Ön Arholma i Norrtälje kommun blir från 2026 en av tre service- och trygghetspunkter i Stockholms skärgård, där invånare och besökare ska kunna få hjälp vid kris eller krig.

Arholma har valts ut som en så kallad SOT-punkt – en plats där invånare och besökare ska kunna få hjälp vid allvarliga kriser, som elavbrott, snöstormar eller krig. Det rapporterade Mitt i Stockholm först.

Bakom satsningen står Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som avsatt 2,4 miljoner kronor till projektet.

Även Möja och Utö får liknande funktion.

På SOT-punkterna ska det gå att tanka, handla mat och kommunicera även om samhällets vanliga system slås ut.

Invigningarna planeras till 2026.

Norrtälje kommun ser nu över möjligheten att ta tillvara på överbliven skolmat genom frystorkning. Syftet är att både minska matsvinnet och skapa ett långsiktigt livsmedelslager för att stärka kommunens krisberedskap.

Bakgrunden är rekommendationer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som uppmanar kommuner att kunna försörja sin befolkning med mat i minst 100 dagar vid en samhällskris.

Samtidigt slängs dagligen stora mängder mat i skolor och andra offentliga verksamheter.

Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden, vill att kommunen tar vara på överskottsmaten från skolköken genom att frystorka den.

–  Matsvinn kan bli en resurs istället för ett problem. Genom frystorkning kan vi både minska svinnet och skapa ett livsmedelslager som tryggar vår matförsörjning vid kriser, säger Robert Beronius (L), i ett pressmeddelande.

Frystorkning är en konserveringsmetod där mat först fryses och sedan torkas i vakuum. Det gör att den kan lagras i många år utan att förlora smak eller näringsvärde. Den frystorkade maten tar dessutom minimalt med plats och kan enkelt återfuktas vid behov.

Utredningen om möjligheten att införa frystorkning av överbliven skolmat ingår i barn- och skolnämndens verksamhetsplan för 2026.

Den ska vara färdig senast den 30 april samma år. Ambitionen är att både minska klimatpåverkan och stärka kommunens beredskap vid exempelvis naturkatastrofer eller andra händelser som påverkar livsmedelsförsörjningen.

Trots ett ökat säkerhetsläge och tre år av krig i Europa har inga nya skyddsrum byggts i Sverige. Tvärt om har skyddsrummet minskat i antal och så även i Norrtälje. 

När Rysslands invasion av Ukraina inleddes 2022 ökade intresset för skyddsrum markant. Men istället för att byggas ut har antalet skyddsrum minskat något.

I Norrtälje kommun finns idag 196 skyddsrum med plats för cirka 23 200 personer, vilket motsvarar skydd för 35 procent av invånarna.

I hela Sverige finns omkring 63 500 skyddsrum, vilket är ungefär 400 färre än för tre år sedan. I Norrtälje kommun har sex skyddsrum försvunnit från kartan sedan 2022, vilket innebär ett tapp på drygt 500 platser.

Minskningen beror ofta på att skyddsrum tillfälligt plockas bort från MSB:s karta vid ombyggnationer eller renoveringar.

– Antalet skyddsrum varierar lite från år till år, om en fastighet byggs om plockar vi bort skyddsrummet från kartan, och när det har ersatts återkommer det, säger Anders Johannesson, chef för enheten för befolkningsskydd på MSB till Newsworthy.

Inventeringen av landets skyddsrum pågår nu i större skala. Enligt MSB ska 10 000 skyddsrum granskas under året. Målet är att säkerställa att de kan tas i bruk inom 48 timmar, vilket är kravet.

Skyddsrummen används i dag ofta som förråd eller andra utrymmen, men får enligt lag inte vara permanent ombyggda så att funktionen äventyras.

Norrtälje tillhör de så kallade skyddsrumstätorterna, där behovet av skyddsrum bedöms vara högre på grund av befolkningstäthet och samhällsviktiga funktioner.

Däremot finns det nybyggda områden som saknar skyddsrum, vilket är ett problem som MSB nu kartlägger.

Nyårsfirandet 2023/2024 ledde till att 81 personer behövde sjukhusvård för fyrverkeriskador i Sverige. Detta är den högsta siffran på över ett decennium och ett tydligt avsteg från den tidigare nedåtgående trenden.

I Stockholms län ser dock den långsiktiga minskningen ut att fortsätta, enligt statistik från MSB och Socialstyrelsen, som Newsworthy har analyserat.

Nationellt sett är fyrverkeriskador oftast kopplade till män över 18 år, och vanligast är skador på händer, armar, ansikte och ögon. Vid det senaste nyårsfirandet stack dock statistiken ut, då nästan hälften av de skadade – 37 av 81 – var mellan 13 och 17 år.

– Vi är medvetna om att det är ett problem med unga som får tillgång till fyrverkerier, det är något vi hört från Tullverkets sida. Det beställs mycket fyrverkerier över internet från andra EU-länder och tullen rapporterar att det är en ganska hög andel som är adresserade till minderåriga. Dels är det billigare att skicka efter, dels kan man köpa smällare – som inte får användas i Sverige. Och sedan görs ingen kontroll, ofta är det bara att klicka i en ruta att man är över 18 år, säger Rolf Weinander, till Newsworthy.

Samtidigt var majoriteten av de skadade – 60 av 81 – åskådare som inte själva hanterade fyrverkerierna.

– Det tyder tyvärr på att de som avfyrar inte gör på rätt sätt. Om människor följde de instruktioner som finns på fyrverkeripjäser och man höll säkerhetsavstånden skulle vi inte ha några olyckor alls. Nästan alla olyckor beror på felanvändning, medvetet eller omedvetet. Sedan är det, som de flesta förstår, många som är berusade vid tolvslaget, och då försvinner omdömet och man tänker sig inte för, säger Rolf Weinander.

I Stockholms län har skadorna emellertid minskat över tid. Mellan 2018 och 2023 sökte i genomsnitt elva personer per år vård för fyrverkeriskador. Detta jämfört med 20 per år under perioden 2008–2013. Under första kvartalet 2024 fick fyra personer vård för fyrverkeriskador i regionen.

De senaste decennierna har reglerna för fyrverkerier successivt skärpts, och försäljningen har minskat. Åtgärderna tycks ha haft effekt, även om fjolårets nyårsfirande nationellt sett sticker ut.

På måndagen testas uthusvarningen för Viktigt meddelande till allmänheten, VMA.

Det är klockan 15.00 som utomhusvarningen Hesa Fredrik och signalen Viktigt meddelande till allmänheten testas. VMA är en del av Sveriges krisberedskap och används vid störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Varningen kan användas som beredskapslarm och flyglarm om Sverige skulle råka i krig.

För att säkerställa att signalen fungerar testas den fyra gånger om året, första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.

Vid senaste testtillfället 4 december, uteblev signalerna på grund av ett tekniskt fel, vilket Allt Om Norrtälje rapporterade om. 

– Det har uppstått ett tekniskt fel i utomhusvarningen i Stockholms stad och i Stockholms norra delar och det kan vara så långt som upp till Norrtälje, sade Marcus Årskog, kommunikatör vid MSB till P4 Stockholm. 

Signalen låter oavbrutet i sju sekunder, sedan följer fjorton sekunders tystnad. Signaltestet pågår under minst två minuter.

På måndagen klockan 15.00 skulle utomhussignalen för Viktigt Meddelande till Allmhänheten, VMA testas i enlighet med rutin, men tekniken strulade av hittills okänd anledning och signalen uteblev på flera orter i Stockholms län.

– Det har uppstått ett tekniskt fel i utomhusvarningen i Stockholms stad och i Stockholms norra delar och det kan vara så långt som upp till Norrtälje, säger Marcus Årskog, kommunikatör vid MSB till P4 Stockholm. 

Marcus Årskog menar att det är en händelse av allvarlig karaktär att det inte gick ut någon signal på flera orter under måndagen.

– Vi gör de här testerna för att se om systemet fungerar, och den här gången så fungerade det inte. Vi håller just nu på att felsöka systemet tillsammans med Storstockholms brandförsvar, säger han.

På måndagen klockan 15.00, testas utomhussignalen för Viktigt Meddelande. Signalen låter oavbrutet i sju sekunder, sedan följer fjorton sekunders tystnad. Testet pågår under minst två minuter och avslutas med signalen för “Faran över”.

Hesa Fredrik och signalen “Viktigt meddelande till Allmänheten”, VMA är ett varningssystem som används vid olyckor, störningar i viktiga samhällsfunktioner, allvarliga händelser och är en del av Sveriges krisberedskap.

För att kontrollera att signalen fungerar adekvat testas den fyra gånger per år: Första helgfria månaden i mars, juni, september och alltså idag 4 december.

Läs mer om VMA här

Och här