Matsvinnet i Norrtälje kommuns skolor ligger på samma nivå som rikssnittet. Under läsåret 2025/26 slängdes i genomsnitt 51 gram mat per serverad portion.

Norrtälje kommun mäter matsvinnet i kommunala förskolor, grundskolor och gymnasiet en vecka per termin.

– Vid mätningarna under läsåret 2025/26 ligger snittet på 51 gram per portion, alltså samma som rikssnittet 2024. I det värdet ingår serveringssvinn och tallrikssvinn, säger Anna Pedersen, kostekonom på barn- och utbildningskontoret.

Matsvinn delas vanligtvis upp i tre delar: kökssvinn, serveringssvinn och tallrikssvinn. I Norrtälje mäter alla verksamheter serverings- och tallrikssvinn, medan tillagningsköken även mäter kökssvinn.

– Serveringssvinnet står för den största delen, framför allt i våra mottagningskök där det är svårare att beräkna mängderna, enligt Pedersen.

Kommunen har inte beräknat vad matsvinnet kostar.

– Jag har ingen siffra på vad matsvinnet kostar då det beror mycket på vilken typ av mat som serveras, fotsätter hon.

För att minska svinnet anpassar köken mängden mat som lagas eller beställs efter behov. Mat tillagas successivt under serveringen, rester återanvänds när det är möjligt och i slutet av måltiden fylls serveringskärlen inte på fullt.

– Flera av våra förskolor och skolor med tillagningskök har mycket lågt matsvinn. De kommunicerar väl med sina gäster, anpassar mängderna och återanvänder den mat som går, avslutar Pedersen.

Enligt Livsmedelsverket slängdes omkring 10 600 ton mat i Sveriges skolor under 2024. Det motsvarar i genomsnitt 51 gram per elev och dag.

Den nationella kostnaden för matsvinnet i förskolor och skolor uppskattas till omkring 370 miljoner kronor.

Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att Norrtälje kommun inte går vidare med planerna på att frystorka överbliven mat från skolköken. I stället bör skolorna bygga upp lager av hållbara livsmedel för att klara minst två veckor utan leveranser. Frågan avgörs av barn- och skolnämnden den 2 mars.

Bakgrunden är att nämnden i verksamhetsplanen för 2026–2028 gav förvaltningen i uppdrag att utreda om överbliven mat kan frystorkas och lagras för användning vid kris eller krig. Utredningen visar att det matsvinn som uppstår i skolköken till största delen består av mat som inte kan sparas, exempelvis tallrikssvinn eller mat som stått framme i serveringen. Den mat som går att återanvända tas redan om hand i den ordinarie verksamheten.

Förvaltningen bedömer därför att det inte är lämpligt att frystorka matsvinnet. I stället föreslås att kommunen bygger upp så kallade omsättningslager med livsmedel som har lång hållbarhet i rumstemperatur och som används i den dagliga produktionen. Lagren ska innehålla kolhydrater, fett och protein och vara dimensionerade för minst två veckors måltider.

Bakgrunden till uppdraget är ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och ökade krav på kommuner att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner även vid störningar. Enligt statliga rekommendationer bör kommuner kunna driva sina måltidsverksamheter i omkring två veckor utan externa leveranser.

I dag producerar Norrtälje kommun cirka 7 000 portioner per dag inom förskola och skola. Livsmedelslagren varierar mellan köken och räcker från några dagar upp till två veckor.

Utredningen pekar också på behov av alternativa värmekällor, reservkraft och reservvatten. Frystorkning bedöms medföra betydande investerings- och driftkostnader. Enligt underlaget är det billigare och enklare att köpa in färdig frystorkad mat än att producera den i egen regi.