Ett klassiskt monopol, men med Roslagens gator, företag och färger. Det är grundidén bakom Roslagsgator, ett nytt sällskapsspelet som utvecklats av fem elever på Rodengymnasiet.

Det är med ambitionen att främja lokal konsumtion, sprida stolthet över Roslagen och samla människor offline i en tid av skärmar, som fem ekonomielever på Rodengymnasiet tagit fram ett helt nytt brädspel.

Spelet går under namnet Roslagsgator och bygger på den välkända strukturen från Monopol – men med en tydlig lokal förankring.

– Vi ville skapa något som både gynnar det lokala näringslivet och stärker gemenskapen i Roslagen. Det här är mer än bara ett spel, det är ett sätt att synliggöra lokala alternativ för konsumtion, säger Noah Fridström, 17, som är vd för Roslagens Skärgård & Gator UF.

Bakom projektet står, förutom Noah Fridström, även ungdomarna Valdemar Ökvist, Lukas Lindqvist, Michelle Miletic och Ida Eriksson. Alla fem går sista året på ekonomiprogrammet och gör detta som sitt UF-projekt.

Idén till spelet föddes ur en vilja att marknadsföra Roslagens företag på ett nytt sätt. De unga entrerenörerna har utvecklat ett visuellt tilltalande spel där hittills 26 företag från Roslagen har köpt in sig och syns på spelplanen.

– Intresset från företagen var mycket större än vad vi förväntade oss. Vi fick snabbt in tillräckligt många för att kunna gå vidare med produktionen, säger Noah.

500 spel levereras till jul

Produktionen sker i Sverige och spelet är planerat att levereras strax innan jul. Totalt trycks 500 exemplar, varav omkring 70 redan är sålda – många som julklappar till anställda på lokala företag.

– Vi tycker det är viktigt att produktionen sker i Sverige, dels för hållbarhetens skull, dels för att det ger oss bättre kontroll över processen, säger Fridström.

Spelreglerna är identiska med Monopol, men spelplanen, gatorna och designen är inspirerade av Roslagen. Tanken är att spelet ska kännas såväl bekant som unikt.

– Alla som klassar sig själva som proffs på monopol blir automatiskt proffs på Roslagsgator, avslutar Fridström.

På fredagen väntar årets studentfirande i Norrtälje. Efter utspringet på Rodengymnasiet kommer studentkortegen att rulla genom centrala delar av staden, vilket, förutom festlig stämning, medför tillfälliga trafikstörningar.

Studenterna springer ut från skolan mellan klockan 11.15 och 12.03. Strax därefter, klockan 12.20, inleds den traditionsenliga kortegekörningen med studentflak genom Norrtälje. Kortegen beräknas pågå i cirka 40 minuter innan alla fordon återvänder till skolområdet.

Polisen eskorterar kortegen och ansvarar för trafiksäkerheten längs rutten.

Rutten är densamma som tidigare år. Från Rodengymnasiet går färden via Baldersgatan ut på Vätövägen, vidare till Roslagsgatan och Billborgsgatan. Kortegen fortsätter sedan via Stora Brogatan, Hantverkaregatan, Posthusgatan och Tillfällegatan fram till Bergsgatan.

Därefter går färden vidare förbi Flygfältets handelsområde, upp på Stockholmsvägen och åter till Baldersgatan innan kortegen avslutas vid skolan.

I mars anordnas Norrtälje Hacker Lab – ett heldagsevent där barn och ungdomar får utforska teknikens värld genom bland annat VR, AI och programmering. Bakom initiativet står gymnasieeleven Nora Wäpneborg, som gör evenemanget som sitt gymnasiearbete.

Syftet med Hacker Lab är att väcka intresse för teknik hos barn och unga, och särskilt att få fler tjejer att upptäcka möjligheterna inom teknikbranschen.

– Jag vill locka tjejer till teknikprogrammet och teknik som helhet. Teknik är så mycket bredare än vad man kan tro och det är det jag vill visa, säger Nora Wäpneborg, som går tredje året på teknikprogrammet på Rodengymnasiet.

Eventet arrangeras i samarbete mellan Montessoriskolan i Norrtälje och Rodengymnasiet, där ungdomsledare kommer att vägleda deltagarna genom aktiviteter som CAD, design och programmering.

Dagen inleds med en resa ut i rymden via programmet Open Space, utvecklat av NASA.

Bakom Hacker Lab står också flera sponsorer och samarbetspartners, bland andra Campus Roslagen och ICA Flygfyren.

Nora tror att många aktörer valt att stötta projektet för att de ser vikten av att fler tjejer intresserar sig för teknik.

– Jag har fått en oerhört bra feedback och uppbackning av övriga arrangörer. Jag tror att vi delar bilden av att vi måste synliggöra teknik på ett sätt som attraherar fler tjejer. Teknik behövs inom alla områden, inte minst inom exempelvis design, som tjejer och kvinnor ofta är intresserade av, säger hon.

För Nora handlar engagemanget också om att ge andra den kunskap hon själv saknade innan hon började på teknikprogrammet.

– För mig handlar det om att jag själv hade en felaktig bild av vad teknik är för något, innan jag gick teknikprogrammet. Jag vill dela med mig av den kunskap jag fått, så att andra personer får rätt bild av teknik innan de söker till gymnasiet, säger hon.

Hon hoppas att deltagarna ska få med sig en bredare syn på teknik och upptäcka nya intressen.

– Vi kommer visa att teknik inte bara är det gemene man tror att det är. Jag själv har ambitionen att studera design och arkitektur efter gymnasiet och det är mycket teknik i det, säger Nora.

Eventet äger rum lördagen den 22 mars på Montessoriskolan i Norrtälje.

Andelen elever i Norrtälje som klarade studentexamen på tre år ökade under det senaste läsåret, enligt statistik från Skolverket som Newsworthy analyserat. 

I Norrtälje kommun klarade 69 procent av eleverna på yrkesförberedande program studentexamen inom tre år, vilket är en ökning med tre procentenheter jämfört med året innan.

På de högskoleförberedande programmen klarade 70 procent examen, vilket innebär en ökning med en procentenhet. Nationellt sett minskade andelen elever på yrkesprogram som klarade examen från 75,9 procent till 74,7 procent, medan siffrorna på högskoleförberedande program varit oförändrade.

Rodengymnasiet har haft högst andel elever i Norrtälje kommun som klarade examen, med 72 procent av de elever som började gymnasiet 2021. Totalt omfattade gruppen 328 elever.

Enligt Skolverket beror minskningen på yrkesprogrammen nationellt sett bland annat på att färre klarade kursen matematik 1, vilket man menar kan ha flera orsaker. Dels är detta en kull som påverkades av pandemin under högstadiet, och verket bedömer att matematik var ett ämne som drabbades extra hårt av att undervisas på distans. Dessutom har matematik-kursen gjorts om, och de som tog studenten 2024 var den första kullen som hade den nya kursen.

– Vi bedömer inte att kursen är svårare än tidigare, men vi vet att det brukar ta ett par år att ställa om undervisningen när det görs ändringar i ämnesplaner. Vi ser också från vårens nationella prov i matematik att resultaten nu är tillbaka på samma nivå som innan ämnesplanen revideras, säger Jonas Vig, enhetschef på Skolverket till Newsworthy.

Roslagens Gårdstjänst, drivet av de två unga entreprenörerna Vilgot Dovander och Samuel Lindevall, har på kort tid blivit ett etablerat namn inom trädgårds- och fastighetsskötsel i Roslagen.

Företaget startades som ett UF-projekt under hösten 2023 och omvandlades till ett aktiebolag i juni 2024. Nu har de unga entreprenörerna åtta timanställda och ett kontor i Sika utanför Norrtälje, och tillsammans driver de verksamheten vid sidan av sina studier på Rodengymnasiets teknikprogram.

– Vi har varit kompisar sedan högstadiet och går i samma klass på Rodengymnasiets teknikprogram. Jag har haft liknande företag i flera år genom “Egen sommar”, och när det var dags för UF startade vi Roslagens Gårdstjänst tillsammans, berättar Vilgot Dovander.

– Det är fantastiskt att vi som 18-åringar kan bedriva en fullskalig verksamhet med anställda.

Företaget erbjuder tjänster som snöskottning på vintern och trädgårdsskötsel under sommaren.

– Det är fantastiskt att vi som 18-åringar kan bedriva en fullskalig verksamhet med anställda. Just nu är det mycket fokus på snöskottning, men på sommaren handlar det mycket om gräsklippning och trädgårdsarbete, säger Samuel Lindevall.

– Vi är mycket för att stötta lokalt.

Deras engagemang för det lokala genomsyrar verksamheten.

– Vi är mycket för att stötta lokalt. När vi lämnar in en maskin på service gör vi det hos en lokal firma istället för ett större bolag, säger Samuel.

Vilgot har givit tillbaka till framtidens entreprenörer genom att nu vara ledare på kommunens satsning Egen sommar två år i rad.

– Jag fick otroligt mycket stöd och kunskap när jag var deltagare och har känt att det är viktigt att kunna ge tillbaka av de erfarenheter jag erhållit – det har varit uppskattat bland deltagarna, säger Vilgot.

Utmaningarna som entreprenörer är dock inte få.

– Det är en utmaning att bygga upp ett företag och få det att växa. Kundnöjdhet är något vi prioriterar högt eftersom det är nyckeln till långsiktig framgång, säger Vilgot.

Vad har ni för vision med företaget?

– Vi vill bli ett etablerat och välkänt företag i Roslagen. Efter det får vi se hur allt utvecklas, säger Samuel. Vi satsar även på att kunna dra på oss större uppdrag där kommunen är en tilltänkt kund, fortsätter han.

Vilgot och Samuel visar att det med hårt arbete och engagemang går att bygga något stort, även som unga entreprenörer.

– Vi brinner för entreprenörskap och det är det som vi tycker är roligt och brinner för. Vi är här för att stanna, avslutar Samuel.

Antalet gymnasieelever som får sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro ökar fortsatt i Sverige, och i Norrtälje är siffrorna högre än på många år.

Enligt en sammanställning från Newsworthy, baserad på nya siffror från CSN, är det 311 gymnasieelever i Norrtälje som fått sitt studiebidrag indraget under läsåret 2023/2024. Detta motsvarar 16,4 procent av eleverna i kommunen, vilket är en ökning från 305 elever läsåret innan.

– De senaste 15 åren har vi sett en kontinuerlig ökning av andelen elever som får studiebidraget indraget på grund av ogiltig frånvaro, bortsett från pandemiåren, säger Peter Engberg, analytiker på CSN i ett pressmeddelande.

Just pandemin är emellertid något som Tomas Imeryd (KD), ordförande i utbildningsnämnden nämner som en tänkbar orsak till de höga siffrorna.

– Vi har diskuterat detta i förvaltningen och vår uppfattning är att det verkar vara ett post-covid-fenomen, men det är inget som är klarlagt än, säger Imeryd. Vi måste dock titta på detta närmare, eftersom det är i skolan barn lär sig - inte hemma, fortsätter han.

När en gymnasieelev har mer än fyra timmars ogiltig frånvaro kan skolan rapportera det till CSN, som då kan besluta att studiebidraget skall dras in. I hela landet har antalet elever som berörs ökat över tid, och det finns stora regionala skillnader i hur frånvaron rapporteras. Skolverket har visat att olika kommuner, skolor och lärare kan ha olika rutiner för frånvarorapportering, vilket kan påverka statistiken.

I Norrtälje har en högre andel elever fått studiebidraget indraget jämfört med riket i helhet. I hela landet rörde det sig om omkring 38 100 elever, vilket motsvarar 10,7 procent och den högsta siffran hittills.

Vad planerar utbildningsnämnden att göra för att få bukt med problematiken?

– Föräldraansvaret är det viktigaste i den här frågan. Det är mångt och mycket omyndiga barn detta rör sig om och det är föräldrarna som uppfostrar och skolan som fostrar, säger Tomas Imeryd.

Statistiken visar också att det är vanligare att elever på fristående gymnasieskolor som får sitt studiebidrag indraget jämfört mot elever på kommunala skolor. I Norrtälje drogs studiebidraget in för 17,6 procent av friskoleeleverna under 2023/2024, jämfört med 15,8 procent av eleverna på kommunala skolor.

Robert Beronius (L), ordförande i barn- skolnämnden tror att fenomenet beror på att studiesvaga elever väljer yrkesprogram.

– Notera att de fristående gymnasieskolorna i kommunen nästan bara har yrkesprogram och att det är mer studiesvaga elever som söker sig och kommer in på yrkesprogrammen. Överlag går många elever på yrkesprogram i vår kommun, medan elever som vill gå andra program i högre utsträckning söker sig till gymnasieskolor i andra kommuner. Jag skulle gissa att det är det som syns i statistiken, säger Beronius.

Det är också vanligare att pojkar får indraget studiebidrag än flickor, och detta mönster följs även i Norrtälje. Andelen pojkar med indraget studiemedel var 16,9 procent jämfört med 15,9 procent för flickorna.

Det sägs ofta att ungdomen är vår framtid. Men hur förbereder vi dem bäst för den framtid som väntar? Ett svar kan vara att ge dem de verktyg och kunskap som behövs för att bli framtidens företagsledare, innovatörer och visionärer. Här kommer "Ung Företagsamhet" (UF) in i bilden.

Sedan 1980 har UF fungerat som en inkörsport till företagandets värld för svenska gymnasieelever. Genom att ge dem en första inblick i hur det är att driva ett företag, förbereder UF dem för de utmaningar och möjligheter som företagande och entreprenörsskap kan erbjuda. Och nu, när UF även riktar sig till grundskolor, kan vi förvänta oss att fler unga människor kommer att bli inspirerade att ta steget in i företagandets värld. En värld fylld av inspiration, kreativitet och ansvarstagande.

Men vad innebär det egentligen att vara en del av UF? Det handlar inte bara om att lära sig företagandets grunder. Det handlar om att utveckla kreativitet, samarbetsförmåga och entreprenörskap under mentorskap. Elever får chansen att ta en idé, utveckla den till en affärsplan, och sedan se den blomstra till ett fullt fungerande företag under ett skolår. Erfarenheten, även om den är inom ramen för ett "hobbyföretag", är ovärderlig, för såväl elev som samhälle.

Att starta ett företag kan vara både utmanande och krävande, men det är också otroligt givande. Att arbeta tillsammans med andra mot ett gemensamt mål kan ge insikter och erfarenheter som varar livet ut. Och för dem som drömmer om att bli egenföretagare i framtiden? Erfarenheten kan vara den språngbräda de behöver, vilket vi skall värna om.

Det är otroligt uppmuntrande att se att UF-företagandet fortsätter att växa, med cirka 25 UF-företag anmälda från gymnasieskolorna i Norrtälje kommun för läsåret 2023-2024. Dessa unga entreprenörer, stöttade av lärare, mentorer, föräldrar och näringslivet, är bevis på att UF:s mission lever och frodas men behöver också förvaltas.

Och… som en liten kuriosa: I december 1983 startade det allra första UF-företaget i Norrtälje kommun. Initiativet, taget av 22 elever från Rodengymnasiet med mig och Bo Lidholm som mentorer, visar att UF:s rötter i Norrtälje är djupa, stadiga och beständiga.

Så när vi tittar på dessa unga företagare, ser vi inte bara framtidens företagsledare. Vi ser framtidens innovatörer, tänkare och ledare. Och med UF som grund för framtidens entreprenörer kan vi vara säkra på att vår framtid är i goda händer.