Skolan befinner sig i en läskris menar Norrtäljes politiker. Vart femte barn läser för dåligt. Därför gör nu Norrtälje kommun en satsning på inköp av böcker till skolan. 

- Fler ska bli bokslukare. Den som blir en bokslukare i tidig ålder får ofta mersmak. Skolan behöver gå tillbaka till grunderna, menar Robert Beronius (L) som är ordförande i barn- och skolnämnden.

För att väcka läslusten behövs tillgång till bra böcker. Därför genomför Norrtälje kommun nu en satsning på ca 3,3 miljoner kronor för att kommunens skolor ska kunna köpa in fler böcker. Satsningen avser både inköp av läroböcker och skönlitteratur till skolorna och är en permanent satsning, vilket innebär en nivåhöjning över tid. Totalt kommer de kommunala skolorna köpa in tryckta läromedel för 5,7 miljoner kronor i år.

- Vi behöver ett tidigt och starkt fokus på att elever ska kunna läsa, skriva och räkna. Fysiska böcker är viktiga för elevers lärande. Både att skriva för hand och läsa i böcker är bättre för att kunna lära sig läsa och skriva. Vårt mål är därför en lärobok per elev och ämne, säger Robert Beronius (L) som är ordförande i barn- och skolnämnden.

Barn- och skolnämnden har beslutat hur de pengar som årligen anslås till små skärgårds- och landsbygdsförskolor och skolor ska fördelas.

Totalt fördelas 5,3 miljoner kronor som 13 skolor och förskolor får dela på. Mest pengar får Vätö skola och Skebo skola som båda får 724 300 kr i extra stöd. Bland förskolorna tillhör Björkö-Arholma förskola samt Köpmanholm förskola vinnarna.

– Det är mycket viktigt att alla barn och elever får en likvärdig utbildning. Genom glesbygdsbidraget stöttar vi skolorna i det arbetet genom att kompensera för merkostnader på grund av lågt barn- och elevtal och små gruppstorlekar, säger Robert Beronius (L), ordförande i Barn- och skolnämnden.

Detta är sista gången anslagen fördelas på detta vis. Under 2023 kommer Barn- och skolnämnden ta beslut om en ny modell för resurstilldelning med en utvecklad form av dagens anslag till skärgårds- och landsbygdsskolor som då ersätts med ett ”lokaliseringstillägg”.

– Jag ser fram emot att ersätta glesbygdsbidraget med ett lokaliseringstillägg. Det innebär nämligen att vi inte behöver kompensera fristående skolor i tätorterna för när vi satsar på mindre skolor på landsbygden. I gengäld kommer även fristående aktörer som vill driva förskolor eller skolor på landsbygden också kunna få ett lokaliseringstillägg. Därigenom skapa vi mer rättvisa villkor mellan kommunala skolor och fristående skolor samt mellan skolor i tätort och på landsort, säger Robert Beronius.