Barn från hela landet samlas i Roslagen för att spela klassisk musik tillsammans. Under en helg i maj avslutas projektet Svenska Barnsymfonikerna med en konsert i Rimbo.

Svenska Barnsymfonikerna är en projektorkester för barn i åldern 9–13 år. Verksamheten startade 2018 med målet att ge unga musiker möjlighet att spela i symfoniorkester, oavsett nivå.

Sedan dess har projektet vuxit och lockar i dag deltagare från hela Sverige.

Repetitionerna hålls i Norrtälje vid Roslagens kulturskola, där barnen under en lägerhelg får spela tillsammans under ledning av musiker och pedagoger från olika delar av landet. Projektet leds av Helena Lundqvist, projektledare.

En central del i arbetet är att snabbt få barnen att hitta samspelet.

— Det viktigaste är att få barnen att känna sig trygga och uppmärksamma allt som är positivt, så att man inte blir rädd för att spela. Många har aldrig spelat i en sån här stor symfoniorkester tidigare, så det kan vara väldigt spännande. Men när stämningen är positiv, alla peppar varann för att lyckas med sin stämma och lyssnar på varann, då får vi det till något otroligt fint: samspel, säger Kaisa Ström, konstnärlig ledare och dirigent.

Vad är det som gör Svenska Barnsymfonikerna speciellt jämfört med andra orkestrar för unga?

— Det unika är åldersgruppen vi riktar oss till och vårt upplägg, skulle jag säga. Det finns andra orkestrar, men då behöver man ofta vara lite äldre. Våra deltagare är mellan 9–13 år och de behöver inte ha någon tidigare erfarenhet av orkesterspel. Vi har inga antagningsprov, utan det är ”först till kvarn”-principen som gäller, säger Helena Lundqvist.

Varje projekt har ett eget tema. Den här gången står Frankrike i fokus, med musik av tonsättare som Maurice Ravel, Georges Bizet och Camille Saint-Saëns. Musiken är specialarrangerad för att alla deltagare ska kunna medverka.

Helgen avslutas med en konsert den 3 maj klockan 15.30 på Opalen i Rimbo. Där får publiken ta del av resultatet efter två dagars repetition.

— Det kommer att vara ett gäng glada och lätt trötta barn på scenen. De kommer bjuda på fantastisk musik av franska tonsättare. Varje läger blir jag lika imponerad över vad barnen lyckas leverera tillsammans på så kort tid. Det är spelglädje och jag tror det kommer bli tydligt även för publiken vilken enorm kraft musiken faktiskt kan ha, avslutar Lundqvist.

En av de absolut viktigast frågorna inför nästa mandatperiod är att förbättra arbetsmiljön för de anställda i äldreomsorgen. Här har vi en grupp, företrädelsevis kvinnor, som arbetar långa pass, som gör sina behov i skogen och äter en macka till lunch i bilen. Och kvitterar ut en låg lön. Här har vi en grupp som skriker efter kompetenta kollegor som är utbildade för att bemöta dementa, som har den fysiska styrkan att hjälpa en rörelsehindrad i duschen och som snabbt klarar av att prioritera mellan olika individers behov. Och med änglars tålamod lyssna till synpunkter från både brukare och anhöriga under stressade arbetspass. Anställda i äldreomsorgen behöver fler kollegor, tid för återhämtning, trygga anställningar, fortbildning och högre lön.

Allt fler lever allt längre och behöver mer stöd för en god livskvalitet på äldre dagar. Vi måste kunna erbjuda anställda inom äldreomsorgen en arbetsmiljö som gör det möjligt att stanna kvar i yrket och att kunna rekrytera nya kollegor. Äldreomsorgen har allt för länge varit utsatt för effektiviseringsexperiment, just nu behöver vi satsa bara för att kunna hålla samma nivå på kvalitet som idag. Det går inte att springa fortare, de effektiviseringar som görs måste leda till att de anställda får mer tid med brukarna och mer återhämtning.

Samtidigt som antalet äldre ökar så minskar antalet barn och detta ger stora effekter på förskola och skola. Men kanske inte de effekter man hade kunnat hoppas på. Visst borde det väl vara möjligt att se slutet på en lång period av stora barngrupper, kort om personal och obefintlig planeringstid när nu barnkullarna går ner? Borde det inte automatiskt leda till mindre barngrupper och skolklasser? Nej, så fungerar inte marknadssystemet. I stället får verksamheterna mindre pengar för att betala ökade hyror och högre lönekostnader. En orimlig situation, men om det inte går att ändra ersättningssystemen så kommer ett lägre barnafödande ofrånkomligen att leda till nedlagda förskolor och skolor, uppsagd personal och större barngrupper. Och lägre kvalitet. När kommunala förskolor tvingas stänga och den privata andelen blir allt större, minskar också andelen utbildade förskollärare i förskolan.

Förra veckan var det kommunal debattpremiär inför valet i september. Debatten hölls, som tur var för medverkande politiker, i Edsbro. Edsbro är en ort där underlaget för förskola och skola fortfarande ser bra ut och det finns inget som pekar på nedläggningar den närmsta mandatperioden. Tvärtom finns det goda möjligheter för Edsbro att växa som ort. Och då är det så klart kul att som politiker kunna looooova att förskola och skola får vara kvar.

Även om vi skulle krympa välfärden till det som anses absolut mest nödvändigt, även om vi skulle radera fria lovaktiviteter, frukt i skolan, avgiftsfri kulturskola, fritidshem och fritidsgårdar, bibliotek, avgiftsfria utställningslokaler och mycket annat så kommer kostnaderna att stiga i takt med att vi blir äldre. Vi kan välja att ta kostnaderna gemensamt eller att var och en betalar för sin utbildning, sin fritid, sin vård och omsorg.

Jag skulle vilja hävda att alla partier som är helt främmande för att höja skatten, de förordar det senare. Om de menar allvar med att de vill ha små skolklasser, utbildade lärare och en äldreomsorg med god, lagad mat och tillräckligt med personal, då måste de finansiera det. Och när t ex Robert Beronius tycker att det är ett bra läge att sänka skatten i Norrtälje kommun, så innebär det antingen att ytterligare avgifter kommer att läggas över på enskilda individer eller att kvaliteten sänks.

På onsdagen inkom ett SOS Alarm avseende en trafikolycka i Rimbo, enligt preliminära uppgifter från SOS Alarm.

Det var klockan 15.31 som larmet om en trafikolycka, där en personbil är inblandad, inkom till SOS Alarm. Olyckan ska ha inträffat på Adamsbergsvägen i Rimbo, och räddningstjänsten har kallats till platsen.

– Det är en personbil som har kört in i ett träd, voltat och ligger på taket. Ambulans och räddningstjänst är på plats. Föraren är vaken och talbar, säger Sebastian Forslöv, ledningsoperatör på räddningstjänstens ledningscentral.

Det finns för närvarande inga övriga uppgifter avseende skadeläget eller omständigheterna kring olyckan.

Artikeln kan komma att uppdateras...

Karta:

Platsen på kartan är ungefärlig

En trafikolycka med en personbil inträffade på väg 77 i Rimbo under tisdagen och räddningsstjänst har kallats till platsen. 

Larmet inkom till SOS Alarm klockan 14.01.  Enligt preliminära uppgifter ska olyckan involverat en personbil. Händelsen har inträffat på väg 77 mellan Rimbo och Alhamra.

Räddningstjänst har kallats till platsen.

I nuläget finns inga uppgifter om skadeläge.

Enligt uppgifter från Trafikverket vänas trafikbilden påverkas fram till och med 14.44.

Artikeln kan komma att uppdateras. 

Ett vägarbete på E18 påverkar trafiken i riktning mot Stockholm under tisdagen.

Arbetet gäller slåtter längs sträckan mellan Rösa och Söderhall.

Enligt Trafikverket kommer arbetsfordon att befinna sig i vägrenen och delvis i det högra körfältet för att klippa gräs och sly i vägkanten.

Arbetet innebär att ett körfält blockeras, vilket väntas få stor påverkan på trafiken under tisdagen.

Arbetet började klockan 07.15 och beräknas pågå fram till klockan 16.00.

Vatten är livsviktigt. Ändå riskerar Norrtäljes hushåll att drabbas av rekordhöga VA-avgifter samtidigt som infrastrukturen för vatten och avlopp skriker efter investeringar. Stigande underhållskostnader, striktare reningskrav, PFAS-problem och behov av läkemedelsrening gör att varje kommun står inför stora utmaningar.

Behovet av investeringar är enormt. Svenskt Vatten bedömer att investeringstakten måste öka med över 40 procent jämfört med dagens nivå. Eftersom kommunernas bokförda värden på VA-infrastruktur är låga, måste stora lån tas för att säkra framtiden. Redan 2040 väntas 70 procent av VA-avgiften gå till kapital­kostnader.

Om kommunerna ska finansiera detta ensidigt via taxor riskerar hushållen att drabbas hårt, samtidigt som nödvändig modernisering och klimatanpassning fördröjs. Dagens system är också djupt orättvist: VA-taxor kan skilja med upp till 500 procent mellan kommuner i samma län. Det är inte rimligt och riskerar att öka skillnader mellan stad och land.

Lösningen är enkel men kräver politiskt mod: staten måste ta huvudansvaret för upprustning, kommunerna investera i eftersatt underhåll, och hushållen fortsätta betala för drift och förbrukning. Endast då blir vattenförsörjningen säker, rättvis och långsiktigt hållbar.

En annan orättvisa sticker ut: VA-avgifterna belastas med 25 procent moms, medan en flaska vatten i butik i dag har 6 procent. Dricksvatten klassas som livsmedel. Ändå beskattas vatten från kranen nästan fyra gånger högre. Staten tjänar stora pengar på denna moms, vilket gör det rimligt att den också tar större ansvar för finansieringen av infrastrukturen.

Vi hör också rapporter om hur hushåll tvångsansluts till kommunalt VA och får betala anslutningsavgifter på långt över 500 000 kronor. Minst 100 000 kronor av detta är moms.

Det är hög tid att staten tar sitt ansvar.

Ett nytt apotek är på väg att etableras i Rimbo. Byggnation pågår just nu i anslutning till Ica Rimbo, där ett Apotek Hjärtat planeras att öppna, vilket Norrtelje Tidning rapporterade först.

Arbetet är redan påbörjat där delar av parkeringen har grävts upp och området förbereds för den nya verksamheten.

Etableringen bekräftas av Ica, som uppger att ett Apotek Hjärtat kommer att öppna i anslutning till butiken.

Något exakt öppningsdatum är dock ännu inte fastställt.

När är planen att apoteket ska öppna och hur ligger ni till i projektet?

– Det stämmer att ett Apotek Hjärtat ska öppna intill ICA Rimbo. I dagsläget kan vi tyvärr inte säga så mycket mer, säger Edvard Lind på Icas pressavdelning.

För många hushåll är det inte längre en självklarhet att få ekonomin att gå ihop. Just därför halveras momsen på livsmedel från den 1 april, från 12 till 6 procent, ett beslut av SD och Tidöregeringen för att stärka hushållens ekonomi här och nu.

För en barnfamilj innebär det i genomsnitt cirka 6 500 kronor mindre i matkostnader per år. För två pensionärer handlar det om ungefär 4 400 kronor. Det är inte symboliska belopp, det är pengar som märks i vardagen.

Samtidigt lever vi i en tid av stor osäkerhet. Geopolitiska spänningar och en orolig omvärld påverkar energipriser, transporter och i förlängningen också matpriser. Det innebär att vissa priser kan fortsätta uppåt, oavsett vad vi gör nationellt.

Men just därför är det viktigt att göra det som faktiskt går. Jag kan i ärlighetens namn inte förstå kritikerna som menar att det inte är någon idé eftersom priser ändå kan öka. Ja, just därför.

Vi kan inte påverka globala konflikter, men vi kan fatta beslut som dämpar effekterna för svenska hushåll. Sänkt matmoms är ett sådant beslut.

Och det är inte det enda.

Tidöregeringen har redan sänkt reduktionsplikten till EU:s miniminivå, vilket bidragit till lägre drivmedelspriser. Skatten på drivmedel har sänkts i flera steg. Skatten på arbete och pension har sänkts, och tandvården för äldre 67+ har blivit avsevärt billigare.

Sänkt matmoms är nästa steg i samma riktning: att pressa tillbaka kostnaderna där det är möjligt och att sätta svenska hushåll först.

Här blir skillnaden i politiska vägval uppenbar.

Miljöpartiet och delar av vänstern har i stället velat höja reduktionsplikten. I ett läge där omvärlden redan driver upp priser hade det inneburit ytterligare kostnadsökningar för hushåll och företag. Vi hade då haft både externa kostnadschocker och politiskt drivna prishöjningar ovanpå det. Det är också risken om Socialdemokraterna, tillsammans med den rödgrön röran, återfår makten efter valet 2026.

Vi har valt en annan väg, att dämpa kostnadsutvecklingen där vi kan, i stället för att förstärka den.

För att säkerställa att momssänkningen också får effekt i praktiken har regeringen tillsatt en matpriskommission. Den ska följa prisutvecklingen och bidra till transparens, så att skattesänkningen faktiskt når konsumenterna. För skattesänkningar ska inte bli ökade vinster för matjättarna, utan de ska märkas i plånboken.

Vi ser redan nu hur butiker runt om i landet, även här i vår kommun, har börjat sänka matpriserna. I exempelvis Norrtälje, Rimbo och på Väddö har butiker arbetat intensivt de senaste veckorna för att märka om och ställa om inför påsken. Det visar att reformen får genomslag.

Momssänkningen gäller dessutom till och med 2027. Det innebär att effekten inte bara är tillfällig, utan kan bidra till att hålla tillbaka kostnader över tid.

I en osäker omvärld blir politikens uppgift tydligare än någonsin:

Att ta ansvar för det som faktiskt går att påverka.
Att göra livet lite mer ekonomiskt hanterbart för vanliga människor.

Det är inte symbolpolitik.

Det är ansvar.

Rimbo badhus kommer att hålla stängt från 1 maj till 9 augusti för att genomföra ett omfattande byte av ventilationssystemet. Det meddelar Norrtälje kommun.

Det gamla ventilationssystemet i Rimbo badhus behöver bytas ut för att undvika framtida oplanerade stängningar.

Under stängningsperioden kommer även bassängen att tömmas och andra mindre reparationer och underhållsarbeten att utföras.

Arbetet är planerat till en tidpunkt då påverkan på invånarna bedöms vara som minst.

Norrtälje badhus kommer att vara öppet under större delen av perioden, men stänger för årligt underhåll under vecka 26 och 27.

Hallstavik utomhusbad håller öppet från 23 maj till 23 augusti.

För de som har badkort gäller olika regler beroende på korttyp.

Rimbo-årskort förlängs automatiskt med den extra tid badhuset håller stängt, medan Norrtälje-kort förlängs med två veckor.

Ingen simskola kommer att hållas i Rimbo badhus under stängningen, men alternativ finns i Norrtälje och Hallstavik.

Länsstyrelsen i Stockholms län har avlyst årets licensjakt efter lodjur. Jakten avslutades på måndagsmorgonen, vilket tidigare rapporterats av Norrtelje Tidning.

Enligt Länsstyrelsen avlystes jakten klockan 07.53 den 23 mars efter att tilldelningen uppnåtts.

Nu står det klart hur utfallet blev. Totalt fälldes fyra lodjur under jakten, och samtliga djur sköts i Norrtälje kommun.

"Totalt fälldes fyra lodjur under jakten. Samtliga lodjur fälldes i området kring Edsbro/Rimbo", skriver  Frida Henriksson, kommunikatör på Länsstyrelsen i Stockholm i ett mejl till Allt om Norrtälje.