Barn- och skolnämnden i Norrtälje kommun har beslutat om en reviderad plan för insatser och fördelning av statsbidraget Stärkt kunskapsutveckling 2026. Det framgår av ett tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen.

Barn- och skolnämnden i Norrtälje kommun föreslås godkänna en uppdaterad plan för hur statsbidraget "Stärkt kunskapsutveckling 2026" ska användas. I ett utlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen anges att bidragsramen för 2026 nu är 42 945 466 kronor, vilket är högre än tidigare beslutad summa.

Satsningen riktar sig till förskoleklass, grundskola och fritidshem, och resurserna fördelas utifrån behoven som identifierats via systematiskt kvalitetsarbete.

Förslaget innehåller bland annat förbättring av undervisningskvaliteten, särskilda satsningar på lågstadiet, förstärkt elevhälsa och fler legitimerade ämneslärare. Det finns även medel avsatta till kompetensutveckling, digitala verktyg och särskilda undervisningsgrupper. Jämfört med tidigare plan förstärks vissa insatser med utökade resurser.

Om planen inte genomförs kan det leda till att insatser som redan påbörjats avslutas eller genomförs i mindre omfattning. Åtgärderna ska stärka elevernas kunskapsutveckling och utbildningens likvärdighet samt motverka diskriminering och kränkningar. Några satsningar är särskilt riktade till skolor på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden.

Trygghet och säkerhet på kommunens skolor är huvudfrågan när barn- och skolnämnden i Norrtälje samlas den 29 september.

Efter skolskjutningen i Örebro tidigare i år har flera nya åtgärder införts för att skapa en säkrare miljö för barn, elever och personal i Norrtälje kommun.

Åtgärderna omfattar såväl förebyggande som förhindrande insatser. Det handlar bland annat om arbete mot mobbning och kränkande behandling, regelbundna skyddsronder och utbildning samt övningar för att höja beredskapen vid hot eller allvarliga våldssituationer.

Även nya rutiner införs för att försvåra för obehöriga att ta sig in på skolor, exempelvis genom passersystem, tillträdesbegränsningar och tydligare besöksrutiner.

Sedan den 1 juli är det dessutom krav på att alla förskolor och skolor ska ha en beredskapsplan och bedriva ett löpande beredskapsarbete. Syftet är att verksamheterna ska vara förberedda och kunna agera snabbt vid allvarliga händelser.

– Skolskjutningen i Örebro har skakat oss alla och påmint oss om hur viktigt det är att våra skolor är säkra platser för elever och personal. Norrtälje kommun har sedan länge arbetat för att stärka tryggheten i skolorna, men efter den tragiska händelsen känner vi ett ännu större behov av att vidta ytterligare åtgärder för att skydda våra barn och unga, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden.

Hur säkerställer ni att skolor och förskolor följer rutinerna och beredskapsplanerna?

– Att skolor och förskolor följer gällande rutiner och beredskapsplaner är en viktig del av både vår internkontroll och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi säkerställer alltså detta genom regelbunden uppföljning och kontroll.

Kostnaden för skadegörelse på Norrtälje kommuns skolor har minskat det senaste året, men ligger fortsatt på en hög nivå.

Krossade fönster utgör den vanligaste formen av skadegörelse, och majoriteten av incidenterna sker utanför skoltid, främst under helger och lov.

Under 2024 uppgick kommunens totala kostnader för att reparera skadorna till drygt 1,6 miljoner kronor. Det är en minskning från 2023, då notan landade på cirka två miljoner kronor, men fortfarande en betydande utgift för skattebetalarna.

De senaste sju åren har kostnaderna varierat mellan 1,2 och 2 miljoner kronor per år.

Alla skolor i kommunen drabbas i någon utsträckning, men vissa sticker ut med betydligt högre kostnader än andra.

Långsjöskolan i Rimbo hade under 2024 de högsta kostnaderna för skadegörelse, med 225 655 kronor. Därefter följer Länna skola, där skadegörelsen uppgick till 217 667 kronor.

Någon tydlig koppling mellan minskad skadegörelse och kamerabevakning går inte att se i nuläget, men på de skolor där kameror installerades under 2024 har incidenterna minskat.

Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden, betonar vikten av att få bukt med problemet:

“Det är angeläget att minska kostnaden för skadegörelse på våra skolor. Skadegörelsen skapar inte bara en känsla av otrygghet, det är också väldigt dyrt. Dessutom medför skadegörelse andra kostnader, till exempel för sanering och avbrott i verksamheten”, skriver Beronius i ett meddelande till Allt Om Norrtälje.

Hur kommer ni arbeta framgent för att minska skadegörelsen på skolorna i kommunen?

”Det allra viktigaste är att eleverna tycker om sin skola. Vi arbetar därför mycket med trivseln på skolorna. Tycker eleverna om skolan tar de också bättre hand om den.”

Förutom kameraövervakning – har man tagit till andra åtgärder för att få bukt med problematiken?

“Vi arbetar också enligt teorin om ”broken window”. Det innebär att all skadegörelse ska åtgärdas fort, eftersom till exempel ett trasigt fönster som inte lagas sänder ut signaler om att ingen bryr sig om skolan. Vi behöver också satsa mer på att rusta upp skollokaler generellt. Det kommer löna sig i längden. Jag tror vi alla vet att vi är mer omhändertagande om det vi tycker om och tycker är fint.”

Spanska är det moderna språk som flest elever i Norrtälje kommun väljer. Under förra läsåret läste 69 procent av språkeleverna spanska, vilket är en högre andel än i landet i stort, där motsvarande siffra ligger på knappt 60 procent. Samtidigt saknar en betydande andel av lärarna, framför allt i tyska och spanska, lärarlegitimation.

Sedan spanska infördes som valbart språk i svenska skolor under 90-talet har det snabbt blivit det mest populära valet bland elever. Trenden har fortsatt uppåt, och i Norrtälje är spanskan särskilt populär. På skolor som Skärsta Friskola och Grisslehamns skola är spanska det enda moderna språk som erbjuds.

Enligt Skolverkets statistik läser nästan sju av tio elever i Norrtälje spanska, medan tyska och franska är mindre populära med 17 respektive 14 procent av eleverna. Det finns även möjligheter för elever att välja andra språk, såsom exempelvis italienska och kinesiska, men dessa val är mer ovanliga i kommunen.

Det ökande intresset för spanska har dock skapat utmaningar för skolorna. Stora elevgrupper och brist på behöriga spansklärare gör att kvaliteten på undervisningen varierar. Enligt Skolverket saknar över 40 procent av spansklärarna lärarlegitimation i riket som helhet, vilket är högre än för lärare i tyska och franska.

Enligt samma uppgifter hade 100 procent av fransklärarna i Norrtälje kommun lärarlegitimation under läsåret 2023. Samtidigt saknade 55 procent av spansklärarna i kommunen legitimation under samma läsår. Lägst andel legitimerade lärare i moderna språk återfanns emellertid i tyska, där över 73 procent av lärarna saknade behörighet.