Barnafödandet är det lägsta som någonsin uppmätts. Förskolor stängs runt om i Sverige. Även i Norrtälje märks utvecklingen. Prognoser pekar på att tusentals förskoleplatser kommer att försvinna de kommande åren.  

För Norrtälje innebär det inte bara färre barn i förskolan utan också långsiktiga konsekvenser för arbetsmarknaden, skatteunderlaget och kommunens framtida utveckling.

Det går naturligtvis inte att politiskt besluta fram fler barn. Beslutet att bilda familj är ett av de mest personliga beslut en människa fattar. Men politiken kan påverka förutsättningarna.

När unga vuxna möter stigande boendekostnader, osäkra framtidsutsikter och en ekonomi som ständigt pressas blir tröskeln till familjelivet högre. Många skjuter upp beslutet att skaffa barn. Andra avstår helt.

Om Norrtälje vill vara en växande kommun måste fokus flyttas till hur kommunen kan bli mer attraktiv för barnfamiljer.

Liberalerna har presenterat flera förslag som är värda att ta på allvar:

1. Bygg fler familjevänliga bostäder

Norrtälje kommun behöver fler villor och radhus som passar barnfamiljer. Liberalerna vill därför prioritera utbyggnaden av villaområden där barn kan springa barfota på gräsmattan och grannarna lära känna varandra. Trygga bostadsområden med plats för familjeliv gör det lättare att välja att stanna kvar – och att flytta hit.2. Satsa på skolan

För att bli en mer attraktiv kommun för barnfamiljer måste kunskapsresultaten i skolan stärkas. Förskolor och skolor av hög kvalitet är avgörande när familjer väljer var de vill bo. Liberalerna vill locka fler barnfamiljer till Norrtälje kommun genom att erbjuda Sveriges bästa lärare och rektorer. Därför behövs konkurrenskraftiga löner som både lockar hit och behåller skickliga pedagoger, från förskolan till gymnasiet. Dessutom går Liberalerna till val på små klasser för små barn. Max 20 elever i klass på lågstadiet. Det är ett mycket bra förslag.

3. Sänk kommunalskatten

Barnfamiljer ska inte behöva vända på varje krona i slutet av månaden. Genom att sänka kommunalskatten kan fler familjer få större ekonomiska marginaler i vardagen.

4. Inför ett barnavdrag

Liberalerna vill införa ett nytt jobbskatteavdrag riktat till barnfamiljer. Förslaget innebär att föräldrar får 10 000 kronor mer per år och barn genom sänkt skatt på arbete. Det stärker hushållsekonomin, ökar tryggheten och gör det lättare att planera för familjeliv.

5. En modern föräldraförsäkring

För att underlätta för fler föräldrar att engagera sig i barnens skolgång vill Liberalerna införa rätt till två dagars betald ledighet per år för skolrelaterade tillfällen, såsom utvecklingssamtal.

Dessutom vill Liberalerna höja ersättningen för VAB, med 90 procent av lönen de första fem dagarna.

6. Låt storasyskon vara mer i förskolan

I dag erbjuder Norrtälje kommun 20 timmar i veckan i förskola för storasyskon när föräldrar är föräldralediga med ett nyfött barn. När barnkullarna minskar finns det goda skäl att se över den begränsningen. Liberalerna vill höja rätten till 30 timmar i veckan för att göra vardagen enklare för barnfamiljer.

Norrtälje ska vara en kommun där människor vågar tro på framtiden, bilda familj och låta barn växa upp i trygghet. Om vi vill ha levande förskolor och skolor även i framtiden måste vi börja med att göra kommunen bättre för barnfamiljer.

Det finns få saker som provocerar människor mer än när det offentliga gör vardagen krångligare utan att leverera någon tydlig förbättring. Brandskyddskontrollerna i Norrtälje kommun är ett talande exempel på just detta. 

Sedan kommunen valde att ta över brandskyddskontrollerna i egen regi har sotning och brandskyddskontroll skiljts åt. Tidigare kunde båda momenten genomföras vid samma besök. Numera kommer sotaren vid ett tillfälle och räddningstjänsten vid ett annat.

På pappret kan det framstå som en mindre förändring. I verkligheten innebär det fler resor, mer administration och större besvär för fastighetsägare. För den som bor i skärgården kan det handla om långa transporter, förlorad arbetstid och ökade kostnader bara för att vara på plats när kommunen kommer.

Räddningstjänsten motiverar förändringen med att brandskyddskontroll är myndighetsutövning och därför bör hanteras separat. Det är ett resonemang som har en logik. Ingen ifrågasätter behovet av noggranna kontroller eller vikten av ett starkt brandskydd.

Men det är inte där problemet ligger. Frågan är inte om kontrollerna ska genomföras. Frågan är varför kommunen har valt en organisation som gör dem mer omständliga, dyrare och mindre effektiva.

När verksamheten togs över i kommunal regi var löftena högt ställda. Kvaliteten skulle höjas, rättssäkerheten stärkas och verksamheten bli mer effektiv. Det är ambitioner som de flesta kan ställa sig bakom.

Resultaten pekar tyvärr åt ett annat håll. Sedan övertagandet har genomförandegraden för brandskyddskontroller minskat. Färre kontroller genomförs i tid, samtidigt som risken ökar för att lagstadgade kontrollintervall inte hålls. Det är svårt att beskriva det som en framgång.

Inte heller ekonomiskt har reformen levt upp till förväntningarna. Inför övertagandet talades det om lägre kostnader. Någon sådan utveckling har inte blivit verklighet. Tvärtom ligger taxorna för brandskyddskontroll i Norrtälje på en nivå som är betydligt högre än i flera jämförbara kommuner, däribland Värmdö.

Det är en utveckling som borde oroa fler än dem som väntar på nästa brandskyddskontroll. För i grunden handlar frågan om något större: hur kommunens resurser används.

När en reform leder till högre kostnader, mer administration och sämre resultat finns det anledning att ompröva den. Prestigen får aldrig bli viktigare än verkligheten.

Norrtälje kommun bör därför se över dagens modell och återinföra möjligheten att samordna sotning och brandskyddskontroll där det är praktiskt möjligt. Det skulle minska krånglet för invånarna, använda skattemedlen mer ansvarsfullt och samtidigt säkerställa att fler kontroller faktiskt genomförs.

Det är därför bra att Liberalerna nu driver denna fråga.

Norrtälje kommun innehar några rekord i Sverige och alla ligger runt 30 000.

Vi har 30 000 enskilda avlopp, vi har 30 000 enskilda vattentäkter och vi har nästan 30 000 fritidshus.

Detta gör Norrtälje kommun unikt på många olika sätt, men innebär det att kommunen är en exotisk plats som är till för besökare? Under sommaren tredubblas befolkningen och belastningen ökar på samhällsservice, inte minst på vatten och avlopp. Samtidigt lever många av Roslagens småföretagare av sommarbefolkningen, men alla som sett en återvinningsstation efter midsommarhelgen vet att det inte är lätt för ett samhälle att ställa om på det viset.

För människorna som kommer hit är det som vanligt, liv och rörelse. För oss som bor här blir det en stor skillnad. Ibland frågar människor som älskar sommar i Roslagen mig: Vad gör ni på vintrarna då?

Ja, de flesta av oss arbetar, gymmar, hjälper barnen med läxorna och kör dem till olika aktiviteter. Kanske är vi engagerade i barnens idrottsklubb, kanske kämpar vi på med det egna företaget fler timmar än vad ett vanligt kontorsarbete innebär. Det kan krävas för att få verksamheten att gå runt året om. Balansen att tillhandahålla samhällsservice för en tredubbel befolkning under några månader och sedan upprätthålla servicen vintertid med samma kvalitet.

På sommaren är det listningsstopp på de två stora vårdcentralerna i Norrtälje. Det beror på att sommarboende annars listar om sig för ett eller två besök under semestern, vilket belastar vårdcentralen både arbetsmässigt och ekonomiskt eftersom listningsersättning inte utgår då de listar tillbaka sig på sin ordinarie vårdcentral i Stockholm igen efter besöket/semestern. Listningsstopp gör dessvärre att övriga vårdcentraler blir extra belastade med dessa besök.

Samtidigt som de flesta vill ha semester är vården, omsorgen och samhällsservicen extra belastad i kommuner som Norrtälje. Servicen måste dock fungera även för dem som bor här året om. Nu har Norrtäljeborna äntligen fått tillgång till cancerbehandling på hemmaplan året om. Hemtjänsten måste kunna åka ut på öarna, även när underlagen minskar under vinterhalvåret.  För att det ska vara möjligt krävs det att vägar plogas och sandas och att uppfarter skottas. Så det finns att göra på vintern också, men går det att få ekonomi i det?

Akutsjukhuset ska vara öppet dygnet runt, även de nätter då det ”bara” kommer in en orolig äldre dam med näsblod. Människors rätt till trygghet och service ska inte kunna mätas i kvantitet. Den äldre kvinnans oro är inte mindre värd än trettio fotbollssupportrar som skadats vid ett derby. Att utföra 1000 operationer av samma sort ger skicklighet, men att utföra 75 helt olika operationer ger en annan typ av skicklighet. Ambulanser från Stockholm behöver täcka upp för Norrtäljeambulansen på samma sätt som de täcker upp inåt Stockholm. Att ha helikoptern placerad i Norrtälje har givit kortare väntetider för patienter i Roslagen, vilka annars är de som har längst väntetider för prehospital vård.

Landsbygdens livskraft året om måste säkras genom lösningar som skiljer sig från de i storstaden. Samarbeten, entreprenörskap och flexibilitet blir viktiga ingredienser för att undvika sårbarhet i systemen. Kanske behöver samarbeten tydligare utvecklas mellan stad och land?

Om maten på tallriken i stan kom från landsbygden runt om staden, om elektriciteten i lägenheten var närproducerad, om företaget hade en filial på mindre ort där personalen roterades, om utbildningsmöjligheter med billiga studentlägenheter erbjöds i landsbygdskommuner, om en viss del av praktiken på utbildningen var förlagd till enheter utanför stan, om personal som vill ha semester i november erbjöds sommartjänstgöring på en sommarort?

Jag tror att hållbarhet och robusthet byggs genom att tillsammans skapa en förståelse för att det finns en vardag med fest, sorg, tristess och glädje överallt, att vi alla bidrar och är viktiga för varandras välmående. Det mesta av Sverige är landsbygd. Livet måste fungera där året om.

Kommunerna måste sluta vara bromsklossar för företagen. När en restaurangägare väntar i månader på serveringstillstånd, när ett byggföretag fastnar i årslånga bygglovsprocesser eller när småföretagare tvingas pausa investeringar i väntan på besked, är det inte bara en administrativ fråga. Det är ett tillväxthinder. 

Därför är Liberalernas förslag om lagstadgade maxgränser för kommunala handläggningstider ett välkommet steg mot en mer företagsvänlig offentlig sektor.

I dag råder stora skillnader mellan kommunerna. Vissa levererar snabba och rättssäkra beslut, medan andra låter ärenden bli liggande utan tydliga konsekvenser. För företagen innebär detta osäkerhet, ökade kostnader och i värsta fall uteblivna satsningar. Särskilt hårt drabbas småföretagare, som sällan har råd att vänta i månader eller år på ett myndighetsbeslut.

Att kommuner som överskrider tidsgränserna ska tvingas betala tillbaka tillsyns- och tillståndsavgifter är därför rimligt. Den som inte levererar den tjänst man tar betalt för ska inte heller få behålla avgiften. Principen är självklar i privat sektor och borde vara det även i offentlig verksamhet.

Kritiker kommer sannolikt att hävda att kommunerna redan är hårt belastade och att problemen beror på resursbrist. Men just därför behövs tydliga incitament. Utan krav på resultat riskerar långa handläggningstider att permanentas och normaliseras.

Sverige behöver fler företag som vågar investera, anställa och expandera. Då krävs också myndigheter och kommuner som förstår att tid är pengar. Ett samhälle där tillståndsprocesser drar ut på tiden år efter år är inte bara ineffektivt; det undergräver förtroendet för det offentliga.

Liberalerna pekar här på ett problem som länge har tillåtits växa i det tysta. Lagstadgade maxgränser för kommunala handläggningstider skulle ett välkommet steg mot ett bättre företagsklimat i alla kommuner.

För några veckor sedan kom hovrättsdomen i Think Pink-målet. Flera av de ansvariga dömdes fortfarande för grova miljöbrott, men några straff sänktes och två personer friades helt. Juridiskt är det en viktig dom. Moraliskt lämnar den en bitter eftersmak.

För ute i verkligheten, här i Roslagen, ligger avfallet kvar.

I Norrtälje kommun finns flera platser där Think Pinks massor dumpades. Kommunens egna undersökningar visar att föroreningar sprids via grundvatten och ytvatten. PFAS, metaller och andra miljögifter finns kvar i marken. Domstolarna har slagit fast att massorna ska bort på flera platser, men tidsfristerna har passerat utan att saneringen genomförts. Det drabbar inte bara oss människor utan allt levande i naturen.

I Sveriges Radio Konflikt diskuterades nyligen idén om naturens rättigheter. Tanken är enkel men omvälvande: naturen ska inte bara ses som egendom eller en resurs för människor att använda. Skogar, vattendrag och ekosystem har ett eget värde och bör kunna betraktas som rättighetsbärare.

För många låter det radikalt. Men Think Pink-skandalen visar varför tanken behövs.

I dagens system betraktas naturen främst som platsen där ett brott begås. När domen faller riktas fokus mot gärningsmännen och deras straff, samt hur människor runt omkring, t ex markägare drabbas. Men marken, vattnet och de ekosystem som skadats får ingen upprättelse. De giftiga massorna ligger kvar. Föroreningarna fortsätter att spridas. Naturen får bära konsekvenserna långt efter att rättsprocesserna avslutats.

Det är också ett klassproblem. Den som har gott om pengar kan flytta från en förorenad plats. Den som är beroende av sin fastighet, sitt dricksvatten eller sitt lokalsamhälle får leva med konsekvenserna. Samtidigt riskerar saneringskostnaderna i slutänden att hamna hos det offentliga – alltså hos oss alla. Diskussionen har förts om Norrtälje kommun ska gå in och sanera, trots att det egentligen är någon annans ansvar.

Socialismen har alltid handlat om att utmana synen på att allt kan reduceras till en vara. Det gäller inte bara människor och välfärd. Det gäller också naturen. När mark, vatten och skogar behandlas som kostnadsfria avstjälpningsplatser blir miljöbrott en lönsam affär och sanering ett problem för framtiden.

Think Pink borde därför få oss att ställa en större fråga än hur långa fängelsestraffen ska vara. Vem företräder naturens intressen när naturen skadas? Och vem garanterar att skadorna faktiskt repareras?

Om naturen hade rättigheter skulle det inte räcka att döma de skyldiga. Då skulle naturen ses som brottsoffer och samhällets uppgift måste vara att gottgöra brottsoffret genom att återställa det som förstörts.

I Norrtälje kommun väntar marken fortfarande på den upprättelsen. Hur länge?

Knappt har studenternas sång falnat förrän verkligheten hänger ungdomarna i hasorna. Sommaren är här och för många innebär det inte längre ett välförtjänt sommarlov utan krav på att ta sig in i arbetslivet. För både yngre och äldre ungdomar kan det handla om ett första sommarjobb, en möjlighet att tjäna egna pengar, men också att skaffa sig erfarenheter, bygga självförtroende och skapa en tro på den egna framtiden. Därför är det viktigt att kommunen, regionen, näringslivet och föreningar fortsätter att erbjuda många olika typer av sommarjobb till ungdomar.

Arbetslösheten har vuxit de senaste åren och många av de enklare jobb som tidigare fungerade som en väg in för unga har försvunnit eller blivit svårare att få. Det ställs allt högre krav på arbetslivserfarenhet, även för enklare anställningar. Det är här kommunen har en viktig uppgift. Sommarjobb ska inte vara något som enbart tillfaller den som har rätt kontakter eller föräldrar med stora nätverk. Alla unga ska ges möjlighet att prova på arbetslivet, oavsett bakgrund eller familjens ekonomiska situation. Det sker genom en sommarjobbsgaranti. Två partier utlovar detta i sina kommunala program; Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.

Sverige står inför stora utmaningar när det kommer till kompetensförsörjning inom vård- och omsorgssektorn. Här kan sommarjobben bli en introduktion som väcker intresse hos unga som kanske inte bestämt sig för vad de vill göra i framtiden. Då är det också viktigt att det finns möjlighet för dem att sedan skaffa sig adekvata utbildningar för att kunna få rätt kompetens och tillsvidareanställning.

Sommarjobb är alltså bara en del av pusslet. Om unga människor ska vilja stanna kvar och bygga sina liv i kommunen krävs också att det finns hyresrätter de har råd att efterfråga, kollektivtrafik som gör det möjligt att ta sig till arbete och studier samt goda möjligheter till utbildning och vidare studier. Vänsterpartiet lägger i sitt kommunala handlingsprogram fram ett förslag om att inrätta en arbetsmarknadsförvaltning som kan bistå invånare i arbetsmarknadsfrågor. Detta kan vara av extra vikt då Arbetsförmedlingen har blivit alltmer svårtillgänglig och mycket ansvar har förskjutits till kommunerna. På flera andra orter har därför en arbetsmarknadsförvaltning inrättats.

Norrtälje kommun har goda förutsättningar till samarbeten kring ungdomars trygghet och möjlighet till arbete och studier. Idag har vi bl a UNiC där unga får stöd att närma sig arbete eller studier. Det kan förhindra att unga faller mellan stolarna, blir isolerade i hemmet eller dras in i kriminella miljöer. Till detta finns ett antal fältare ute bland ungdomarna och samarbete med ungdomsmottagningen och psykiatrins Unga Vuxna-mottagning. Det är viktigt att unga människor ges stöd att må bra och känna att det finns många vuxna där som stöd när de beger sig in i vuxenlivet. En kommun som investerar i unga investerar i sin egen framtid. Därför ska sommarjobb och särskilda insatser för arbetssökande samt inrättande av lokala studiemöjligheter inte ses som kostnadsposter att spara på när ekonomin blir ansträngd. De är delar av den gemensamma välfärden och verktyg för att skapa ett mer jämlikt samhälle där fler får möjlighet att lyckas.

Nu är vi mitt i skolavslutningsveckan/studentveckan. Samtidigt är minnet av valborg färskt. Det blev en av de stökigaste valborgsmässoaftnarna på länge när det gäller ungdomsfylla och de problem som följer i dess spår. Polis, fältare och vårdpersonal befarar att vi kan få se liknande situationer i samband med skolavslutningen.

Eftersom grundskolans skolavslutning sammanfaller med studentfirandet, finns det gott om äldre ungdomar som också är ute och firar runt om i kommunen. Det innebär att alkoholen blir mer synlig och lättare att få tag på även för yngre ungdomar.

För att skapa trygga miljöer för barn och unga som vill fira in sommarlovet anordnas därför en rad aktiviteter runt om i kommunen. Trygg i Norrtälje uppmanar vuxna att delta i den walkabout som startar klockan 18.00 i Societetsparken. Genom att vara närvarande, nyktra och tillgängliga kan vuxna göra verklig skillnad och bidra till att unga får positiva minnen från sin skolavslutning.

Under kvällen arrangeras också en alkohol- och drogfri festival på Imperiet Industries med musik, liveartister, aktiviteter och mat. Alla besökare bjuds på hamburgare, läsk och alkoholfria drinkar.

Även på andra håll i kommunen erbjuds kostnadsfria aktiviteter. I Hallstavik hålls utomhusbadet öppet med livemusik och tävlingar, ABF bjuder in till graffiti-målning. I Rimbo blir det grill och umgänge på fritidsgården Punkten. Brännäsgården i Norrtälje erbjuder grillning och aktiviteter, medan församlingsgården på Väddö och Vikingalunden bjuder in till gemenskap och sommarfirande i samarbete med Väddö IF och Svenska kyrkan.

Med många vuxna ute i rörelse – både i tjänst och som frivilliga – kan vi skapa trygga miljöer där unga får vara unga utan alkohol och droger. Förhoppningsvis slipper vi då de scener som utspelade sig på valborg, när föräldrar uppmanades att hämta hem sina barn redan före midnatt.

Att skapa trygga miljöer är ett vuxenansvar. Vi vet vilka konsekvenser alkohol kan få, särskilt för unga människor. Därför är det oroande att högerpartierna tävlar i att komma med förslag som gör alkoholen mer tillgänglig – söndagsöppet på Systembolaget, sänkt åldersgräns för inköp och lättnader i serveringsreglerna.

Samtidigt ser vi något hoppfullt. Dagens unga dricker generellt mindre än sina föräldrar gjorde i samma ålder. Men utvecklingen går också åt fel håll när allt yngre barn kommer i kontakt med alkohol. På valborg fick 12- och 13-åringar föras till sjukhus på grund av alkoholförgiftning.

De flesta är överens om att det inte är ett samhälle vi vill ha. Men då räcker det inte att uttrycka oro och lägga ansvaret på individnivå. Vi måste också vara beredda att ta ett gemensamt ansvar innan problemen uppstår.

Här går en tydlig skiljelinje i politiken. För oss är barns och ungas trygghet viktigare än alkoholbranschens möjligheter att sälja mer. Samhällets uppgift är inte att göra alkohol mer tillgänglig, utan att skapa fler trygga mötesplatser, starkare gemenskaper och bättre stöd till unga människor.

Valborg visade vad som händer när vuxenvärlden inte räcker till. Skolavslutningen ger oss en ny chans att göra rätt. Genom att vara närvarande vuxna, genom att erbjuda alkoholfria alternativ och genom att stå upp för en ansvarsfull alkoholpolitik kan vi visa att barns trygghet väger tyngre än marknadens intressen. I Norrtälje samarbetar kommun, polis, studieförbund, kyrkan och idrottsföreningar för att erbjuda barn och unga en fin start på sommarlovet. Ungdomars trygghet är inte bara ett vuxenansvar. Det är ett samhällsansvar.

Polisens uppmaning till alla föräldrar:

• Köp aldrig ut alkohol till minderåriga.
• Prata med ditt barn och ha kontakt under kvällen.
• Var nykter. Var nåbar. Var beredd att hämta ditt barn - oavsett tid på dygnet.

Det finns många absurda regler, inte minst inom alkoholpolitiken. Ändå tar vi många regler för givna, Kanske eftersom vi är vana vid dem.

Sedan den 1 juni får vinbarer sälja vin utan matservering. Det är en bra reform, men det behövs fler avregleringar.

Är det till exempel rimligt att en bar inte får förbereda drinkar i förväg, utan måste blanda varje cocktail först när kunden beställer? Att en hotellgäst inte får ta med sig en öl från hotellbaren upp till sitt eget hotellrum, trots att exakt samma rum redan har en minibar? Eller att Systembolaget inte får sälja kylda drycker?

Och varför är det förbjudet att ta med sitt eget vin till en restaurang? I stora delar av världen är så kallad BYOB – Bring Your Own Bottle – ett självklart koncept. Gästen tar med flaskan, restaurangen tar en avgift för glas, servering och service. Alla vinner. I Sverige är det förbjudet.

Absurdheterna fortsätter.

Den som vill bedriva gårdsförsäljning möts av regler som känns hämtade ur en gammal sketch: bara en kassa får finnas, och särskilda kunskapsprov krävs även för verksamheter som redan har serveringstillstånd.

Levande restauranger och barer skapar tryggare stadsmiljöer, fler mötesplatser och attraktivare stadskärnor. De gör att människor faktiskt möts i verkligheten i stället för att isoleras hemma. Precis som parker, bibliotek och kollektivtrafik är utelivet en del av vår sociala infrastruktur.

Vill vi ha levande städer måste vi också våga ha ett levande uteliv.

Därför är det välkommet att Liberalerna nu vill förenkla flera av de mest orimliga reglerna: tillåta färdigblandade drinkar, göra det möjligt för Systembolaget att sälja kylda drycker, förenkla reglerna för gårdsförsäljning och låta restauranger erbjuda BYOB. Lokalt i Norrtälje kommun vill Liberalerna också avskaffa avgiften för uteserveringar och evenemang.

Det verkligt märkliga är kanske inte förslagen i sig, utan att de ännu inte blivit verklighet.

Det är dags att släppa loss utelivet och införa en modernare alkoholpolitik.

Sverige måste snarast byta regering om man ska lita på Naturskyddsföreningens rapport Bakslag i miljöpolitiken som nyligen släpptes. Rapporten visar att det finns två partier i det miljöpolitiska toppskiktet; Vänsterpartiet och Miljöpartiet, sen finns det två partier som är medelmåttor; Socialdemokraterna och Centerpartiet. I botten hamnar regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet har under mandatperioden lagt en högre budget för miljöpolitiken än regeringspartierna samt att man bl a drivit på för mer miljöhänsyn i skogsbruket, stått upp för artskyddet och agerat för en bättre reglering av skadliga bekämpningsmedel i EU.

Regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna har i stället fattat en rad beslut som försvagar miljöpolitiken, bl a på områden som transport och energi. För inte länge sedan kunde vi läsa i Norrtelje tidning om Moderaternas motstånd mot havsbaserade vindkraft. Sanningen är att Moderaterna har sagt nej till all etablering av ny vindkraft i Sverige. Regeringens ensidiga satsning på kärnkraft gör att Sveriges invånare kommer att få vänta länge på en stabil energiförsörjning.

I Norrtälje kommun finns en klimathandlingsplan. Den behöver få större utrymme i de kommunala verksamheterna. En kommun kan på många sätt bidra till att minska miljöpåverkan och klimatavtryck. Det kan göras genom högre krav vid upphandlingar, genom att utveckla lokal energi- och matproduktion (vilket det finns goda förutsättningar för i Norrtälje kommun), genom att rusta och ta hand om befintliga byggnadsbestånd i stället för att riva och bygga nytt samt genom att planera för hur kommunens skogar ska skötas för att gynna biologisk mångfald, klimatnytta och rekreationsvärden. För att lyckas med detta behöver kommunen skydda stränder och jordbruksmark från bebyggelse samt ge tydliga direktiv till de kommunala bolagen Norrtälje energi, Norrtälje Vatten och Avfall samt Roslagsbostäder.

Det är lätt att säga att en liten kommun inte kan göra så mycket för att minska klimatavtrycken, samtidigt vill högerpolitiker lägga på enskilda människor att ta huvuddelen av ansvaret. Kanske är det för "svårt" att fatta beslut som innebär att människor här och nu måste ändra sina levnadsvanor för att det ska bli bättre för människor på andra platser eller i framtiden? För enskilda människor kan det vara ännu svårare att, utan samhällets stöd, välja varor och göra val som ger små klimatavtryck. Av den anledningen är det samhället; kommunen, regionen och staten som måste axla ledarrollen i klimatarbetet. Och då gäller det att det blir rätt partier som styr.

Det handlar om ett medvetet vägval. Socialdemokraterna har övergivit de svenska arbetarna och de vet om det.

Partiet som en gång byggde hela sin identitet kring industriarbetaren, byggjobbaren och undersköterskan har förvandlats till något helt annat. Retoriken finns kvar men verkligheten har förändrats. Det som återstår är en politik som steg för steg försvagar just den grupp man säger sig företräda.

Invandringen är det tydligaste exemplet. Under lång tid har dörrarna hållits öppna trots att konsekvenserna varit uppenbara. Konkurrensen om jobben har ökat, löner pressas och arbetsgivarnas makt växer. Det här är ingen kontroversiell analys utan ren grundläggande ekonomi. Ändå har kursen legat fast.

Till och med Landsorganisationen i Sverige (LO) har i efterhand medgett att invandringen påverkat arbetarklassen negativt. Men erkännandet kommer alltid i efterhand och följs sällan av handling. När verkligheten gör sig påmind väljer man att konstatera att den finns och sedan gå vidare som om inget hänt. Fackförbunden fortsätter skicka medlemmarnas pengar till Socialdemokraterna trots att de vet att politiken är skadlig.

Samtidigt är det tydligt vem som betalar priset. Det är inte de som syns i debattprogram eller sitter på fackens kontor. Det är de som konkurrerar om arbetspass, de som ser sina löneökningar urholkas och de som märker hur villkoren långsamt försämras.

Det finns en tydlig cynism i detta. Ett parti som bygger sitt stöd på arbetare men driver en politik som försvagar deras position. En rörelse som talar om solidaritet men i praktiken flyttar makt bort från löntagare.

När Socialdemokraterna under lång tid hade makten fanns alla möjligheter att ändra riktning. Någon verklig förändring kom inte. Först när trycket utifrån ökade började regelverken justeras. Det säger en hel del om vad som egentligen prioriterades.

Samtidigt har Socialdemokraterna medvetet stängt ner kärnkraftverk, höjt bensin- och dieselpriset och istället lagt miljarder på mångkultur, invandring, bistånd och havererade gröna projekt som Northvolt.

Frågan som växer är vad som finns kvar när kopplingen mellan parti och arbetare försvagas. Klyftan mellan väljare och parti blir allt tydligare. Skillnaden mellan vad som sägs och vad som görs går inte längre att ignorera.

Socialdemokraterna har blivit ett parti som inte längre bryr sig om arbetare. Inte konstigt att alltfler då istället väljer att rösta på Sverigedemokraterna.