Matsvinnet i Norrtälje kommuns skolor ligger på samma nivå som rikssnittet. Under läsåret 2025/26 slängdes i genomsnitt 51 gram mat per serverad portion.

Norrtälje kommun mäter matsvinnet i kommunala förskolor, grundskolor och gymnasiet en vecka per termin.

– Vid mätningarna under läsåret 2025/26 ligger snittet på 51 gram per portion, alltså samma som rikssnittet 2024. I det värdet ingår serveringssvinn och tallrikssvinn, säger Anna Pedersen, kostekonom på barn- och utbildningskontoret.

Matsvinn delas vanligtvis upp i tre delar: kökssvinn, serveringssvinn och tallrikssvinn. I Norrtälje mäter alla verksamheter serverings- och tallrikssvinn, medan tillagningsköken även mäter kökssvinn.

– Serveringssvinnet står för den största delen, framför allt i våra mottagningskök där det är svårare att beräkna mängderna, enligt Pedersen.

Kommunen har inte beräknat vad matsvinnet kostar.

– Jag har ingen siffra på vad matsvinnet kostar då det beror mycket på vilken typ av mat som serveras, fotsätter hon.

För att minska svinnet anpassar köken mängden mat som lagas eller beställs efter behov. Mat tillagas successivt under serveringen, rester återanvänds när det är möjligt och i slutet av måltiden fylls serveringskärlen inte på fullt.

– Flera av våra förskolor och skolor med tillagningskök har mycket lågt matsvinn. De kommunicerar väl med sina gäster, anpassar mängderna och återanvänder den mat som går, avslutar Pedersen.

Enligt Livsmedelsverket slängdes omkring 10 600 ton mat i Sveriges skolor under 2024. Det motsvarar i genomsnitt 51 gram per elev och dag.

Den nationella kostnaden för matsvinnet i förskolor och skolor uppskattas till omkring 370 miljoner kronor.

Kristinagården i Hallstavik har lyckats minska matsvinnet med 57 procent mellan 2023 och 2025. En kombination av noggranna uppföljningar och en lugn måltidsmiljö bidrar till framgången.

På Kristinagården har personalen implementerat strategier för att minska matsvinnet. Genom att ständigt följa upp hur mycket mat som konsumeras och anpassa beställningarna efter behov har verksamheten sett en betydande minskning av svinnet.

– Hur mycket som går åt varierar, därför måste vi hela tiden stämma av. Det kan vara någon boende som är bortrest men det handlar också på hur rätten ser ut. Till vissa rätter kanske det går åt mer potatis än till andra, det vet vi av erfarenhet, säger Anna-Carin Carlberg i ett pressmeddelande.

För att skapa en trivsam måltidsupplevelse prioriterar Kristinagården en lugn atmosfär i matsalen.

Fasta placeringar och mobilförbud under måltiden bidrar till en behaglig miljö, menar de.

Mätningar från Socialstyrelsens visar att 90 procent av de boende upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen.

Hållbarhetsstrateg Caroline Malthed framhäver att arbetet på Kristinagården är ett gott exempel på hur miljömässig och social hållbarhet kan kopplas samman.

– Genom att arbeta tillsammans kan vi förändra mer än vi tror, säger Malthed.