Den lokala valrörelsen är på väg in i den heta och det känslosamma slutskedet. Under en hel sommar har partierna lagt ner idogt arbete med att lyfta fram sina lokala budskap. Det har satts upp affischer, lagts i broschyrer i brevlådor, deltagits i skoldebatter, argumenterat på internet, skrivits debattartiklar och många gräsrötter har stått vid valstugorna och pratat med väljare. Alla partier kan vara stolta över sina insatser, och tillsammans utgöra ett levande bevis på att norrtäljepolitiken lever och frodas.

Som alltid är upploppet speciellt. De stora partierna med pengar genomför egna lokala opinionsundersökningar, som de inte berättar utanför den inre kretsen. Där kan de få en fingervisning kring hur mandatfördelningen i kommunfullmäktige ser ut enligt prognoserna. Min bedömning att en sådan undersökning damp ner i mailkorgen hos de konservativa för inte alltför lång tid sedan.

För jag har aldrig varit med om att ett lika välorganiserad negativt kampanjande mot Liberalerna som pågår just nu.

Några exempel. Moderaterna lanserade igår en mycket välarbetat och professionell affisch som det står "En röst på L och C i kommunvalet är en röst på V och MP - rösta på Moderaterna", något som dess företrädare unisont och kalibrerat delade mer eller mindre samtidigt under gårdagen. Det är fullt möjligt att den har ingått i valplanen sedan start. Men varför inleda en sådan vilseledande kampanj just en vecka innan valet? Det är opartisk sätt en riktig bra kampanj, kirurgisk preciserad för alla osäkra väljare, att så tvivel kring vilka Liberalerna vill styra med. Något som de däremot har de varit konsekventa med under hela valrörelsen är att det var Liberalerna som "avsatte en moderat KSO".

Göran Pettersson, Moderaternas ordförande, verkar ha en enda sak i sitt huvud - vad Robert Beronius har sagt, just nu säger eller kommer att säga. Under majoriteten av valrörelsen så har jag sett liknande inlägg, kommentarer och debattartiklar, där han är helt fokuserad på Roberts förehavanden. Om det ingår i den på förhand utformade strategin eller blott är en personlig vendetta vet nog bara Göran Pettersson själv. Men att Moderaterna utsett oss till valets huvudfiende är en lågoddsare.

(Den faktiska affischen, lånad från deras FB)

SD är inte sena att haka på Moderaternas negativa kampanjande. Andrea Kronvall har skrivit en ledartext här på Allt om Norrtälje där hon argumenterar för att en stödröst på Liberalerna ger ett "vänsterstyre". Utöver det har hon varit mycket aktiv på sociala medier och hamrat in samma budskap; en röst på Liberalerna är en röst på "Vänsterstyret", som de konservativa väljer att kalla mittenstyret. Utan att komma ihåg att Tidö lokalt i början av mandatperioden kallades för det "blåbruna styret" av företrädare från S, C och V. Något Andrea och hennes partikamrater då fann ovärdigt. "But it's OK when we do it", kanske?

KD har agerat mer värdigt, och där har jag nästan dåligt samvete efter att tryckt till dem onödigt hårt i diskussioner. Ber härmed om ursäkt för det, jag har varit onödig konfrontativ!

Frågan som då infinner sig är på vilka grundvalar som M och SD hetsar igång narrativet om att Liberalerna är en "garanterad röst på Vänsterpartiet"? Kan det vara så att de vet något vi andra inte vet? Att läget i kommunen är oerhört jämt? Att de lägger in en sista växel för att skrämma upp de borgeliga väljarna som ännu inte röstat, för att få ett mandat till? Eventuellt.

Men stämmer de påståenden som ligger till grund för attackerna?

Liberalerna har hela tiden sagt att vi gör det som är bäst för Norrtälje kommun. Vi är därmed beredda att att samarbeta med alla partier. Det har Robert skrivit cirka hundra gånger. Men inte ett ord om det från M och SD. Lokalt handlar ett kommunstyre om ca 80% management och 20% ideologi. Man ska därför inte överdriva de ideologiska motsättningarna, de avhandlas alltid under en förhandling där det bestämts vilka förslag som ska drivas igenom under mandaperioden. Resten av perioden handlar om samarbete mellan vuxna människor.

Det vi däremot har sagt är att vi inte vill släppa in SD och V i ett styre under nästkommande mandatperiod, vi kan däremot samarbeta med partierna. Men vi går till val på nuvarande setup - ett mittenstyre (S, L, C och MP). Där inte Vänsterpartiet ingår, oavsett vad M och SD hävdar.

En stor del varför jag själv, som borgelig sinnad, kan tänka mig det handlar helt enkelt om Socialdemokraterna. De är det i särklass mest proffesionella partiet i Norrtälje. Dess representanter är värdiga, kunniga, pålästa och lätta att ha att göra med. Man kan lita på att Socialdemokraterna gör det dem säger. Även fast jag stark ogillar deras ideologi, och blir magsjuk när jag tänker på den socialdemokratiska hegemoni som byggts upp i Sverige (och bör avvecklas) så kompenseras det med att deras lokala företrädare är allt det man kan kräva en lokalpolitiker. För lokalt handlar det mer om person än ideologi. På riksnivå bär ideologi betydligt högre vikt. Men oavsett verkar det inte som vi har en uppsjö av alternativ här lokalt. Frågan behöver då ställas:

Kan M och SD tänka sig att samarbeta med L efter valet?

Nej, är det enkla svaret! Andrea Kronvall har till mig vägrat att besvara den frågan. Trots att hon fått många försök. Moderaternas Göran Pettersson har varit vagare och sagt att det "måste till ett reformerat Liberalerna", vad nu det ska betyda? Så vilka är det som egentligen inte kan tänka sig att samarbeta med gamla Tidö-gänget? Inte är det Liberalerna.

Varför vill då M och SD måla in Liberalerna i ett hörn, med begränsande handlingsalterantiv? Deras gemensamma utspel bidrar ju bara till en självuppfyllande profetia. Det är där det blir ovärdigt. Att avsluta en valrörelse med ett så uppenbart vilseledande fulknep. Det värsta är att det nog kan funka i dagens fördummande mediala landskap.

Det här riktar sig till dig som vill se ett maktskifte i Norrtälje kommun och ett styre med Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

På riksnivå diskuteras just nu stödröster på Liberalerna. Jimmie Åkesson har varit tydlig med vår hållning: Sverigedemokrater stödröstar inte på Liberalerna. Är man sverigedemokrat röstar man på Sverigedemokraterna. Hur borgerliga väljare väljer att agera i riksdagsvalet är upp till dem.

Men kommunvalet är en helt annan sak.

Efter valet 2022 hade M, SD och KD tillsammans 30 av kommunfullmäktiges 61 mandat. Det fattades alltså ett enda mandat för att de tre partierna skulle ha haft egen majoritet.

Tillsammans med Liberalerna bildade vi istället ett majoritetsstyre. Men knappt två år senare valde L att lämna samarbetet. Därmed föll styret och den moderata kommunstyrelseordföranden fick lämna sin post.

Liberalerna gick istället samman med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, med Vänsterpartiet som stöd. Norrtälje fick en socialdemokratisk kommunstyrelseordförande.

Det är värt att komma ihåg för borgerliga väljare, inte minst moderater, som funderar på att lägga en strategisk röst på Liberalerna i kommunvalet.

Det handlar inte om vad man tycker om Liberalerna som parti. De har naturligtvis rätt att välja vilka de vill samarbeta med. Men väljarna har också rätt att veta vad den egna rösten kan få för konsekvenser.

Inför årets val finns möjligheten att M, SD och KD tillsammans når de 31 mandat som krävs för egen majoritet. Då behövs inga stödröster på Liberalerna för att skapa ett stabilt alternativ till dagens styre. Tvärtom kan en röst som flyttas från något av de tre partierna göra skillnad i mandatfördelningen.

Liberalerna har dessutom varit tydliga med sina röda linjer lokalt och sitt motstånd mot att samarbeta med Sverigedemokraterna. Det är deras besked och det ska borgerliga väljare ta på allvar.

Det här är därför ingen uppmaning till den som vill behålla dagens styre. Det är en enkel sakupplysning till dig som vill byta ut det.

Vill du se M, SD och KD styra Norrtälje kommun efter valet bör du också rösta på något av dessa partier i kommunvalet.

2022 hade M, SD och KD 30 mandat. Det fattades ett.

2026 kan vi få det.

Låt därför inte en stödröst på Liberalerna i kommunvalet bli mandatet som räddar vänsterstyret kvar i Norrtälje kommun.

En rapport från Rädda Barnen visar att barnfattigdomen i Sverige ökar, och att allt fler barn växer upp i hushåll där pengarna inte räcker till. Barnfamiljernas ekonomi har urholkats när samhällets stöd inte har hängt med. I Norrtälje kommun handlar det om nästan 1 500 barn. Enligt SCB blir gruppen som inte har råd att åka på en veckas semester större, och värst är det för ensamstående arbetarkvinnor där hela 39 % inte har råd att åka på en veckas semester per år.

Barn väljer inte sina uppväxtvillkor. De kan inte påverka om en förälder blir arbetslös, sjukskriven eller tvingas leva på en låg inkomst. Därför kan inte heller deras möjligheter i livet få avgöras av just det. Ett samhälle som menar allvar med jämlikhet måste se till att alla barn får en trygg uppväxt – oavsett föräldrarnas ekonomi.

Inför sommaren är det många familjer som inte har några planer alls. Region Stockholms beslut om gratis kollektivtrafik för barn och unga under loven underlättar en del. Norrtälje kommuns satsning på Aktivitetsbanken och det avgiftsfria Mitt Sommarlov gör också skillnad. Men för många familjer räcker det inte. Hindren är ofta små för den som har pengar, men stora för den som saknar dem. Bussen går inte dit aktiviteten finns eller matsäcken kostar pengar.

Barnafödandet är det lägsta på decennier och att skaffa barn är för många ett stort ekonomiskt risktagande. En paradox är att när det föds färre barn sker samtidigt på många håll nedskärningar i förskola och skola som gör att barngrupperna blir större. I Norrtälje har dock Mittenkoalitionen, tillsammans med Vänsterpartiet, lagt ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur de allra största barngrupperna i förskolan ska bli mindre med bibehållen lärartäthet. Förskolan och skolan har ett tydligt kompensatoriskt uppdrag och ska bidra till att jämlika förutsättningar för varje barn. Därför är satsningar på små grupper och utbildad personal oerhört betydelsefulla för barns framtida möjligheter.

Men familjen är också viktig. Det är viktigt att familjen, hur den än ser ut, har möjlighet ge sina barn goda förutsättningar. Partierna har insett detta och flera partier lanserade därför under Almedalsveckan olika vallöften riktade direkt till familjerna. Kristdemokraterna vill höja barnbidraget till 2 000 kronor i månaden. Det är dock värt att minnas att partiet under den gångna mandatperioden inte har genomfört någon sådan förstärkning av barnfamiljernas ekonomi. Dessutom har regeringen infört kvalificeringsregler som innebär att nyanlända familjer inte längre omfattas av välfärdssystemen. Moderaterna i sin tur lovar skatteavdrag som kan ge en familj med två arbetande föräldrar ca 5000 kronor mer i månaden. Insatser som billigare kollektivtrafik (Mp), levande landsbygd (C) och slopat karensavdrag (S) påverkar givetvis också barnfamiljer positivt, även om mer indirekt.

Vänsterpartiet lanserade ett familjepaket med konkreta insatser som 15 000 kr i bebispeng när första barnet föds, höjt barnbidrag med 500 kr i månaden och extra tillägg på 300 kr i månaden för ensamstående. Utöver detta höjda bostadsbidrag och 100 nya öppna förskolor runt om i landet. Partiet vill också satsa på avgiftsfria sommarlovskort i kollektivtrafiken, kort som också ska innebära fritt inträde till vissa museer och andra attraktioner.

Vänsterpartiets familjepaket skulle innebära lättnader för de 1500 barn och unga i kommunen som växer upp under knappa förhållanden. Det skulle innebära skillnader för de ensamstående som idag inte kan åka på en veckas semester med barnen. Skillnaden mellan Moderaternas och Vänsterpartiets förslag handlar främst om synen på välfärden. Moderaternas modell bygger på att den som arbetar ska belönas medan Vänsterpartiet menar att barn inte ska ha sämre livsvillkor därför att en förälder är arbetslös, sjuk eller ensamstående.

Barn väljer inte sina föräldrar. Därför kan inte livsvillkoren helt avgöras av föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden. Ett samhälle som menar allvar med jämlikhet investerar i barn – inte därför att det är välgörenhet, utan för att det är grunden för ett demokratiskt och hållbart samhälle. Vänsterpartiets familjepaket tar sin utgångspunkt just där: i barnens behov, inte i föräldrarnas lönebesked.

Socialdemokraterna är fortsatt ohotat största parti i den partisympatiundersökning Norrtelje tidning låtit göra. Den visar också på en ökning för S på två procentenheter. Vi tror på mer och det torde leda till nya mandat i kommunfullmäktige.

Så långt gott och väl, men undersökningen oroar också. Ett orosmoln är att SD kan bli största parti på högerkanten. Det ger Andrea Kronvall råg i ryggen, och hon kommer sannolikt att kräva posten som kommunstyrelsens ordförande, den kommunala post med störst inflytande. Och vem kan klandra henne? Hon skulle bara agera på gängse politiska villkor.

Moderaterna går en välförtjänt kräftgång, tappar 3 procentenheter medan SD ökar med hela 4.

Slutsatsen är uppenbar: en röst på högern i valet i september är en röst på Sverigedemokraterna i förarsätet. Är det vad den samlade borgerligheten vill? Sälla Norrtälje till kretsen av SD-styrda kommuner?

Jag tror att många allmänborgerliga väljare upplever ett dilemma. Man vill se borgerliga partier i styret, men man vill inte att SD ska styra. 

De flesta konservativa partier har drag av liberalism i ideologi och politik. Glöm då inte att SD i ungersk anda proklamerat sig som ett “illiberalt” parti och har utnämnt liberalismen till sin huvudfiende. Där ligger den stora delen av det borgerliga dilemmat.

Liberalerna i Norrtälje följer den nationella trenden och ligger nu under den kommunala tvåprocentsspärren. Om valresultatet blir som undersökningen åker de ur fullmäktige. Det var rakryggat av Liberalerna att stå upp mot Sverigedemokraternas illiberala trollkonton. Det är synd om borgerliga väljare straffar Liberalerna för att de visar stake. Då har man inte förstått vad som står på spel.

Häromveckan publicerade 39 statsvetare, bland dem flera högt profilerade, en debattartikel i Aftonbladet som varnade för att den nuvarande högerpolitiken leder till att tilliten i samhället urholkas. Tilliten till det politiska systemet, till myndigheter, organisationer, vissa företag och till varandra brukar kallas för Nordens guld. Tilliten skapar stabila samhällen med hög välfärd. Urholkas tilliten genom att befolkningsgrupper ställs mot varandra hotas fundamenta i våra nordiska samhällen. Tilläggas kan att om den ekonomiska ojämlikheten tillåts fortsätta växa i galopptakt blir effekten densamma.

Läs professorsanalysen här: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/y5887a/samhallsvetare-vi-delar-juristernas-oro?

Verkligheten ser alltså ut så här: en röst på M eller KD i kommunvalet är en röst på att sätta SD i förarsätet. Samma gäller nationellt. Kristersson har inte visat stake nog att stå upp mot Åkesson. Han har sålt sin själ till Sverigedemokraterna genom att mot löfte att efter valet, om det blir en Tidövinst, få sitta kvar som statsminister. Men han har i samma veva lovat bort viktiga ministerposter till SD med åtföljande bestämmande över betydelsefulla politikområden. Kristersson blir Åkessons marionett. En röst på Kristersson blir en röst på Åkesson. Är det vad borgerligheten vill?

Och i Norrtälje: En röst på Tjörnhammar eller på Imeryd blir en röst på Kronvall. Är det vad borgerligheten vill?

Ofta när vi läser om Norrtäljemodellen handlar det om ekonomiska underskott. Är sjukvård och omsorg i Norrtälje kommun osedvanligt kostsam? Eller är den rent av väldigt billig?

I år fyller Norrtäljemodellen 20 år. Norrtäljemodellen är en unik samarbetsmodell som integrerar allt från akutsjukvård till äldreomsorg och LSS. Detta är idag organiserat som ett kommunalförbund (KSON) som beställer vård och omsorg, och ett vårdbolag (Tiohundra AB) som är huvudutförare av vård och omsorg i kommunen, men bolaget konkurrerar även med privata vård- och omsorgsaktörer.

Kommunalförbundet styrs av Region Stockholm och Norrtälje kommun, som båda har lika många ledamöter i den politiska direktionen. Tiohundra AB ägs till 100% av kommunalförbundet.

Den direkta och tydliga anledningen till att Norrtäljemodellen startades var hotet om nedläggning av Norrtälje sjukhus som akutsjukhus av besparingsskäl. Men redan långt innan det fanns ett missnöje lokalt med att man centralt i Stockholm inte förstod vårdutmaningarna i en geografiskt stor kommun med äldre befolkning som Norrtälje var redan då. Det fanns en övertygelse bland anställda och bland lokala politiker att vi har lösningar som kan rädda kvar vården i Norrtälje.

När Norrtäljemodellen sjösattes i januari 2006 var det med löften om att samordningen mellan vård och omsorgsformer skulle spara in de 20 mkr årligen som det var tänkt att spara in på att stänga akutmottagningen. Och här är roten till 20 år av underfinansiering.

Region Stockholm har mellan 2006-2022 styrts av Moderaterna. Norrtäljemodellen har år efter år gått med underskott. Resurser har tillskjutits i efterskott, men ingen har egentligen tagit sig tid att undersöka vad underskotten härrör i. I stället har KSON hängts ut som en politisk nivå som inte klarar sitt ekonomiska uppdrag. Men trots ständiga besparingar har det aldrig framkommit några klagomål på verksamhetsuppfyllelsen. Tvärtom är patienter och brukare i Norrtälje kommun nöjda med allt från hemtjänst till sjukhusvård. Något som antagligen under åren bekräftat att modellen är ett osedvanligt bra besparingsprojekt.

Norrtälje sjukhus är det billigaste akutsjukhuset i landet, vården är per invånare är toppfem på billighetslistan i regionen. Kostnaden för omsorgen är också jämförelsevis låg.

Under den senaste mandatperioden har det börjat hända saker, även om det går långsamt. En ny modell för fördelning av statsbidrag som grundas på faktiska behov har tagits fram och KSON har fått möjlighet att presentera sina behov inför beslut om medlemsbidrag hos de båda medlemmarna. Med kommunen finns nu ett tätare samarbete på plats och det är viktigt att det också kommer till stånd med regionens högsta ledning, där styrningen fortfarande är otydlig.

Norrtäljeborna har länge fått en billigare vård än resten av regionen, demografin till trots, vårdgivare i kommunen har fått lägre ersättning än vårdgivare i resten av regionen. Det beror inte på att KSON inte kan klara det ekonomiska uppdraget. Enligt en färsk revisionsrapport är det, tvärtom, KSON som varit pådrivande och sett till att viktiga ärenden lyfts till regionfullmäktige, trots att det borde vara regionsstyrelsens ansvar. Nu måste båda medlemmarna ta sitt ansvar och den långvariga underfinansieringen av verksamheten under 16 år av högerstyre brytas en gång för alla.

Vården i Region Stockholm ska vara jämlik. Det är en grundläggande princip – men i praktiken är det långt ifrån verklighet.

För kvinnor som bor utanför innerstaden är tillgången till mammografi sämre. I en region som präglas av både landsbygd och en vidsträckt skärgård innebär dagens system att många måste resa långt för att genomföra en undersökning som bokstavligen kan rädda liv. För kvinnor i yrkesverksam ålder handlar det ofta om att behöva ta ledigt från arbetet för att ta sig till en mottagning i de centrala delarna av länet.

Detta är inte rimligt.

Mammografi är en av de mest effektiva metoderna vi har för att upptäcka bröstcancer i tid. Samtidigt vet vi att deltagandet påverkas av hur tillgänglig vården är. I Region Stockholm ligger deltagandet lägre än i flera andra regioner – och det är ingen slump.

I exempelvis Skåne och Västra Götaland har man arbetat mer aktivt med att öka tillgängligheten och når också högre deltagande i screening. Erfarenheterna är tydliga: när vården finns nära människor, då deltar fler.

Varför gör vi inte samma sak i Stockholm?

Mammografibussar är en konkret och beprövad lösning. Genom mobila enheter kan screening erbjudas närmare kvinnors vardag – i ytterområden, på landsbygden och i skärgården. Det sänker trösklar, sparar tid och ökar sannolikheten att fler faktiskt genomför sina undersökningar.

Det handlar inte om bekvämlighet. Det handlar om liv.

Tidig upptäckt av bröstcancer är avgörande för överlevnad och för att undvika svåra behandlingar. Varje utebliven screening är en risk vi inte har råd att ta.

Ändå väljer den styrande vänstermajoriteten i Region Stockholm att inte prioritera denna fråga.

Det är ett politiskt val – och ett svek mot de kvinnor som bor utanför de mest centrala delarna av länet.

Vi moderater menar att vården ska finnas nära människor, inte tvärtom. Mammografibussar är ett konkret steg för att göra vården mer tillgänglig, mer jämlik och mer effektiv.

Därför är vår uppmaning tydlig: inför mammografibussar i Region Stockholm.

Kvinnors hälsa kan inte vänta.

Isabelle Ankarfjärd Jäger (M)
Ledamot i regionfullmäktige i Stockholm och styrelseledamot i M-kvinnorna Stockholms län

Anders Borg kommer till Norrtälje i mitten av april för att prata om världsekonomin inför det lokala näringslivet.

Det är den 16 april som Anders Borg gästar en företagarfrukost i Norrtälje där han kommer att föreläsa om det rådande världsläget, svensk ekonomi och handelspolitikens påverkan.

Evenemanget är en del av det nybildade Moderata företagarrådets verksamhet i kommunen, och arrangeras på restaurang Culinar på Campus Roslagen.

– Vi har startat ett lokalt moderat företagarråd och det är inom ramen för det som vi anordnar den här företagarfrukosten, säger Göran Pettersson, ordförande för Moderaterna i Norrtälje kommun.

Att kunna bjuda in en tidigare finansminister till ett lokalt evenemang ser han som en viktig möjlighet.

– Anders Borg är intressant för många att lyssna på, inte minst i dessa tider. Nu råkar det sammanfalla med spännande världsekonomiska händelser. Han är en intressant talare även om detta hade skett vid ett lugnare läge, säger Göran Pettersson.

Efteråt finns även möjlighet för deltagarna att ställa frågor till den tidigare finansministern.

– Besökare kan förvänta sig att få lite större förståelse för den ekonomiska situationen i världen, avslutar Pettersson.

Lotta Lindblad Söderman (M), kommunstyrelsens ordförande kommer att lämna sitt uppdrag i samband med maktskiftet nästa vecka och på tisdagen presenterades hennes ersättare som gruppledare.

Det var på måndagen som Moderaterna lät meddela att Lotta Lindblad Söderman, inte kommer att leda oppositionen efter maktskiftet nästa vecka. Under tisdagsförmiddagen meddelade Moderaterna att det är Staffan Tjörnhammar som kommer att ta över som oppositionsråd och gruppledare, när Lindblad Söderman lämnar sin post efter maktskiftet den 23 september, vilket Norrtelje Tidning var först med att rapportera om. 

Staffan Tjörnhammar inledde sin politiska bana i Norrtälje 2014 och har sedan dess haft flertalet uppdrag. Senast har han varit ordförande för Campus Roslagen. Tidigare var han vice ordförande i kommunstyrelsen, en post han lämnade kort efter den så kallade “lönechocken” 2022, där man beslutade om en ny beräkningsgrund för arvodena till bland annat kommunalråden.

Beslutet väckte stor uppmärksamhet, i såväl Sverige som internationellt, och ledde till att Tjörnhammar, efter en tids tystnad, alltså valde att avsäga sig sina högsta politiska uppdrag inom Norrtälje kommun.

Allt Om Norrtälje söker Staffan Tjörnhammar för en kommentar.

Lotta Lindblad Söderman (M) lämnar rollen som gruppledare i Norrtälje.