Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.

På torsdagen den 26 mars 2026 registrerades ett nytt bolag i Norrtälje. AX Trading AB är ett aktiebolag som ska bedriva att som franchisetagare via nätauktioner sälja begagnade maskiner och fordon såsom betongsåg, sopmaskin, hjullastare, grävmaskiner med mera.

Bolaget ska även utföra högklassig bilvård. Uppgift om företrädare saknas i tillgängligt material.

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: https://alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

I varje lågkonjunktur finns en grupp som drabbas först och hårdast. Det är ofta de unga som är nya på arbetsmarknaden som drabbas hårdast.

För unga är det första jobbet inte bara ett jobb. Det är inträdesbiljetten till vuxenlivet. Det innebär att en hel generation nu riskerar att få en sämre start i arbetslivet, när risken för en lågkonjunktur ökar. Det första jobbet är sällan det mest kvalificerade. Men det är ofta det viktigaste.

Därför är det rätt att sänka kostnaderna för att anställa unga. Från den 1 april sänks arbetsgivaravgiften för unga mellan 19 och 23 år med en tredjedel. För det lilla företaget kan det vara avgörande. Skillnaden mellan att våga anställa, eller låta bli.

Kritiken mot sådana reformer brukar vara förutsägbar: de anses dyra, trubbiga eller ineffektiva. I vissa fall finns fog för invändningarna. Men alternativet – att låta en generation unga vänta på bättre tider – är svårare att försvara.

De senaste årens ekonomiska politik har i viss mån rört sig i rätt riktning för att stärka arbetslinjen: sänkta kostnader för företagande, skatteförändringar som ökar drivkrafterna att arbeta och reformer som stärker hushållens ekonomi. Effekterna ska inte överdrivas. Men i en osäker tid kan marginaler vara avgörande.

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga gör skillnad, både för viljan att arbeta och för företagens möjligheter att växa. Men viktigast av allt: det öppnar dörrar för unga.

Sverige behöver inte fler som fastnar i bidragssystem. Sverige behöver fler som går till jobbet.

Den 1 juni 2026 försvinner ett av de mest absurda kraven i svensk alkoholpolitik. Det så kallade matkravet skrotas. Restauranger, barer och caféer ska inte längre tvingas servera lagad mat eller ha ett fullskaligt kök för att få servera alkohol.

Det är på tiden.

Regeln har länge varit ett exempel på hur välmenande moralism blivit dyr byråkrati. Som om en tallrik lasagne automatiskt gjorde alkoholservering tryggare. Resultatet har inte blivit mindre alkoholproblem, men däremot färre idéer, färre mötesplatser och högre kostnader för företagare.

När matkravet nu tas bort blir Sverige lite friare. Och faktiskt lite trevligare.

Förändringen öppnar för nya typer av mötesplatser: vinbarer, ölhak, små scener, kaféer och uteserveringar som kan leva utan att låtsas vara restauranger. Det gynnar stadsliv, kulturoch det stärker besöksnäringen.

Förenklingsrådet uppskattar att krognäringen kan spara upp till 3,9 miljarder kronor per år när kravet försvinner. Det är pengar som kan bli investeringar, jobb och liv i stadskärnor som annars riskerar att slockna tidigt på kvällen.

Men statliga regelförenklingar räcker inte. Även Norrtälje kommun måste göra sin del.

Ett konkret steg vore att helt slopa avgiften för uteserveringar evenemang på offentliga platser. För kommunen är intäkten marginell. För den enskilda krögaren kan den vara avgörande. Fler uteserveringar betyder mer liv, ökad trygghet och attraktivare stadsmiljöer. Det är en vinst för alla, utom möjligen för den reflexmässiga avgiftsivern.

Samma logik gäller kommunala tillsynsavgifter. Företag ska inte användas som kassakor. Avgifter ska spegla faktisk tillsyn, inte fungera som dolda skatter. Vill man ha ett starkt näringsliv måste man erbjuda rimliga och förutsägbara villkor.

I Norrtälje finns en stark företagaranda – över 17 procent av invånarna driver företag, långt över rikssnittet. Det är en enorm tillgång. Men den kräver rätt förutsättningar.

Efter en karriär som elitidrottare och byggentreprenör arbetar Kent Rensvik i dag som projektledare vid stambyten på beställarsidan. Genom sitt bolag Rensvik Byggkonsult AB hjälper han föreningar och fastighetsägare att navigera i ett av fastighetens mest komplexa och kostsamma underhållsprojekt.

För många bostadsrätts- och hyresgästföreningar är stambytet ett av de största och mest komplicerade projekten de genomför. Det handlar inte bara om tekniska lösningar, utan också om ekonomi, planering och kommunikation.

Just i den processen arbetar Kent Rensvik i dag som fristående projektledare genom sitt bolag Rensvik Byggkonsult AB. Utöver uppdrag mot föreningar och fastighetsägare hjälper han även privatpersoner som ska bygga nytt eller bygga om – från bygglovsansökningar och kalkyler till upphandling av entreprenörer och stöd i materialval.

Idrotten lärde mig att fokusera på rätt saker

Han är uppväxt i Roslagen och har en bakgrund som elitidrottare, något han menar har präglat hur han arbetar i dag.

– Idrotten lärde mig att fokusera på rätt saker vid rätt tidpunkt och att arbeta strukturerat mot ett mål.

Under en period bodde han i Danmark, där han i nästan tio år kombinerade elitidrott med studier inom byggbranschen.

– Jag levde i princip på triathlon genom sponsor- och prispengar samtidigt som jag utbildade mig till platschef inom bygg. Min pappa arbetade som platschef på PEAB, och när han blev sjuk flyttade jag hem till Sverige och tog över efter honom.

Stambyte är en väldigt komplex process

Efter en tid inom byggbranschen växte tanken på att starta eget fram.

– Jag kände ganska snabbt att det här kan jag faktiskt göra själv. Så 2009 startade jag Roslagens Byggentreprenad. Mitt första uppdrag var faktiskt ett stambyte, och det andra projektet var att bygga Åtellet i Norrtälje. Efter det började verksamheten rulla på.

Under åren som entreprenör arbetade han med ett stort antal stambytesprojekt och byggde upp en omfattande erfarenhet av teknik och projektledning. Totalt har han varit involverad i stambyten och större renoveringsprojekt omfattande över 1 200 lägenheter.

I dag arbetar han i stället på beställarsidan.

– Stambyte är en väldigt komplex process, särskilt när människor bor kvar i fastigheten under arbetet. I dag arbetar jag som projektledare och representerar beställaren.

Erfarenheten från båda sidor av bordet är enligt honom hans största styrka.

– Jag förstår både entreprenörens och beställarens perspektiv på ett stambyte. Jag vet vad som är viktigt i kalkyler, tidsplaner och upphandlingar. För att ta ett exempel stämmer ofta inte kalkylerna från entreprenörssidan överens med verkligheten. Därför arbetar jag mycket med riskkalkyler och buffertar när jag gör budgetar åt föreningar.

Ett stambyte är i grunden ett omfattande ingrepp i en fastighet. Rörsystem byts ut, badrum och kök påverkas och arbetet pågår ofta under lång tid.

– Jag upprättar en tidsplan baserat på antal stammar och trapphus så att de boende i god tid vet när arbetet börjar och när det är klart. Hittills har vi hållit dessa tider i samtliga lägenheter och projekt.

Planeringen börjar långt innan själva byggarbetet startar.

– Ett stambyte börjar med planering ungefär sex till nio månader innan projektstart. Jag hjälper beställaren att ta fram beslutsunderlag, ekonomiska kalkyler och en likviditetsprognos så att finansieringen kan planeras tillsammans med banken.

För de flesta styrelser i föreningar kan projektet kännas övermäktigt.

– De flesta sitter i en styrelse på sin fritid. När man plötsligt står inför ett projekt av den här digniteten behöver man någon att hålla i handen genom processen, det här gör man inte själv.

Just därför erbjuder han också något som han själv ser som en viktig del i arbetet.

Kostnadsfri konsultation

– Jag åker gärna ut till styrelsemöten och berättar hur en stambytesprocess fungerar. Den konsultationen gör jag kostnadsfritt. Sedan är det upp till föreningen om de vill arbeta vidare med mig eller välja någon annan.

Arbetet omfattar hela processen kring ett stambyte.

Innan projektet startar hjälper han till med kalkyler, projektering, information till de boende och informationsmöten. Under själva byggtiden följer han upp tidsplan, kvalitet och ekonomi samt deltar i besiktningar och uppföljning.

När projektet är avslutat samlar han in de intyg som krävs och upprättar relationshandlingar för fastigheten.

Trots att arbetet ofta är tekniskt avancerat handlar projektet i slutändan också om människor.

Ett stambyte är ett lagarbete mellan beställare, entreprenörer och boende. Det gäller att få alla delar att fungera tillsammans.

– I slutändan handlar ett stambyte om samarbete. Som projektledare gäller det att se till att beställare, entreprenörer och boende drar åt samma håll, avslutar Rensvik.

Kontaktuppgifter Rensvik Byggkonsult

E-post: kent@rensvik.se

Telefon: 070-42 48 119

Postadress: Vegagatan 40, 761 32 Norrtälje

Under februari månad inledde åtta företag i Norrtälje kommun konkurs, med en sammanlagd omsättning på knappt 8,5 miljoner kronor och totalt nio anställda enligt de senaste boksluten.

I februari registrerades konkurser för åtta företag i Norrtälje kommun.

De berörda bolagen hade tillsammans en omsättning på knappt 8,5 miljoner kronor enligt de senaste boksluten, och sysselsatte totalt nio personer.

Det största företaget sett till omsättning var Sjödins vvs AB, som rapporterade en omsättning på 3 miljoner kronor i sitt bokslut för 2024.

Uppgifterna visar att konkurserna omfattade företag av varierande storlek.

Under 2025 ökade sysselsättningen i Norrtälje kommun med närmare 750 personer och antalet företag steg med 3,1 procent. Besöksnäringen och flera andra branscher bidrar till utvecklingen, samtidigt som kompetensförsörjning pekas ut som en avgörande framtidsfråga.

En ny analys visar att sysselsättningen i Norrtälje kommun ökade kraftigt under 2025, med närmare 750 fler anställda. Denna tillväxt ligger nära dubbelt så högt som rikssnittet. Antalet företag i kommunen ökade samtidigt med 3,1 procent. Näringslivet breddas, vilket enligt kommunen i ett pressmeddelande hävdar både minskar sårbarheten och stärker förutsättningarna för långsiktig tillväxt.

Företagsstrukturen domineras fortsatt av småföretag där 91,5 procent av företagen har färre än fem anställda. Statistik visar dock att fler företag växer vidare och blir större arbetsgivare. Besöksnäringen är en av de tydligaste tillväxtmotorerna, där hotell- och restaurangbranschen når rekordnivåer både i antal företag och antal anställda. Även vård, omsorg och bygg bidrar till utvecklingen.

Analysen pekar samtidigt ut kompetensförsörjning som den viktigaste framtidsfrågan. Utan tillgång till rätt kompetens riskerar företag att tacka nej till uppdrag, skjuta upp expansion eller välja andra etableringsorter. Trots ett svagare konjunkturläge ligger konkursnivån fortsatt under både rikssnittet och genomsnittet i Stockholmsregionen.

Resultaten används som underlag i kommunens fortsatta arbete med företagsklimat, etableringar och kompetensförsörjning.

Efter flera år med gårdsrestaurang och avsmakningsmenyer i Torvalla tar kocken och sommelieren Clara Häggqvist nu klivet in till centrala Norrtälje.

Det är på Posthusgatan 1 som hon öppnar en ny restaurang under andra halvan av februari nästa år. Clara har en tydlig ambition: att föra med sig kvaliteten, känslan och den personliga matglädjen från landsbygden in till stan.

För henne handlar flytten om att utveckla något som redan finns, snarare än att byta spår.

– Det viktigaste är att behålla vår kvalitet och entusiasm kring matlagningen och servisen. Att göra vårt yttersta för att alla ska ha det så bra som möjligt. Inte ta något för givet. Och behålla glädjen och passionen för det vi gör, berättar hon.

Lokalen på Posthusgatan beskriver hon som en avgörande pusselbit.

– Jag har alltid varit svag för gamla saker med historia och själ, något som denna lokal definitivt bär på. Stora fina fönster, högt i tak plus att det ligger, på i mitt tycke, bästa adressen i stan, i kärnan av centrum. Så jag föll pladask. Kände också att det är en plats som jag kommer att trivas att jobba i, vilket kanske är det allra viktigaste för att det ska bli bra i längden, säger Häggqvist.

Hon ser sin satsning som ett komplement till övriga krogar i Norrtälje.

– Vi har ju alltid gjort vår grej på något vis, ganska oklassiskt upplägg och jag tänker att det också är den luckan som vi kommer fylla i Norrtälje. Ett komplement till de mer klassiska ställena.

Menyn kommer att vara mindre än i Torvalla, men med samma ambition om omsorg och variation.

– Vi kommer att ha en kortare meny med tre fasta rätter. Sedan kommer det finnas sött, snacks och kanske någon extra rätt att beställa till om man är sugen på mer. Mycket variation men förmodligen alltid en pasta på menyn.

Lokalt och småskaligt har varit en viktig del av ditt varumärke. Hur tänker du arbeta med lokala producenter i den nya satsningen?

– Vi kommer vilja utöka våra samarbeten ännu mer skulle jag säga. Så lokala producenter får väldigt gärna höra av sig. Just nu jobbar vi med två olika köttproducenter, odlar mycket grönsaker själva samt ska börja odla kulturspannmål på egen åker tillsammans med en granngård. För mig är det framtiden och så roligt att utveckla vidare.

Den nya restaurangen kommer också ha en tydlig vininriktning, med en del som fungerar mer som vin- och matbar för spontana besök.

– Vi kommer troligen ha en del som kommer fungera som mer vin/matbar för spontana gäster. Sedan kommer vi ha en del med förbokade platser för de som vill kunna boka i förväg. Jag är ju sommelier och längtar efter att få snacka vin med folk! Har redan viner jag vill korka upp.

Vilken känsla vill du att gästerna lämnar med efter sitt första besök i den nya restaurangen?

– Att de ska vara glada! Att de vill komma och hänga med oss snart igen.

UF-företaget Vitale vill inspirera till hälsa och minska matsvinn med egenutvecklade produkter baserade på ingefära.

Bakom företaget står fem elever från ekonomiprogrammet på Rodengymnasiet: Hampus Jansson, Meya Sjögren, Tuva Källberg, Gustav Strandman och Nova Jansson.

Genom sitt UF-företag vill de sprida såväl välmående som hållbarhet och samtidigt visa att det går att skapa något eget redan under gymnasietiden.

– Vi startade företaget med en vilja att göra något gott för både människor och planeten, säger Hampus Jansson.

Affärsidén bygger på två produkter: en klassisk hälsoshot baserad på naturliga råvaror som ingefära, samt ett så kallat boostpulver som tillverkats av de delar av råvarorna som annars hade gått till spillo.

Pulvret kan blandas i smoothies, yoghurt eller vatten och innehåller samma naturliga energi som shoten.

Enligt ungdomarna är det just kombinationen av hög andel ingefära, frånvaro av tillsatt socker och ett tydligt hållbarhetstänk som särskiljer de från andra aktörer på marknaden. All tillverkning sker dessutom för hand och i Roslagen.

– Vi märker att många uppskattar att det känns äkta – från råvara till ren energi, säger Hampus Jansson.

Visionen är att fler invånare i Roslagen ska hitta ett enkelt och gott sätt att ta hand om både sig själva och miljön.

Ungdomarna är nu i full gång med tillverkning och produkterna går att beställa via sociala medier.

Matilda Bill, som driver Pressbyrån i Norrtälje, tilldelades utmärkelsen Årets unga företagare på Roslagens Företagsgala förra veckan.

På Roslagens Företagsgala förra veckan tilldelades Matilda Bill priset som Årets unga företagare.

Hon driver Pressbyrån i Norrtälje och var dessutom nominerad till Norrtelje Tidnings utmärkelse Årets Rospigg, som tilldelades Björn Pettersson från Rootsy Music.

Matilda - hur är känslan?

– Jag har inte riktigt tagit in att jag vann, jag är jättetacksam och stolt. Det är en fin utmärkelse så försöker ta in det. Behöver nog landa lite i att jag fick priset då det gick fort från att få nominering, vilket i sig är en ära, för att sen även vinna. Så får landa lite, säger säger hon.

Matilda tog över Pressbyrån vid Norrtälje busstation för fyra år sedan och menar att priset motiverar henne att fortsätta arbetet med verksamheten.

– Spontant betyder det ny energi och drivkraft till att fortsätta med sin verksamhet, det är tidvis slitigt att vara egenföretagare så en sån här utmärkelse ger en boost i energin. Jag känner tacksamhet att få jobba med något jag tycker är roligt och utmärkelsen ger mig en slags ny energi helt enkelt att fortsätta och känna lite stolthet i att jag gör det bra. Jätteroligt, avslutar hon.