Om invånarna inte kan ta sig till återvinningen, får återvinningen ta sig till invånarna. Nu lanseras den mobila återvinningen i Roslagens skärgård på bred front.

Satsningen görs av Norrtälje Vatten och Avfall, NVAA i samarbete med Norrtälje kommun. Tillsammans med Återvinningsfärjan och Miljöbåten blir det totalt 18 stopp där privatpersoner kostnadsfritt kan lämna avfall.

Mobila återvinningen består av containrar som transporteras till utvalda platser, främst i hamnar och kustnära områden. Konceptet testades under hösten i Spillersboda och på Blidö och byggs nu ut efter ett stort intresse.

En nyhet för i år är ett samarbete med Aktivitetsbanken, som tar emot sport-, kultur- och friluftsutrustning för återbruk.

Parallellt fortsätter de etablerade insatserna. Återvinningsfärjan besöker kärnöar i september, medan Miljöbåten i juni samlar in farligt avfall på flera öar i skärgården.

Ett urval hushåll i Norrtälje och Rimbo bjuds in att delta i forskningsprojektet Droppvis, som undersöker om digitala påminnelser kan bidra till minskad vattenförbrukning. Det meddelar Norrtälje Vatten och Avfall (NVAA) i ett pressmeddelande.

Projektet bygger på så kallad nudging, där deltagarna får tips och påminnelser om hur små förändringar i vardagen kan påverka användningen av dricksvatten.

Under maj får de utvalda hushållen tillgång till en digital plattform med information och frågor kopplade till vattenvanor och hållbar användning.

Bakom plattformen står företaget Nudgd, som samarbetar med NVAA inom projektet.

Målet är att undersöka vilka typer av kommunikation som fungerar bäst för att uppmuntra till mer hållbar vattenanvändning och hur VA-bolag kan stötta hushåll i frågan.

Samtidigt arbetar NVAA även med andra åtgärder för att minska vattenförluster, bland annat genom läcklagning.

Sverige måste snarast byta regering om man ska lita på Naturskyddsföreningens rapport Bakslag i miljöpolitiken som nyligen släpptes. Rapporten visar att det finns två partier i det miljöpolitiska toppskiktet; Vänsterpartiet och Miljöpartiet, sen finns det två partier som är medelmåttor; Socialdemokraterna och Centerpartiet. I botten hamnar regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet har under mandatperioden lagt en högre budget för miljöpolitiken än regeringspartierna samt att man bl a drivit på för mer miljöhänsyn i skogsbruket, stått upp för artskyddet och agerat för en bättre reglering av skadliga bekämpningsmedel i EU.

Regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna har i stället fattat en rad beslut som försvagar miljöpolitiken, bl a på områden som transport och energi. För inte länge sedan kunde vi läsa i Norrtelje tidning om Moderaternas motstånd mot havsbaserade vindkraft. Sanningen är att Moderaterna har sagt nej till all etablering av ny vindkraft i Sverige. Regeringens ensidiga satsning på kärnkraft gör att Sveriges invånare kommer att få vänta länge på en stabil energiförsörjning.

I Norrtälje kommun finns en klimathandlingsplan. Den behöver få större utrymme i de kommunala verksamheterna. En kommun kan på många sätt bidra till att minska miljöpåverkan och klimatavtryck. Det kan göras genom högre krav vid upphandlingar, genom att utveckla lokal energi- och matproduktion (vilket det finns goda förutsättningar för i Norrtälje kommun), genom att rusta och ta hand om befintliga byggnadsbestånd i stället för att riva och bygga nytt samt genom att planera för hur kommunens skogar ska skötas för att gynna biologisk mångfald, klimatnytta och rekreationsvärden. För att lyckas med detta behöver kommunen skydda stränder och jordbruksmark från bebyggelse samt ge tydliga direktiv till de kommunala bolagen Norrtälje energi, Norrtälje Vatten och Avfall samt Roslagsbostäder.

Det är lätt att säga att en liten kommun inte kan göra så mycket för att minska klimatavtrycken, samtidigt vill högerpolitiker lägga på enskilda människor att ta huvuddelen av ansvaret. Kanske är det för "svårt" att fatta beslut som innebär att människor här och nu måste ändra sina levnadsvanor för att det ska bli bättre för människor på andra platser eller i framtiden? För enskilda människor kan det vara ännu svårare att, utan samhällets stöd, välja varor och göra val som ger små klimatavtryck. Av den anledningen är det samhället; kommunen, regionen och staten som måste axla ledarrollen i klimatarbetet. Och då gäller det att det blir rätt partier som styr.

Flera återvinningsstationer i Norrtälje har varit överfulla i samband med den senaste långhelgen. Invånare beskriver hur det varit svårt att lämna avfall på flera platser.

Det har varit kritiska röster på sociala medier kring återvinningsstationerna i Norrtälje när invånare vittnat om överfulla containrar.

Under den senaste tiden har boende uppgett att stationer i bland annat Grind, Görla, Campus och vid Knutby torg varit fulla, vilket gjort det svårt att lämna avfall.

Flera beskriver att de tvingats köra runt mellan olika stationer utan att hitta någon med ledig kapacitet.

Allt om Norrtälje har varit i kontakt med NVAA som svarat på frågor efter storhelgens problem.

"I helgen uppstod mycket stora volymer på kort tid plus ett fordonshaveri. Det var långhelg och fantastiskt väder, vilket gjorde att många valde att vara i Roslagen och ha trevligt. Det genererade stora mängder förpackningar. Många brukar lämna förpackningar på söndagar och då blir det snabbt fullt", skriver Fredrik Lindh, avdelningschef på Norrtälje Vatten och Avfall i ett mejl till Allt om Norrtälje.

Enligt honom ska tömning ske relativt snabbt när behov uppstår.

"När entreprenören får vetskap om full behållare ska den tömmas inom 24 timmar, ibland går det fortare än så. Det är vanligt med dagliga tömningar och att bilar är i trafik 18 timmar om dygnet, sju dagar i veckan", skriver Lindh.

Allt om Norrtälje har tidigare rapporterat om problem med avfallshanteringen i kommunen. Senast i samband med snöovädret Anna i januari i år.

"Det är fascinerande vilket stort engagemang det finns för våra återvinningsstationer. Det är bra att vi får in rapporter från allmänheten, så att vi kan arbeta med ständiga förbättringar. Exempelvis påsken gick bättre än vanligt och vi fick knappt in några klagomål eller felanmälningar då. Det beror dels på de förbättringar som entreprenörerna har gjort, dels på att påsken var ganska tidig och ruggigt väder", fortsätter han.

Hur ser ni på att vissa upplever att de behöver åka runt mellan flera stationer för att kunna lämna sitt avfall?

"Vi vill givetvis att man ska kunna lämna sina förpackningar på närmaste station - det ska vara lätt att göra rätt! Men vi är inne i en svår period, då många åker ut till sina fritidshus på fredagen och hem på söndagen. Vi gör vad vi kan och skalar upp under högsäsong, inom rimliga gränser. Ett tips är att lämna förpackningar mitt i veckan, för dem som har möjlighet", skriver Lindh.

En ny vattenkiosk ska byggas vid reningsverket i Hallstavik. Anläggningen planeras tas i drift före sommaren, enligt Norrtälje Vatten och Avfall.

Anläggningen blir den tredje i kommunen, efter Norrtälje och Håtö. Där kan entreprenörer och räddningstjänsten hämta vatten mot avgift, medan privatpersoner kostnadsfritt kan fylla dunkar med dricksvatten.

Syftet är att skapa mer kontrollerade uttag, minska svinnet och säkerställa att allt vatten som tas ut mäts korrekt.

— Vattenkiosken ger en mer stabil vattenförsörjning i Hallstavik. Vi hoppas att den ska vara till nytta för både verksamheter och privatpersoner, samtidigt som vi fortsätter med andra förbättringar i de norra kommundelarna, säger Andreas Lundin Lindgren, vd för Norrtälje Vatten och Avfall, i ett pressmeddelande.

Parallellt pågår även underhåll och upprustning av VA-nätet samt utredningar om den framtida vattenförsörjningen.

Vatten är livsviktigt. Ändå riskerar Norrtäljes hushåll att drabbas av rekordhöga VA-avgifter samtidigt som infrastrukturen för vatten och avlopp skriker efter investeringar. Stigande underhållskostnader, striktare reningskrav, PFAS-problem och behov av läkemedelsrening gör att varje kommun står inför stora utmaningar.

Behovet av investeringar är enormt. Svenskt Vatten bedömer att investeringstakten måste öka med över 40 procent jämfört med dagens nivå. Eftersom kommunernas bokförda värden på VA-infrastruktur är låga, måste stora lån tas för att säkra framtiden. Redan 2040 väntas 70 procent av VA-avgiften gå till kapital­kostnader.

Om kommunerna ska finansiera detta ensidigt via taxor riskerar hushållen att drabbas hårt, samtidigt som nödvändig modernisering och klimatanpassning fördröjs. Dagens system är också djupt orättvist: VA-taxor kan skilja med upp till 500 procent mellan kommuner i samma län. Det är inte rimligt och riskerar att öka skillnader mellan stad och land.

Lösningen är enkel men kräver politiskt mod: staten måste ta huvudansvaret för upprustning, kommunerna investera i eftersatt underhåll, och hushållen fortsätta betala för drift och förbrukning. Endast då blir vattenförsörjningen säker, rättvis och långsiktigt hållbar.

En annan orättvisa sticker ut: VA-avgifterna belastas med 25 procent moms, medan en flaska vatten i butik i dag har 6 procent. Dricksvatten klassas som livsmedel. Ändå beskattas vatten från kranen nästan fyra gånger högre. Staten tjänar stora pengar på denna moms, vilket gör det rimligt att den också tar större ansvar för finansieringen av infrastrukturen.

Vi hör också rapporter om hur hushåll tvångsansluts till kommunalt VA och får betala anslutningsavgifter på långt över 500 000 kronor. Minst 100 000 kronor av detta är moms.

Det är hög tid att staten tar sitt ansvar.

Den parlamentariska grupp som tillsattes för att lösa frågan om VA-anslutningarna på Rådmansö gjorde sitt jobb. Den kunde lösa knuten som satte de boende på Rådmansö, bolaget  Norrtälje Vatten och Avfall (NVAA ) och hela kommunen i en ohållbar situation. Men man ska inte tro att frågan därmed är avförd  från dagordningen.

En lagändring som tillkom efter beslutet att bygga ut kommunalt VA Västernäs ger ett kryphål som   gör att tid kan köpas. Den säger att kommunen ska ta “särskild hänsyn till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Den här texten har inte prövats i praktiken. Ett tråkigt utfall vore en utdragen och dyr process med förelägganden från Länsstyrelsen och överklaganden ända upp till Miljööverdomstolen, där domen i principiella fall kan överprövas av Högsta Domstolen. Det finns andra kommuner i liknande situation, med skenande VA-kostnader för såväl enskilda som VA-verksamheter och i slutändan kommunen och här blir Norrtälje pionjär. I lagstiftningen finns ingenting som förändrar kommunens övergripande ansvar för VA-försörjningen. Det finns heller ingenting som förändrar den grundläggande problematiken med saltvatteninträngning och allt sämre status för intilliggande vattenområden.

Låt oss hoppas på den utredning som kommunen ska göra kring möjligheterna att klara avloppsfrågan med  enskilda och samfällda lösningar. Tekniken finns, problemet ligger i om det går att bygga ett långsiktigt hållbart system, där privatpersoner och samfälligheter i avtal förbinder sig att följa kommunens specifikationer om installation, skötsel och underhåll och att underkasta sig regelbundna inspektioner. Viktigt, ty om t ex en samfällighet havererar sitter kommunens skattebetalare med svarte petter.

Återstår problematiken kring dricksvatten. Kanske avsaltningsverk och/eller åtgärder för att öka grundvattenbildning genom att minska avrinning och därmed öka infiltrering, Våtmarker kan också ha andra värden - här finns utrymme för kreativitet. Och inte minst: Vi vill skapa utrymme för tillväxt, för att fler kan flytta till vår kommun. Då måste VA-frågan lösas på ett långsiktigt, hållbart sätt, även på Rådmansö.

I VA-frågan krockar flera viktiga principer. En är att utsläppen inte får öka, helst ska de minska. En nästan helig princip är PPP, Polluter Pays Principle. Den innebär att den som förorenar ska stå för kostnaden. Men är den tillämplig i det här fallet? När kostnaden för att rena skiten varierar enormt mellan olika kommuner beroende på geografi och befolkningstäthet? I vissa kommuner kan det räcka med några meter ledning per invånare, i andra kan det uppgå till 90 meter. Ibland kan man gräva i lös sandjord. På vissa ställen, som alltför ofta i Roslagen, måste ledningarna sprängas fram. Det blir mycket dyrt. Därför slår PPP väldigt orättvist, och krockar med principen om likabehandling.

En ny finansieringsmodell borde tas fram, isynnerhet som VA-Sverige står inför behov av att bygga ut och sköta eftersatt underhåll till en kostnad som av branschorganisationen Svenskt Vatten uppskattas till ofattbara 560 miljarder kronor.

Larmsignalerna har duggat tätt. Svenskt Vatten, kommuner och Svenskt Näringsliv (som tycker att eftersatta VA-anläggningar är ett hot mot landets konkurrenskraft), alla säger samma sak. VA-beredskapsutredningen (SOU 2024:82) håller med och pekar på behovet av ett robust, motståndskraftigt VA i händelse av kris. Politiken finns inte med bland dem som reagerat. Det är ett underbetyg.

Det är uppenbart att VA-krisen inte kan lösas av enskilda kommuner. Här krävs strukturella grepp där staten tar ledartröjan.

Vad gör våra lokala partiföreträdare med kontakten i regeringen för att påverka till en ny, rättvis finansieringsmodell? Ingenting, vad jag sett. Dags för action!

Snöovädret Anna låg bakom de överfulla återvinningsstationerna i Norrtälje kommun efter nyår. Stora snömängder föll under kort tid, vilket försenade snöröjningen och gjorde det omöjligt för entreprenörer att ta sig fram till stationerna.

– Det var snöovädret Anna som ställde till det efter nyår. Det kom stora mängder snö på kort tid, sedan dröjde snöröjningen och vår entreprenör kunde inte köra in på stationerna för att tömma behållarna, säger Fredrik Lindh, kommunikationschef på Norrtälje vatten och avfall (NVAA).

Ansvarsfördelningen mellan snöröjning, tömning och städning ligger hos olika entreprenörer, något som försvårade situationen ytterligare när väglaget försämrades.

– Det är olika entreprenörer för snöröjning, tömning och städning. När det är fullt med snö eller halt på stationerna kan inte tömning och städning utföras som planerat. När förpackningar dessutom dumpas utanför behållarna och fryser fast förvärras problemet, säger Lindh.

Efter årsskiftet har snöröjningen inte fungerat som tidigare, enligt NVAA, som nu utreder orsakerna.

– Efter årsskiftet har inte snöröjningen fungerat som tidigare och vi undersöker vad det beror på. Det kan vara olika på olika platser, då vissa stationer står på allmän platsmark och andra på privat mark.

För att komma i kapp har extra resurser satts in, och läget har förbättrats.

– Vi har beställt extra snöröjning och extra städning. Entreprenören för tömningar har sedan tidigare satt in förstärkning, så det bör flyta på nu när det är framkomligt. Vi är i stort sett i kapp nu, med några få undantag och en brasklapp för vädret, berättar han.

Många invånare upplever att sopkaoset återkommer vid storhelger - vad drar ni för lärdomar av det som hänt nu, och vad kommer göras annorlunda inför framtida helger och vintrar?

– Vi har lärt oss massor sedan vi tog över ansvaret 2024 och vi har ökat både tömning och städning, men det är svårt att dimensionera för de värsta topparna som sker vid storhelger och sommartid. I avtalet ingår att det är behovet som styr hur ofta entreprenören ska tömma, men på vissa stationer sker redan tömning sju dagar i veckan och det finns inte plats för fler behållare.

Erfarenheterna ska nu användas för att minska risken för liknande situationer framöver.

– Vi drar lärdomar hela tiden - i det här fallet handlar det främst om att säkerställa vinterväghållning och påminna allmänheten om att man inte får lämna något utanför behållarna, avslutar han.

Besvärligt väglag har lett till förseningar i sophämtningen i vissa områden i Norrtälje kommun. NVAA uppger att entreprenören arbetar för att komma i kapp under veckan.

På grund av rådande väderförhållanden ligger sophämtningen efter i delar av Norrtälje kommun. Enligt Norrtälje vatten och avfall, NVAA, beror förseningen på svårframkomliga vägar, vilket påverkar entreprenörens arbete.

"På grund av besvärligt väglag ligger vår entreprenör efter med sophämtningen i vissa områden. Om du har drabbats av utebliven sophämtning behöver du inte höra av dig. Vi hoppas komma i kapp under veckan. Hjälp gärna till genom att ta bort snö och minska risken för halka vid dina kärl. Tack för att du samarbetar", skriver NVAA på sin hemsida.

Norrtälje Vatten och Avfall inleder under hösten 2025 ett pilotprojekt med så kallad mobil återvinning. Med hjälp av lastbil körs containrar ut till utvalda platser i kommunen, med fokus på landsbygd, skärgård och områden långt från närmaste återvinningscentral. Tjänsten är avgiftsfri och riktar sig enbart till privatpersoner.

Initiativet är ett svar på ett växande behov av lättillgänglig återvinning utanför tätorterna. Enligt information från NVAA pågår just nu en testperiod, där invånare kan lämna in förslag på platser att besöka och få information om vad som tas emot vid varje tillfälle.

Första stoppet sker vid Spillersboda brygga på lördag mellan klockan 11.00 och 13.00. Dit kan privatpersoner lämna bland annat elavfall, ljuskällor, metallskrot och mindre mängder grovavfall. Nästa planerade tur är till Bromskär på Blidö den 11 oktober.

– Vi håller nu på att gå igenom ett hundratal önskemål från allmänheten – ett par platser till kommer att få besök under hösten. Sen kan vi utvärdera testperioden och besluta om fortsättningen, säger Fredrik Lindh, avdelningschef på Norrtälje Vatten och Avfall.

Tjänsten beskrivs som ett sätt att komplettera befintliga återvinningscentraler och ge fler hushåll möjlighet att göra sig av med avfall på ett korrekt sätt. Men logistiken är en utmaning.

– Den största utmaningen är logistiken, att hitta platser där vi kan ställa ut våra containrar och att uppskatta hur stora mängder som kommer in av olika material, säger Lindh.

Hur den mobila återvinningen kommer att se ut på längre sikt är ännu inte klart. Testperioden ska ge underlag för vidare beslut om ambitionsnivå, omfattning och kostnader.

– Det finns massor av idéer och en stor potential för den mobila återvinningen, men det är för tidigt att slå fast vilken ambitionsnivå vi kommer att ha och vad det kommer att kosta. Vi behöver ta ett helhetsgrepp kring insamling av grovavfall och se hur vi kan ge bästa möjliga service till så många som möjligt till en så låg kostnad som möjligt, säger Fredrik Lindh.