Ofta när vi läser om Norrtäljemodellen handlar det om ekonomiska underskott. Är sjukvård och omsorg i Norrtälje kommun osedvanligt kostsam? Eller är den rent av väldigt billig?

I år fyller Norrtäljemodellen 20 år. Norrtäljemodellen är en unik samarbetsmodell som integrerar allt från akutsjukvård till äldreomsorg och LSS. Detta är idag organiserat som ett kommunalförbund (KSON) som beställer vård och omsorg, och ett vårdbolag (Tiohundra AB) som är huvudutförare av vård och omsorg i kommunen, men bolaget konkurrerar även med privata vård- och omsorgsaktörer.

Kommunalförbundet styrs av Region Stockholm och Norrtälje kommun, som båda har lika många ledamöter i den politiska direktionen. Tiohundra AB ägs till 100% av kommunalförbundet.

Den direkta och tydliga anledningen till att Norrtäljemodellen startades var hotet om nedläggning av Norrtälje sjukhus som akutsjukhus av besparingsskäl. Men redan långt innan det fanns ett missnöje lokalt med att man centralt i Stockholm inte förstod vårdutmaningarna i en geografiskt stor kommun med äldre befolkning som Norrtälje var redan då. Det fanns en övertygelse bland anställda och bland lokala politiker att vi har lösningar som kan rädda kvar vården i Norrtälje.

När Norrtäljemodellen sjösattes i januari 2006 var det med löften om att samordningen mellan vård och omsorgsformer skulle spara in de 20 mkr årligen som det var tänkt att spara in på att stänga akutmottagningen. Och här är roten till 20 år av underfinansiering.

Region Stockholm har mellan 2006-2022 styrts av Moderaterna. Norrtäljemodellen har år efter år gått med underskott. Resurser har tillskjutits i efterskott, men ingen har egentligen tagit sig tid att undersöka vad underskotten härrör i. I stället har KSON hängts ut som en politisk nivå som inte klarar sitt ekonomiska uppdrag. Men trots ständiga besparingar har det aldrig framkommit några klagomål på verksamhetsuppfyllelsen. Tvärtom är patienter och brukare i Norrtälje kommun nöjda med allt från hemtjänst till sjukhusvård. Något som antagligen under åren bekräftat att modellen är ett osedvanligt bra besparingsprojekt.

Norrtälje sjukhus är det billigaste akutsjukhuset i landet, vården är per invånare är toppfem på billighetslistan i regionen. Kostnaden för omsorgen är också jämförelsevis låg.

Under den senaste mandatperioden har det börjat hända saker, även om det går långsamt. En ny modell för fördelning av statsbidrag som grundas på faktiska behov har tagits fram och KSON har fått möjlighet att presentera sina behov inför beslut om medlemsbidrag hos de båda medlemmarna. Med kommunen finns nu ett tätare samarbete på plats och det är viktigt att det också kommer till stånd med regionens högsta ledning, där styrningen fortfarande är otydlig.

Norrtäljeborna har länge fått en billigare vård än resten av regionen, demografin till trots, vårdgivare i kommunen har fått lägre ersättning än vårdgivare i resten av regionen. Det beror inte på att KSON inte kan klara det ekonomiska uppdraget. Enligt en färsk revisionsrapport är det, tvärtom, KSON som varit pådrivande och sett till att viktiga ärenden lyfts till regionfullmäktige, trots att det borde vara regionsstyrelsens ansvar. Nu måste båda medlemmarna ta sitt ansvar och den långvariga underfinansieringen av verksamheten under 16 år av högerstyre brytas en gång för alla.

Roslagens Sjövärnskår har varit verksamma sedan 2004 och gjort många frivilliga samhällsinsatser i skärgården. Nu står de inför stora utmaningar när de riskerar att förlora tillgången till det viktiga Rakel-systemet.

Enligt Janne Ernstgård, ansvarig för Roslagens Sjövärnskår, kommer detta att få allvarliga konsekvenser för både sjukvårdstransporter och brottsförebyggande arbete i Norrtälje skärgård.

- Förlusten av Rakel innebär att våra invånare i södra skärgården, särskilt mellan Ljusterö och Furusund, riskerar att få upp till två timmar längre transport till sjukhus vid nödsituationer. Det är ju i förlängningen en risk för fara för liv.

Dessutom försvåras möjligheten att samverka med polis och räddningstjänst vid brott och larm, något som tidigare har varit en viktig del av sjövärnskårens arbete. På bara två år har de lyckats gripa båt- och motortjuvar sex gånger. Trots de allvarliga konsekvenserna ser Janne och hans team inga omedelbara alternativ till Rakel.

- Vi har inga lösningar till det i nuläget. Vi får försöka köra så gott vi kan med den utrustning vi har. Men får vi inga skarpa uppdrag längre, så blir det ju på sikt att alla hoppar av. Alla är ju med här för att de brinner för att göra skillnad.

Anders Ahlström, räddningschef på Norrtälje kommun, förklarar att beslutet att dra in Rakel för sjövärnskåren är grundat på säkerhetsöverväganden och inte på ekonomiska skäl.

- Anledningen är att vi har en alldeles utmärkt samverkan som är ganska begränsad och vi klarar den samverkan med telefon, säger Ahlström. Vi har två frivilliga brandförsvarsföreningar på Singö och Björkö, där det fungerar alldeles utmärkt utan Rakel.

Ahlström understryker att det är en fråga om säkerhet och kontroll över vilka som har access till systemet och hur enheterna används.

- Det är en ren säkerhetsbedömning för att vi ska veta vem som hanterar enheterna och vilka som är inne i systemet. Vi har bedömt att det fungerar lika bra med telefon för de behov vi har.

Sjövärnskåren menar att det kommer få allvarliga konsekvenser för såväl sjukvårdstransporter som brottsförebyggande arbete i Norrtälje skärgård. Vad säger du om det?

- För vår del påverkas inte vår samverkan med Sjövärnskåren av huruvida de har Rakel eller inte, vi kan hantera kommunikationen med telefon. För deras samverkan med andra myndigheter har vi föreslagit att de för dialog direkt med dom, exempelvis regionen eller Polisen.