Två personer åtalas vid Norrtälje tingsrätt misstänkta för narkotikabrott i Rimbo. Enligt åklagaren ska de bland annat ha haft flera olika sorters narkotika i överlåtelsesyfte. Båda erkänner innehav av viss narkotika men förnekar brott i övrigt.

Åtalet lämnades in till Norrtälje tingsrätt den 7 september. Enligt stämningsansökan misstänks de två personerna för att tillsammans och i samförstånd ha innehaft bland annat cannabisharts, amfetamin, kokain, pregabalin, ketamin och tabletter innehållande MDMA. Händelsen ska ha inträffat i Rimbo tidigare i år. Åklagaren gör gällande att narkotikan innehades i syfte att överlåtas.

I bevisningen hänvisar åklagaren bland annat till narkotika som påträffats vid en husrannsakan, analysresultat, fotografier och material från mobiltelefoner. En våg, påsar och kontanter ska också ha hittats i bostaden. Åklagaren yrkar på att bland annat en våg, påsar och en mobiltelefon ska förverkas.

De båda åtalas också för ytterligare ett narkotikabrott. Enligt åklagaren ska de tillsammans ha sålt drygt fyra gram cannabisharts i Rimbo i vintras.

Båda förnekar den åtalspunkten. Åklagaren åberopar bland annat ett polisvittne samt uppgifter och konversationer från mobiltelefoner som bevisning.

Polisens utredning efter den unge mannens död på Johannesbergs slott i Gottröra under helgen fortsätter. Händelsen utreds fortfarande som mord, uppger polisen för Allt om Norrtälje.

Det var på kvällen lördagen den 5 september som en man född 2006 föll från hög höjd i samband med Ica Flygfyrens 50-årsfest på Johannesbergs slott. Omkring 170 anställda deltog i festen.

Polisen larmades klockan 21.51 och mannen konstaterades senare avliden. Kort därefter inleddes en förundersökning om mord för att klarlägga vad som inträffat.

Ingen person är misstänkt och polisen har tidigare uppgett att inget pekar på att ett brott har begåtts. Under söndagen genomfördes förhör med personer som befunnit sig på slottet.

På tisdagen uppger polisen att utredningen fortsatt pågår, men vill i övrigt inte lämna några detaljer kring utredningen.

”Förundersökning gällande mord fortgår för att klarlägga händelseförloppet. Vi kan i nuläget inte gå in på detaljer i utredningen”, skriver Nadya Norton, presstalesperson vid Stockholmspolisens mediecenter, i ett mejl till Allt om Norrtälje.

Färdtjänst, boende och daglig verksamhet stod i fokus på Opalen i Rimbo. Men under en del av debatten fick politikerna ställa frågorna – och personer med egen erfarenhet av LSS ge svaren.

FUB Norrtälje arrangerade under torsdagskvällen ”Röster som räknas” tillsammans med Mumik. Företrädare för åtta partier deltog i samtalen om stöd, service och inflytande för personer med funktionsnedsättning.

Först fick politikerna besvara ja- och nejfrågor, följt av diskussioner och frågor från publiken. Bland frågeställarna fanns Anton Agartz, mentor och skådespelare på Mumik, och deltagare från LSS-kooperativet Industrihuset.

– Vissa delar var bra, andra mitt i mellan, men framför allt det här med färdtjänst och resor tycker jag var viktigt, säger Anton Agartz i FUB Norrtäljes sammanställning från kvällen.

Under kvällens andra del byttes rollerna. Nu fick partierna ställa varsin fråga till en panel med Helen Gustavsson, Billy Jonsson, Darek Lekander och Mikael Andersson, som delade med sig av egna erfarenheter av LSS.

När frågan om kvaliteten i daglig verksamhet kom upp gav Helen Gustavsson, som skapar kostym på Mumik, ett konkret exempel på vad som saknas.

– En ateljé skulle behövas.

Både Per Lodenius (C) och Ingrid Landin (MP) lyfte efteråt önskemålet om en ateljé som något de tog med sig från kvällen. Hanna Stymne Bratt (S) fastnade särskilt för diskussionen om kontaktperson för den som bor på boende.

– Det här med kontaktperson när man bor på boende var en nyhet för mig och det tar jag med mig och undersöker, säger hon.

Även tillgången till gruppboenden och möjligheten att själv välja var man vill bo väckte engagemang. Enligt arrangörerna hann inte alla frågor avhandlas, och flera politiker stannade kvar efteråt för att fortsätta samtalen.

För Helen Gustavsson, som först varit tveksam till att medverka, blev deltagandet i sig en viktig del av kvällen.

– Det bästa med kvällen var att jag vågade sitta i panelen, jag gjorde det.

”Röster som räknas” är ett koncept framtaget av föreningen Kultur och kvalitet, som arbetar för att kulturarbetare med funktionsnedsättning ska få ta större plats i samhället.

Den 11 september öppnar anmälan till Svenska barnsymfonikernas höstlovsläger. I år återvänder två tidigare elever – nu som solister.

Roslagens kulturskola arrangerar återigen orkesterläger under höstlovet. Barn som spelar olika orkesterinstrument samlas under några intensiva dagar för att repetera tillsammans, innan lägret avslutas med en gemensam konsert på Opalen i Rimbo.

Årets tema är ”Stjärnor återvänder”. Norrtäljeungdomarna Johanna Sundström på tvärflöjt och Erik Norberg på slagverk har själva varit elever i orkestern. Nu kommer de tillbaka som solister. Erik studerar i dag vid Musikkonservatoriet i Falun.

För Johanna har åren med Barnsymfonikerna haft stor betydelse för hennes fortsatta musicerande.

– Jag har märkt nu när jag spelar mycket i stor orkester i skolan hur mycket jag faktiskt lärt mig av Barnsymfonikerna, säger Johanna.

Lägren har också lett till vänskaper som fortsatt långt efter repetitionerna. Under jullovet återförenades Johanna med de tidigare deltagarna Ida Fischer, Livia Einarsson och Iris Rindehed.

För Ida blev gemenskapen så viktig att hon lärde sig ett nytt instrument för att kunna delta en sista gång.

– Därför lärde jag mig spela valthorn för att kunna vara med en sista gång och jag kan säga att det absolut var värt det.

Livia deltog första gången 2019 och minns särskilt känslan av att för första gången spela i en stor symfoniorkester.

– Jag utvecklades nog ganska mycket och det var en helt ny upplevelse att spela i en så stor symfoniorkester då jag aldrig hade gjort det innan.

Iris var elev mellan 2018 och 2023 och fortsatte därefter som assistent. Erfarenheten har hon haft nytta av i sina fortsatta musikstudier.

– Även att lära sig så mycket på relativt kort tid var en bra övning för framtiden och något jag verkligen har nytta av nu under min gymnasietid.

Anmälan öppnar den 11 september och antalet platser är begränsat.

I media får vi lätt uppfattningen att sjukvårdens största problem är vårdköerna. Det är också lätt att tro att lösningen är fler vårdgivare, fler vårdval och fler möjligheter att välja. Men kanske borde vi börja någon annanstans.

Läkaren Fanny Nilsson skrev nyligen om det som egentligen borde vara sjukvårdens kärna: att få träffa en läkare som känner dig och din sjukdomshistoria, och att det finns vårdplatser när du verkligen blir sjuk. Det handlar om kontinuitet och om att sjukvården måste fungera som ett system, inte som en samling separata verksamheter.

Där spelar vårdcentralen en helt avgörande roll.

En bra vårdcentral ska vara den plats dit du kan vända dig med det mesta. Där ska någon känna igen dig, förstå din situation och kunna följa din hälsa över tid. Vårdcentralen ska kunna förebygga sjukdom, behandla det som går att behandla där och lotsa dig vidare när specialistvård behövs.

Det är särskilt viktigt i Norrtälje. Vi har stora geografiska avstånd, en hög andel äldre och många invånare med omfattande vårdbehov. Norrtäljemodellen har dessutom gett oss unika möjligheter att bygga en sammanhållen vård där gränserna mellan sjukvård och omsorg kan suddas ut. KSON ansvarar för helheten och kan anpassa vården efter kommunens särskilda behov.

Därför blir det också problematiskt när vårdcentraler främst betraktas som företag som ska konkurrera om patienter. Kritik mot privatiseringar handlar inte om att människor ska få sämre möjlighet att välja och det är inte de privata vårdcentralernas personal som kritiseras. Många gör ett mycket bra arbete under svåra förutsättningar. Problemet är systemet som gör vårdcentralen till en konkurrerande verksamhet på en marknad, snarare än en del av en gemensamt planerad vård.

Rimbo är ett tydligt exempel. När en vårdcentral inte fungerar räcker det inte att säga att en annan aktör kanske etablerar sig någon gång i framtiden. Trots missnöje hos patienter finns inget företag som vill etablera sig. Patienterna behöver ett alternativ på plats direkt. Politikens uppgift måste vara att se till att vården finns där behoven finns – också när det inte är den mest lönsamma platsen att etablera sig på. Därför har KSON ett ansvar att se till att Rimbo har en fungerande primärvård, men en ny mottagning måste planeras och finansieras och det kan ta tid. Marknaden är således inte den bästa att förlita sig på för en likvärdig sjukvård.

KSON har förstärkt ersättningen till vårdcentralerna, särskilt för äldre och patienter med stora vårdbehov. Region Stockholm har också antagit en handlingsplan för att ingen läkare på vårdcentralerna ska ha mer än 1100 listade patienter år 2034. Det innebär också att patienterna kommer att ha en fast läkarkontakt. På så sätt utvecklas vårdcentralernas roll som vårdens nav. I Hallstavik har vårdcentralen gått från att knappt få tag på läkare som stannade mer än tre veckor till att vara den vårdcentral som får bäst betyg av patienterna.

Patienter behöver fasta läkarkontakter och vårdcentraler som har tid att följa sina patienter. På Hallstaviks vårdcentral har man bl a frångått regionens telefonsvarare och har en person som svarar i telefon och pratar med patienterna. Ofta kan dessa samtal lugna patienten och förhindra onödiga besök. Den som svarar i telefonen känner patienterna och vet vad de är oroliga över. Vårdcentralerna behöver kunna vara just det navet i ett tätt samarbete med hemtjänst, hemsjukvård, specialistvård och sjukhus.

Vården ska inte vara en marknad där varje del ska optimeras för sig. Ingenting blir inte bättre av att patienten skickas runt mellan fler aktörer. Det blir bättre när någon tar ansvar för helheten. Det borde vara politikens uppgift att ge vårdcentralerna förutsättningarna att ta det ansvaret. Vi har Norrtäljemodellen, en struktur som gör det möjligt att tänka annorlunda. Den möjligheten behöver vi bli bättre på att utnyttja och utveckla för en demokratisk planering av vård efter behov.

Fler bussar, fler platser att träffas på och ökad trygghet. Det är några av de tydligaste önskemålen när 441 förslag från unga i Norrtälje kommun har sammanställts.

Under våren besökte Norrtälje kommun sex skolor för att fråga elever vad som behöver förbättras för unga i kommunen. Totalt samlades 441 synpunkter och förslag in, som senare låg till grund för en dialogträff mellan ungdomar, politiker och tjänstepersoner i juni.

Kollektivtrafiken sticker ut som den fråga som engagerar mest. Ungdomarna beskriver hur busstider och långa avstånd påverkar möjligheten att ta sig till skolan, träffa vänner och delta i fritidsaktiviteter. Bland önskemålen finns fler kvällsavgångar, bättre anpassade tidtabeller och tätare busstrafik.

Liknande synpunkter återkommer från ungdomar i olika delar av kommunen, oavsett om de bor i Norrtälje stad, Rimbo, Hallstavik eller på landsbygden.

Även bristen på mötesplatser lyfts fram. Flera unga vill ha fler ställen där de kan träffa kompisar på kvällstid, framför allt på mindre orter. Det efterfrågas också fler aktiviteter riktade till äldre ungdomar och platser där det går att umgås utan att behöva köpa något.

Tryggheten är det tredje stora området. Förslagen handlar bland annat om bättre belysning, tryggare offentliga miljöer och fler närvarande vuxna. I ungdomarnas svar kopplas trygghet också till situationen i skolan, psykiskt välbefinnande och möjligheten att känna sig lyssnad på.

– Många av de frågor som lyftes handlar om sådant som påverkar oss varje dag, säger Trazy Eriksson från ungdomsrådet i kommunens pressmeddelande.

Kommunen ser också likheter mellan ungdomarnas synpunkter och resultaten i Stockholmsenkäten, där bland annat stress och trygghet återkommande har pekats ut som viktiga frågor bland unga.

Rapporten sammanfattar tre övergripande behov: fungerande kollektivtrafik, en meningsfull fritid och en trygg vardag. Materialet ska nu användas i kommunens fortsatta arbete med ungas delaktighet och inflytande.

När invånarna säger att trygghet är den näst viktigaste frågan inför valet, vad menar de då? Är det som min mamma sa till mig, att trygghet är när jag vet att jag kommer fram och får prata med någon när jag ringer vårdcentralen? Att jag får en snabb tid och ett gott bemötande? Eller är trygghet när jag lämnar mina barn på förskolan på morgonen och vet att någon ser dem, utmanar dem och tröstar dem under dagen när jag arbetar? Är trygghet att veta att jag inte kommer att behöva bo kvar hemma när jag börjar bli så dålig att jag inte längre kan gå i trappan eller ta bilen för att handla? Är trygghet att få utöva min tro utan att riskera trakasserier? Att det kommer rent vatten ur kranen? Att kollektivtrafiken fungerar så att jag kan ta mig till och från hemmet/jobbet? Eller är trygghet att få sjunga i kören varje torsdagkväll och ta en fika efteråt?

Trygghet kan vara så många olika saker; en bostad, ett arbete, mat på bordet, rätten att vara mig själv och ett nätverk av människor som bryr sig om mig.

Ändå talas det oftast om övervakningskameror, fler poliser, fler väktare, mer disciplinära åtgärder i skolan och hårdare straff när vi pratar om trygghet. Det är också inslag i ett tryggt samhälle, men bara en väldigt liten del av det som grundar tryggheten. Det är inslag som kan behövas när någonting inte längre är tryggt, men bygger i väldigt liten utsträckning upp trygghet och förtroende mellan människor. Polisen ska vara tillgänglig och synlig, ja, men blir det väldigt många poliser och väktare på en plats kan det skapa mer otrygghet eftersom det ger signaler i sig att någonting kan hända.

Det är viktigt att vi talar om trygghet för trygghet är en förutsättning för att människan ska fungera, för att barn ska lära sig något i skolan, för att vi ska våga umgås med varandra och delta i aktiviteter utanför hemmet. Trygghet är också en förutsättning för psykisk hälsa. Därför är det också viktigt att vi pratar om vad trygghet är.

En personbil började brinna på E18 i höjd med Rö tidigt på torsdagsmorgonen. Räddningstjänsten ryckte ut till platsen och kunde släcka branden.

Larmet inkom klockan 05.42 på torsdagsmorgonen. Enligt SOS Alarm hade en personbil fattat eld.

Räddningstjänsten kom till platsen och kunde släcka branden. Ingen person ska ha skadats i samband med händelsen.

Vad som orsakade branden är ännu oklart.

Rimbo är ingen avkrok. Det är en av Norrtälje kommuns viktigaste tillväxtorter, strategiskt placerad mellan Stockholm, Uppsala och Arlanda. Här finns företagsamhet, framtidstro och ett starkt civilsamhälle. Ändå fattas de flesta avgörande besluten någon annanstans.

För att Rimbo ska kunna ta tillvara sina möjligheter vill Liberalerna göra Rimbo till pilotprojekt för en kommundelsnämnd. Det är ett förslag som förtjänar att tas på största allvar. När beslut fattas nära invånarna blir de oftast både bättre och mer träffsäkra.

De som bor, arbetar och driver företag i Rimbo vet vilka trafiklösningar som behövs, vilka bostadsområden som bör utvecklas och vilka investeringar som är viktigast för framtiden. Därför är det rimligt att de också får större inflytande över besluten. Lokal kunskap är en tillgång som alltför ofta underskattas i dagens kommunala beslutsfattande.

Men Liberalernas vision stannar inte vid ökat lokalt inflytande. Förslaget är en del av en större idé om ett växande Rimbo, med fler villaområden där barn kan springa barfota på gräsmattan och grannarna lära känna varandra på ett sätt som skapar trygghet och gemenskap. Det är den sortens samhälle Liberalerna vill främja.

Tillväxt kräver också fungerande infrastruktur. Därför behövs inte bara en, utan två nya cirkulationsplatser i Rimbo. Självklart en vid korsningen mellan väg 77 och 280 (vid bensinmacken), men också en vid i korsningen vid badhuset. Annars riskerar dagens problem med trafikköer bara att flyttas till en korsning längre fram.

Rimbo har alla förutsättningar att fortsätta utvecklas som en stark och attraktiv ort. Men tillväxt uppstår inte av sig själv. Den kräver framtidstro, investeringar och ett politiskt mod att släppa fram lokala initiativ.

Om Rimbo ska fortsätta växa och utvecklas behöver Rimbo också få större möjlighet att forma sin egen framtid. Därför är det dags att ge Rimbo mer makt.

En man i 60-årsåldern åtalas vid Norrtälje tingsrätt för flera grova trafikbrott och narkotikabrott efter tre händelser i Norrtälje kommun.

Enligt åtalet ska mannen ha kört bil utan körkort vid tre tillfällen: i Rimbo i juni 2025, i Norrtälje i december samma år och på E18 i april 2026.

Samtliga fall bedöms som grov olovlig körning eftersom mannen tidigare har dömts för samma typ av brott.

I samband med körningen i Rimbo åtalas mannen även för rattfylleri sedan amfetamin ska ha påvisats i hans blod. Han åtalas dessutom för ringa narkotikabrott genom eget bruk av amfetamin och innehav av en tablett alprazolam.

Vid ingripandet på E18 ska polisen även ha hittat 1,48 gram amfetamin. Det ligger till grund för ytterligare ett åtal för ringa narkotikabrott.

Enligt stämningsansökan erkänner mannen de tre fallen av grov olovlig körning samt de två narkotikabrott som gäller innehav. Han förnekar rattfylleri och narkotikabrott genom eget bruk.

Åklagaren yrkar även att de tre personbilar som ska ha använts vid körningarna förverkas.