Det är en utmaning som finns i många LSS-verksamheter. Vi ser samtidigt att vi tillsammans med utförarna behöver arbeta aktivt för att öka svarsfrekvensen framöver, bland annat genom att informera och motivera till deltagande, så att ännu fler erfarenheter tas till vara, säger hon.

Undersökningen pekar på att kommunikationen i daglig verksamhet är ett utvecklingsområde.

Värdena är något lägre än tidigare år när det gäller om personalen pratar så att brukaren förstår och om personalen förstår brukaren.

– Arbetet handlar bland annat om att anpassa kommunikationen efter individens behov, använda Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) samt arbeta strukturerat med bemötande i verksamheterna. Resultaten följs upp tillsammans med personal och brukare, till exempel genom dialog och brukarmöten.

Grupp- och servicebostäder ligger över riksgenomsnittet, medan daglig verksamhet i Norrtälje ligger i nivå med riket. Vad skiljer verksamheter åt i Norrtälje som kan förklara skillnaden?

– Det finns ingen enskild förklaring till skillnaderna mellan verksamheterna. Personer som bor i gruppbostad eller servicebostad ger genomgående höga omdömen och resultaten ligger över riksgenomsnittet. För daglig verksamhet ligger resultaten i huvudsak i nivå med övriga kommuner. Verksamheterna arbetar löpande med resultaten från undersökningen som underlag för fortsatt utvecklingsarbete inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Resultaten används som underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet inom LSS i Norrtälje.

En ny gruppbostad med sex platser planeras vid Gottröraslingan 47, där boende kommer att ha tillgång till gemensamma lokaler och personalutrymmen. Syftet med satsningen är att möta ett ökande behov av anpassade bostäder för äldre med funktionsnedsättning, särskilt i och med att andelen äldre i målgruppen har vuxit kraftigt det senaste decenniet.

För närvarande bor 18 personer över 65 år i kommunens gruppbostäder, vilket innebär ökade krav på åldersanpassad omsorg. Den planerade gruppbostaden kommer att utformas enligt arbetsmiljöverkets och boverkets riktlinjer för att ge både de boende och personalen en anpassad miljö.

Hyreskostnaden väntas bli 1 823 000 kronor årligen, inklusive underhåll och drift.

Verksamheten beräknas kunna starta under första kvartalet 2027. Enligt tjänsteutlåtandet är kommunalförbundet positivt till satsningen, som ger möjlighet att erbjuda äldre med funktionsnedsättning ett riktat boendealternativ.

Kommunfullmäktige väntas fatta beslut om förslaget inom kort.

Norrtälje norra vårdcentral har inrättat en ny mottagning för att förbättra vården och stödet till personer med varaktiga funktionsnedsättningar. Mottagningen syftar till att skapa kontinuitet och trygghet för patienter som behöver dagliga insatser enligt LSS.

Den nya SMO-mottagningen, som står för samordnat medicinskt omhändertagande, riktar sig till patienter som bor på LSS-boenden, har personlig assistans eller annat varaktigt stöd.

Genom individanpassade vårdbesök strävar mottagningen efter att erbjuda en tryggare och mer kontinuerlig vård.

Besöken på mottagningen är längre än traditionella vårdbesök och inkluderar stöd från en undersköterska, vilket syftar till att öka förståelsen för patientens behov och att stärka samordningen mellan vårdgivare och omsorgspersonal.

– Vi har länge sett ett behov av en sådan här mottagning, och det är jätteroligt att den nu har kommit i gång. Det underlättar både för vården och för patienterna, som vi kan erbjuda en säkrare och mer trygg vård, säger Frida Blomkvist, distriktssköterska på Tiohundra, i ett pressmeddelande.

Mottagningen är tillgänglig för patienter som är listade hos Norrtälje norra vårdcentral.

För närvarande erbjuder mottagningen en förmiddag i månaden på vårdcentralen samt två förmiddagar i månaden för hembesök.

Norrtälje norra vårdcentral inför nya arbetssätt för att bättre anpassa vården för personer som bor på LSS-boenden.

Det är under våren som läkaren Karolina Sandberg och distriktsköterskan Frida Blomkvist besökt LSS-boenden runt om i Norrtälje kommun. Syftet har varit att bygga relationer med de boende, för att till hösten börja med samordnat medicinskt omhändertagande. Detta innebär att de boende både kan besöka mottagningen och få hembesök från vårdcentralen.

– Vi finns till för de personerna på boendena som av olika anledningar har svårt att ta sig till sin vårdcentral och istället för att de måste ta sig till oss kommer vi ut till dem. Tillsammans med personalen får vi gemensamt en bättre koll på deras hälsa och den fasta läkarkontakten blir såklart en trygghet för de boende, säger Frida Blomkvist, i ett pressmeddelande från Tiohundra.

Inför besöken hjälper personal till att förbereda de boende, med exempelvis bildstöd, på att läkarbesöket kommer ske och vem de kommer träffa.

– Hela det här arbetssättet handlar ju om att sätta individen i fokus och att vi anpassar oss efter den enskildes behov och inte tvärtom. Det ska bli tryggt för dem att träffa läkaren helt enkelt, säger Frida Blomkvist.

För tre år sedan startade kulturprojektet Mumik, och nu har de sista föreställningarna hållits på Kulturscenen i Rimbo. Projektet har erbjudit ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar möjligheten att medverka inom dans, sång, musik och teater.

Mumik har sedan starten 2021 drivits av funktionsstöd och service tillsammans med Kulturskolan i Rimbo. Målet har varit att låta personer med en LSS-insats eller daglig verksamhet inom Tiohundra utforska sina kreativa sidor. De senaste tre åren har deltagarna tillsammans med elever från Kulturskolan skapat två föreställningar som nu framförts för sista gången.

– Våra brukare har historiskt sett visat stort intresse för att delta i kreativa projekt, både som scenaktörer och bakom kulisserna. Det är roligt att de fått chansen att göra just detta genom Mumik och nu ser vi över möjligheten att göra konceptet till en permanent del av daglig verksamhet på Tiohundra, säger Tuija Fehrm, verksamhetschef för funktionsstöd och service, i ett pressmeddelande från Tiohundra.

Föreställningen ”Minnenas Spa” bjöd in publiken till personlig reflektion och avkoppling genom en resa bland minnen och sinnliga upplevelser, medan ”Drömlösa” utspelade sig i en drömvärld där samhällets individer genom sina drömmar finner sin plats i ett större sammanhang.

– Det finns något mäktigt i att se våra ensembler på scenen. Personer som kanske främst har fått vara mottagare av kultur är nu kulturbärare som får vara de som har något att berätta för publiken. Broar mellan kulturskolans elever och Mumiks deltagare har byggts, de möter varandra med ömsesidig respekt och fungerar som förebilder åt varandra, säger Elina Widnersson, projektledare för Mumik.

Projektet har finansierats med drygt 5,7 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden.

Ett nytt verktyg för att samla viktig information om brukare inom LSS-boenden, har nu fullt implementerats av Tiohundra för att höja vårdkvaliteten och säkerställa patientsäkerheten vid akutvård.

Tiohundra har tagit ett steg framåt för att förbättra vården och öka patientsäkerheten inom sina LSS-boenden genom att implementera "Akutmapp” där viktig information om brukare lätt skall vara tillgänglig i händelse av att man behöver söka akut vård.

Akutmappen skall samla essentiell information om brukarna, såsom bemötandeplaner, läkemedelslistor och standardiserade akutblanketter, för att säkerställa en smidig och informerad vårdprocess vid akuta situationer.

Mappen, som redan är en etablerad del av rutinen i vård- och omsorgsboenden, har nu även blivit en standard även inom Tiohundras LSS-gruppboenden och inkluderar även en bemötandeplan.

– Bemötandeplanen kan till exempel handla om hur en brukare med begränsningar i sitt tal, istället kommunicerar med hjälp av bilder. Det handlar om att brukaren och vårdpersonalen ska förstå och kunna kommunicera med varandra på bästa sätt, berättar Malin Gustafsson, enhetschef inom LSS och en av initiativtagarna till införandet av mappen, i ett pressmeddelande.

Akutmappens standardiserade blankett kompletterar den individuellt anpassade informationen med detaljer som kan vara avgörande för en framgångsrik och säker vårdprocess, inklusive hjälpmedel och kontaktuppgifter till anhöriga och boendet.

– Nu riskerar ingen viktig information att försvinna på vägen och brukare kan få rätt stöd och omhändertagande av vårdpersonalen, säger Gustafsson.