Efter protester, överklaganden och en dom i förvaltningsrätten höjs nu kapaciteten på Frötuna skola. Beslutet öppnar för två förskoleklasser till hösten.

Barn- och skolnämnden beslutade på måndagen att höja antalet platser i förskoleklass på Frötuna skola från 28 till 40.

Beslutet innebär att skolan nu har kapacitet för två förskoleklasser med 20 elever i varje klass.

Frågan har varit omdebatterad under våren. Kommunens tidigare beslut innebar att Frötuna endast skulle ta emot 28 barn i en förskoleklass. Nio barn som hade skolan som förstahandsval erbjöds då plats på andra skolor.

Beslutet överklagades av flera vårdnadshavare. Förvaltningsrätten upphävde senare beslutet eftersom det hade fattats på delegation av barn- och skoldirektören i stället för av barn- och skolnämnden.

– Beslutet innebär att 28 sexåringar inte behöver gå i en och samma klass, samtidigt som fler familjer får sitt förstahandsval av skola och får gå på samma skola som sina äldre syskon, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden, i ett mejl till Allt om Norrtälje.

Enligt Beronius är nästa steg att rektor beslutar hur verksamheten ska organiseras, men nämndens beslut skapar förutsättningar för två klasser.

– Jag är glad över att nämnden i dag fattade det här beslutet. Nu får vi förutsättningar för mindre klasser och en bättre start för många av våra yngsta elever, fortsätter Beronius.

Samtidigt vill Liberalerna gå vidare med det partiet kallar "Lex Frötuna" – ett kommunövergripande maxtak på 20 elever i klasser för de yngsta barnen.

– Frötuna är inte ett enskilt fall. Vi ser på flera håll att klasserna för de yngsta barnen blivit för stora. Små klasser för små barn borde vara en självklar princip i hela Norrtälje kommun, hävdar Beronius.

Han menar att mindre klasser ger bättre möjligheter till studiero, trygghet och tid för varje elev.

– Våra yngsta elever förtjänar de bästa möjliga förutsättningarna från första skoldagen. När läraren har tid att se varje barn stärks både tryggheten och kunskapsutvecklingen, avslutar han.

Frågan om Frötuna skola fortsätter att väcka reaktioner bland föräldrar. Efter att Förvaltningsrätten har upphävt kommunens beslut att begränsa antalet platser i förskoleklass riktas nu fokus mot hur beslutet egentligen fattades.

Förvaltningsrätten bedömde att beslutet om antalet platser i förskoleklass inte fick fattas på delegation av en tjänsteman utan borde ha avgjorts av barn- och skolnämnden.

Nu uppger nämndens ordförande Robert Beronius (L) att han inte konsulterades innan beslutet fattades.

– Nej, jag har varken i år eller tidigare år blivit konsulterad om antagningsbesluten. Normalt handlar det inte heller om att utöka eller minska antagningen vid en skola med en hel klass på detta vis, skriver han i ett mejlsvar till Allt om Norrtälje.

Bakgrunden är kommunens beslut att begränsa antalet platser i förskoleklass på Frötuna skola till 28 elever inför höstterminen 2026. Beslutet innebar att nio barn som hade Frötuna som förstahandsval inte fick plats.

Beslutet överklagades av vårdnadshavare. Förvaltningsrätten upphävde därefter beslutet och bedömde att frågan rörde verksamhetens omfattning och kvalitet, vilket enligt domstolen innebär att den skulle ha avgjorts av barn- och skolnämnden.

Förvaltningsdirektör Jenny Nordström menar samtidigt att beslutet fattades i enlighet med kommunens delegationsordning.

– Delegationsordningen för barn- och skolnämnden är tydlig i att antagningskapacitet ska tas på delegation. Beslut om antagningskapacitet har fattats enligt gällande delegationsordning. Rättspraxis avseende dessa typer av beslut är ej entydig, i detta fall har Förvaltningsrätten beslutat att antagningsbeslut ej får delegeras från nämnden, skriver hon till Allt om Norrtälje.

Enligt Nordström genomfördes ingen särskild konsultation med nämndordföranden, hon menar att det inte är rutin vid beslut som fattas med stöd av delegationsordningen.

Nordström uppger också att barn- och skolnämnden informerades om skolval, volymuppföljning och antagningskapacitet vid ett sammanträde den 16 mars. Själva delegationsbeslutet anmäldes därefter till nämnden den 27 april.

En av vårdnadshavarna bakom överklagandet vill nu att kommunens hantering granskas närmare och menar att processen kring beslutet väcker frågor.

Efter domen ska ärendet nu tillbaka till politiken. Barn- och skolnämnden har kallats till ett extra sammanträde den 22 juni för att behandla frågan på nytt.

Förvaltningsrätten upphäver kommunens beslut om att bara starta en förskoleklass på Frötuna skola till hösten. Det rapporterar Norrtelje Tidning.

Beslutet innebar att nio barn som hade Frötuna som förstahandsval inte fick plats. Föräldrar överklagade då beslutet till förvaltningsrätten.

Domstolen tar inte ställning till om en eller två förskoleklasser är rätt lösning. Däremot konstaterar förvaltningsrätten att beslutet fattades av barn- och skoldirektören på delegation, trots att det rör verksamhetens omfattning och kvalitet och därför ska fattas av barn- och skolnämnden.

Efter domen öppnar barn- och skolnämndens ordförande Robert Beronius (L) för att försöka hitta en lösning med två förskoleklasser på Frötuna skola. I ett inlägg på Facebook skriver han att han vill att förvaltningen skyndsamt ser över möjligheterna inför höstterminen.

Han vill också att nämnden ser över delegationsordningen och fattar beslut om att en förskoleklass som huvudregel inte ska ha fler än 20 elever.

Även Andrea Kronvall (SD), ledamot i barn- och skolnämnden, menar i ett inlägg på Facebook att domen ger möjlighet att pröva en lösning med två förskoleklasser. Samtidigt ställer hon sig frågande till att hon fick kännedom om domen via sociala medier och inte genom information från kommunen, förvaltningen eller nämndens ordförande.

Efter domen behöver frågan nu hanteras på nytt av kommunen.

Wigulfskolan i Norrtälje ska återigen heta Lommarskolan. Det bekräftar Robert Beronius (L), kommunalråd och ordförande i barn- och skolnämnden för Allt om Norrtälje.

Nämnden beslutade den 25 maj att skolan ska heta Lommarskolan igen. Det nya namnet börjar gälla från och med den 10 augusti.

Enligt Beronius handlar namnbytet om att namnet Wigulfskolan aldrig godkändes.

"På sätt och vis kan man säga att skolan redan heter Lommarskolan, eftersom Lantmäteriet aldrig godkände namnet Wigulfskolan.", skriver Robert Beronius i ett mail till Allt om Norrtälje.

Han uppger att Lantmäteriet bedömt att namnet Wigulfskolan strider mot kulturmiljölagens hänsynsparagraf om god ortnamnssed. Enligt Beronius har myndigheten motiverat det med att Wigulfskolan är en nykonstruktion i gammal stil.

Namnet Wigulfskolan ska ha tillkommit efter namnförslag från elever, med inspiration från fornlämningen Viguls hög, även kallad Wigulfs hög, i närheten av skolan.

Namnbytet väckte debatt på sociala medier. Diskussionerna kom bland annat att handla om den historiska kopplingen till den påstådda vikingabonden Wigulf, som enligt lokal tradition förknippats med området Vigelsjö, trots att det saknas historiska belägg för att personen faktiskt har existerat.

Vilka reaktioner förväntar du dig när det blir klart att skolan byter namn igen?

"Jag tror inte så många kommer att ha några större invändningar mot att skolan återgår till namnet Lommarskolan. Det är ett vedertaget namn och anspelar också på skolans sjönära läge. Det känns mer som att vi rättar till ett tidigare fel."

Namnbytet sker samtidigt som skolans organisation förändras.

Skolan upphör att vara en F–9-skola när sommarlovet börjar. Till hösten ska det i stället bedrivas resursskola i lokalerna, under just namnet Lommarskolan.

På Barn- och skolnämndens sammanträde under måndagen beslutas om en fördelning av närmare 55 miljoner kronor till kommunens förskolor och skolor.

Det handlar om medel utöver den ordinarie barn- och elevpengen, möjliggjorda genom ökade statsbidrag, som ska allokeras.

En stor del av satsningen riktas till att stärka kvaliteten i undervisningen i grundskolan, bland annat genom satsningar på lärarfortbildning, elevhälsa och åtgärder för att förbättra tryggheten och studieron i skolan.

Ett särskilt fokus ligger på lågstadiet, där mindre klasser och ökad lärartäthet ska ge eleverna bättre förutsättningar att nå sina kunskapsmål.

"Detta beslut är ett stort steg för att säkerställa att alla elever får det stöd de behöver för att lyckas. Genom att satsa på elevhälsan och mindre undervisningsgrupper, stärker vi både utbildningens kvalitet och tryggheten på våra skolor", skriver Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden i ett mail till Allt Om Norrtälje.

Även kommunens förskolor omfattas av satsningen, där medlen bland annat ska användas för rekrytering av personal, kompetensutveckling och minskning av barngruppernas storlek.

En del av budgeten avsätts dessutom till projektet “Förskolan i fokus”, en utbildningsinsats för både kommunala och fristående förskolor.

Efter skolskjutningen i Örebro har frågan om säkerheten i Norrtäljes skolmiljöer återigen hamnat i fokus. Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden svarar på frågor.

Hur har skolskjutningen i Örebro påverkat säkerhetsdiskussionen i Norrtälje kommuns skolor? 

— Vi arbetar kontinuerligt med omvärldsbevakning för att se vad vi kan lära av andra. Än så länge vet vi för lite om det som hänt i Örebro för att kunna dra några lärdomar, men vi kommer följa frågan noga, säger Robert Beronius.

Norrtälje kommun antog 2019 en plan mot pågående dödligt våld (PDV) och genomförde en större utbildningsinsats för såväl kommunala som fristående skolor.

— Det skedde efter den uppmärksammade skjutningen i Florida år 2018, då 17 personer dödades och många fler skadades, säger Beronius.

Säkerhetsrutinerna ses över årligen och kommunen planerar att införa e-utbildningar för att säkerställa att alla anställda kan ta del av den senaste informationen.

— Vi arbetar brett med trygghetsfrågor. Att man känner sig trygg på skolan är en grundförutsättning för att kunna ta till sig undervisning, men rätten till trygghet är också en grundläggande frihetsfråga. Det handlar därför om allt från att motverka kränkningar till självmord och fysisk trygghet, säger Beronius.

En viktig del av trygghetsarbetet är samarbetet mellan kommunen, polisen och andra myndigheter. Kommunen har ett nära samarbete med polisen där avstämningar sker veckovis, och inom det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) pågår en kontinuerlig dialog om barn och ungas trygghet.

— Det finns ingen annan fråga som är lika viktig för oss i Mittenstyret som just trygghetsfrågan. I det läget vi befinner oss utesluter vi inga åtgärder på förhand. Med andra ord kan man förvänta sig fler förslag och svar på medborgares trygghetsfrågor den närmaste tiden, avslutar Beronius.

Föräldrar till barn som ska börja förskoleklass eller årskurs 7 under hösten 2025 kan nu göra sina val inför den kommande terminen.

Förra året gjorde 94 procent av föräldrarna i kommunen ett aktivt skolval till förskoleklass, varav 98 procent fick sitt förstahandsval. Motsvarande siffra för högstadiet var 87 procent, varav 95 procent fick sitt förstahandsval.

– Det är viktigt att man gör ett aktivt skolval, annars finns det alltid en risk för att barnet hamnar på en skola som man inte har tänkt sig. Det kan också vara klokt att lista fler önskemål än en enda skola, det försämrar inte chansen att få sitt förstahandsval, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden.

Årets skolval har nu öppnat och gäller fram till och med 29 januari. Skolvalet omfattar samtliga kommunala och fristående skolor i Norrtälje kommun. Föräldrar har möjlighet att ange upp till fem önskemål om skolplacering för sina barn. Elever i årskurs 6 på skolor som erbjuder högre årskurser har en placeringsförtur till årskurs 7. Valet av skola kan påverka rätten till skolskjuts.

– Om skolskjuts är viktigt bör man också tänka på att val av skola kan påverka rätten till skolskjuts, säger Beronius. Tycker man det är svårt att välja rekommenderar jag att man besöker skolorna. De flesta högstadieskolor erbjuder öppet hus vissa datum.

Beronius lyfter även fram att antalet behöriga lärare och antalet barn per lärare är aspekter man bör ta i beaktande vid val av skola.

– Antalet behöriga lärare och antalet barn per lärare kan också vara värt att titta på eftersom det påverkar förutsättningarna ganska mycket, säger han.

I Norrtälje kommun får barn till föräldralediga vistas på förskola 20 timmar i veckan. Detta gör Norrtälje till en av landets mer generösa avseende vistelsetider men bland de minst generösa i Stockholms län.

När förskolebarn får syskon begränsas antalet timmar som barnet får vara på förskola. Reglerna gäller i hela landet, men vissa kommuner erbjuder längre vistelsetider än andra.

- Är man föräldraledig tycker jag att det är rimligt att man är tillsammans med sina barn. Det är ju det som är anledningen till att man är föräldraledig, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden.

Kommuner i landet måste erbjuda barn till föräldralediga, och arbetslösa minst 15 timmar på förskolan och 241 av 290 kommuner har lagt sig på den miniminivån. I Norrtälje har föräldrar emellertid rätt till 20 timmar när ett förskolebarn får ett syskon.

- Anledningen att man ändå får ha sina barn på förskola när man är föräldraledig är att vi vet att det är positivt för barnen att ta del av förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolorna har planerad pedagogisk verksamhet ca 20 timmar i veckan och det är därför vi har landat i att det är ett rimligt antal timmar, säger Beronius.

I Stockholms län ligger samtliga kommuner över den lägsta tillåtna nivån och många tillåter dessutom fler timmar än så. Faktum är att i Stockholms län är Norrtälje kommun, tillsammans Nykvarn, den kommun som erbjuder minst vistelsetid för dessa barn. Övriga kommuner erbjuder från 24 timmar och uppåt där majoriteten av Stockholmskommunerna tillåter 30 timmar.

- Många kommuner som är mer generösa med vistelsetiden har i gengäld större barngrupper och fler barn per pedagog. Det tycker inte jag är bra. Jag ser hur många andra kommuner nu kämpar med besparingskrav på förskolorna och skolan och mitt intryck är att allt fler av våra grannkommuner står i begrepp att sänka vistelsetiderna, i den mån de inte redan har gjort det, avslutar Robert Beronius.

Staffan Tjörnhammar (M), hävdar att Robert Beronius (L) talat osanning avseende sin inblandning i Lönechocken. Samtidigt menar Beronius att Moderaterna ägnar sig åt smutskastning.

En ny vändning har uppstått i den så kallade “lönechocken”, som skakade Norrtälje kommun under hösten 2022. En skärmdump av ett epost-meddelande från Robert Beronius (L) läckte ut i sociala medier föregående vecka och antyder att han var medveten om de planerade löneförhöjningarna för kommunalråden under hösten 2022.

När Allt Om Norrtälje kontaktar Staffan Tjörnhammar (M), som avgick i samband med skandalen 2022 och snart tar över som oppositionsråd, menar han att Beronius talat osanning under lönechocken.

Staffan - vad är sanningen kring beredningen av ersättningsmodellerna?

- Sanningen är att Robert Beronius kände till det här hela tiden. Mailet är äkta och han var med och diskuterade hur vi skulle göra och vad innehållet skulle vara, säger Staffan Tjörnhammar.

Staffan berättar att skärmdumpen av e-postmeddelandet som delades på Norrtelje Tidnings Facebooksida, och som pekar på att Robert Beronius var medveten om förändringarna i ersättningsmodellen, är en del av en dokumentsamling han lämnat ifrån sig till Moderaterna i samband med sin avgång under “Lönechocken”

- Jag lämnade ifrån mig en dokumentsamling i samband med den här historien för två år sedan, eftersom det spridits så mycket osanningar om hur det här faktiskt hade gått till. Jag behövde lägga korten på borden internt. Jag har delat ut en dokumentsamling som innehåller flera dokument som är kopplade till den här historien för att kunna belägga det jag säger, säger Tjörnhammar.

Vad har varit syftet med dokumentsamlingen?

- Robert Beronius var ute och talade om detta och det han sade var inte sant, det vill säga att han inte var inblandad. Jag blev ifrågasatt internt och då var jag tvungen att lämna ifrån mig materialet jag samlat på mig, för att kunna styrka att det jag sade var sant.

Varför offentliggjordes inte det här då?

- För att det är interna handlingar och det är inte min sak att publicera.

Ville du inte att sanningen skulle komma fram redan då?

- Jag såg det som min uppgift att skydda styret. Jag tyckte att det var viktigt för invånarna att vi hade ett borgerligt styre.

Vet du vem som läckt uppgifterna?

- Det här kommer inte från mig men det kanske kommer från folk som haft tillgång till informationen som kanske känner att de inte längre vill ha munkavel för att skydda Robert. Men det kommer inte från mig. Jag har inget intresse av någon pajkastning, säger Tjörnhammar.

Beronius å andra sidan har också bekräftat att mailet är äkta men menar att det är tagit ur sitt sammanhang och att han arbetat för en sänkning av sitt arvode.

“Det stämmer att såväl Andrea Kronvall (SD), Thomas Imeryd (KD) och jag har varit med i diskussionerna kring ersättningsbestämmelserna. Det har varit känt även tidigare “Det sagt kom vi inte överens. Jag ville för min egen del inte ha någon höjning. Därför föreslog jag en sänkning av mitt arvode från 80% till 50%, om man skulle utgå från statsministerns arvode istället för statsrådens arvode. Det är vad detta mail handlar om, som är helt taget ur sitt sammanhang”, skriver Robert Beronius till Allt Om Norrtälje.

Förutom att mailet som läckt ut är tagit ur sitt sammanhang, enligt Beronius, betonar han att han ville att ärendet kring lönemodellerna skulle beredas genom val- och demokratinämnden, vilket det alltså inte gjorde.

"Jag ville också att ärendet skulle beredas av val- och demokratinämnden, för att allt skulle beredas på korrekt sätt. Det var min uppfattning att vi var överens om det. När yrkandet gjordes på fullmäktige blev jag både överraskad och förbannad, och jag var i gott sällskap. Mitt intryck är att inte ens alla moderater i fullmäktige visste om att detta skulle ske. Det har bland annat Kjell Jansson (M) tidigare sagt till Norrtelje tidning”, skriver Beronius.

Faktum kvarstår att Tjörnhammar hävdar att Beronius talat osanning avseende sin iblandning innan och under Lönechoken, men Robert själv anser sig vara utsatt för en smutskastning.

"Jag tycker det är mycket tråkigt att Moderaterna nu ägnar sig åt denna smutskastning, men det gör mig bara mer övertygad om att det var rätt av Liberalerna att avbryta samarbetet. För min del har jag redan tidigare bett om ursäkt för all min inblandning i detta och det gäller fortfarande", avslutar Robert Beronius.

Ett epost-meddelande från Robert Beronius (L) har läckt ut i sociala medier och kan tyda på att han var medveten om de planerade löneförhöjningarna för kommunalråden under hösten 2022, trots tidigare förnekanden kring detta. Beronius har i sin tur hotat med polisanmälan och anser sig vara utsatt för förtal.

I mejlet, som nu cirkulerar på sociala medier, diskuterar Beronius specifika förändringar i ersättningsnivåerna, vilket har lett till att han nu anklagas för att ha haft kännedom om det kontroversiella förslaget som orsakade en politisk storm i kommunen under 2022.

Robert Beronius har reagerat starkt på inlägget och ser det som en förtalskampanj.

”Det här tar politiken i Norrtälje till en ny lägsta nivå. Jag är genuint trött på alla trollfabriker. Mycket får man tåla som politiker, men här tycker jag gränsen för förtal har passerats”, skriver Beronius i ett meddelande till Allt Om Norrtälje.

Det är en skärmdump på ett mail som under torsdagen delades på Norrtelje Tidnings Facebooksida och som pekar på att Robert Beronius var medveten om förändringarna i ersättningsmodellen;

”Om du i utkastet till ERS (ersättning, reds. anm.) kan skriva 50% på mig och 30 % på ordförande i kommunfullmäktige så kommer jag inte bråka om vice KSO, fler ersättningar eller kommunalråden i övrigt” skriver Robert Beronius i mejlet. Vem mailet är skickat till framgår emellertid inte.

Beronius skriver till Allt Om Norrtälje att han kände till diskussionerna men att han istället önskade sänka sitt arvode.

"Självklart visste jag hur diskussionerna gick, men i det var jag tydlig med att jag för min del ville att mitt arvode i så fall skulle sänkas från 80% till 50%. Jag ville inte ha någon del i detta. Det var också just därför jag hade varit extremt tydlig med att alla ändringar i ersättningsbestämmelserna måste gå via val- och demokratinämnden.

Jag kände alltså inte till att de yrkanden som gjordes på fullmäktige skulle göras. När man valde att överrumpla oss med ett yrkande direkt i fullmäktige innebar det en förtroendekris, som vi alla vet hur det slutade.

Oavsett sänktes för övrigt mitt arvode ganska drastiskt i och med det yrkande som gjordes”, skriver Beronius.

Beronius har i kommentarfältet på Norrtelje Tidnings Facebooksida hotat med en polisanmälan om förtal.