Norrtälje behöver fler barnfamiljer. I Björnö finns en konkret möjlighet att vända behov till verklighet, men då måste arbetet med att ta fram en ny detaljplan bli verklighet.  

Förutom möjligheten att attrahera fler barnfamiljer till kommunen är en ny detaljplan också en förutsättning för att planerna på en ny badplats, en småbåtshamn, en grundskola och en efterlängtad gång- och cykelväg till Frötuna ska bli verklighet.

Det finns också ekonomiska skäl att skynda på framtagandet av en ny detaljplan. Staten erbjuder i dag stöd till detaljplaner som möjliggör småhus, motsvarande 25 000 kronor per bostad. För Björnö innebär det omkring 15 miljoner kronor. Men tiden är knapp. Om planen inte antas före den 1 oktober 2026 går pengarna upp i rök.

En detaljplan hade redan kunnat vara verklighet om det inte vore för att Mark- och miljödomstolen upphävde beslutet om ny detaljplan i maj 2025. Beslutet upphävdes eftersom domstolen ansåg att det behövdes nya utredningar och inventeringar av groddjur, fladdermöss och fåglar (de tidigare från 2018 ansågs absurt nog inte längre tillförlitliga eftersom de gjorts för, för länge sedan – vilket berott just på att förslaget till detaljplan överklagats även i tidigare skeden).

Mark- och miljödomstolen borde aldrig ha upphävt beslutet om ny detaljplan på de grunder man gjorde, men nu har det gått ett år och en ny detaljplan behöver tas fram omgående. Annars riskerar kommunen gå miste om 15 miljoner kronor i statliga bidrag och planerna på en badplats, småbåtshamn och mycket annat tvingas skjutas på framtiden. Det vore olyckligt eftersom utbyggnaden av Björnö riktar sig till just de barnfamiljer alla säger sig vilja locka till kommunen.

Det kan låta konstigt. Det pratas mycket om uteblivna satsningar på barn i Norrtälje kommun, men färska siffror visar annat. När UNICEF Sverige presenterar sin kommunrapport om ekonomiska investeringar i barn blir en sak tydlig: barns livsvillkor formas av politiska beslut. Det handlar inte bara om nationell politik eller stora samhällsfrågor. Det handlar också om kommunbudgetar, prioriteringar och synen på välfärd. Dina kommunala politiker kan alltså göra skillnad för barnen.

Och det gör de. I jämförelse med våra grannkommuner står sig Norrtälje bra. Ja, även om Norrtälje hamnar på plats 215 av 285, så är vi i Stockholms län en väldigt bra kommun att vara barn i.

Kommuner som Österåker, Täby, Vallentuna och Upplands Väsby har under lång tid profilerat sig med låga skatter och marknadsanpassade lösningar. Men UNICEF:s rapport visar tydligt att detta påverkar investeringarna i barn och ungas livsvillkor. Det får konsekvenser. För barns trygghet. För jämlikheten. Och för möjligheten att delta i samhället oavsett föräldrarnas ekonomi.

Norrtälje är långt ifrån perfekt. Effekterna av ökade levnadskostnader, växande klyftor och barnfattigdom är påtagliga. Men kommunen har samtidigt valt att investera i sådant som gör konkret skillnad i barns vardag.

Norrtälje kommun har än så länge en högre lärartäthet och mindre barngrupper i förskolan än grannkommunerna, det bidrar till en högre placering. Det är viktigt att man nu, trots minskade barnkullar, orkar hålla i detta och inte låta barnen betala för tidigare dåliga beslut. Socialtjänsten får också bra betyg i rapporten och där handlar det bland annat om utbildning och erfarenhet hos socialsekreterarna.

Andra insatser som gör livsvillkoren bättre för barn och unga är t ex avgiftsfri kulturskola och Aktivitetsbanken, där barn och unga kan låna sport- och fritidsutrustning gratis. Tillsammans med föreningsliv och civilsamhälle skapas möjligheter för fler barn att delta i kultur och fritidsaktiviteter – oavsett om familjen har råd att köpa nya skridskor, ett instrument eller dyr utrustning.

Det är lätt att avfärda sådana satsningar som små i det stora hela. Men för det barn som annars hade blivit sittande hemma spelar de stor roll. Förälderns ekonomi ska inte avgöra om ett barn får spela fotboll, gå på teater eller delta i kulturskolan.

I en tid där barnfattigdomen ökar, bara i Norrtälje kommun finns nästan 1500 barn som definieras som fattiga, blir den typen av investeringar ännu viktigare. Det handlar inte bara om pengar, utan om tillhörighet och framtidstro. Om att känna sig inkluderad i samhället i stället för att växa upp vid sidan av det.

UNICEF:s rapport borde därför inte bara läsas som statistik. Den borde läsas som en uppmaning till varje invånare att fråga sin kommunpolitiker: vilken kommun vill du att Norrtälje kommun ska vara för barn som växer upp här? Vilka politiker vill styra en kommun som främst konkurrerar med låga kostnader och nedskärningar? Och vilka vill skapa en kommun som investerar i barns trygghet, hälsa och möjligheter?

Norrtälje visar att man är inne på rätt väg. Politiska prioriteringar kan användas för att minska klyftor istället för att förstärka dem. Nästa vecka öppnas en familjecentral i Hallstavik där förskollärare, barnmorskor barnsjuksköterskor och socionomer kommer att möta och stödja familjer med små barn. Alla ska känna trygghet att få stöd i föräldrarollen och att barnen ska kunna få en trygg uppväxt. Att kommunen väljer att satsa på barnen. Detta är särskilt viktigt i en tid där många barn känner av både ekonomisk oro och social otrygghet. Ställ krav på din politiker att finnas där för barnen.

I nästan två decennier har resenärer i Hallstavik väntat på besked. Väntat i regn, snö, kyla och mörker. Nu är det äntligen dags: Hallstavik busstation ska få en ny uppvärmd vänthall.

Den tidigare vänthallen brann ner 2007. Sedan dess har skolungdomar, pendlare och äldre fått klara sig bäst de kan. Att kunna vänta inomhus på bussen borde inte vara en lyx, utan en självklarhet i en kommun som säger sig vilja satsa på kollektivtrafik, trygghet och tillgänglighet.

Den planerade vänthallen är ingen överdådig satsning. Den rymmer 15–20 sittplatser, byggs med stora glasytor för överblick och trygghet, blir tillgänglig för alla och ska stå klar hösten 2026.

Kostnaden: cirka tre miljoner kronor. Det är en rimlig investering för att göra vardagen bättre för många.

Ändå hörs invändningar. Kritiker varnar för att en uppvärmd vänthall riskerar att bli en ”värmestuga” för missbrukare och därmed skapa otrygghet.

Det argumentet håller inte.

Att människor i utsatta livssituationer söker värme är inte ett skäl att låta andra frysa. Om otrygghet uppstår är det kommunens ansvar att hantera den – med närvaro, ordningsvakter eller andra åtgärder, precis som man gör på andra platser.

Alternativet är betydligt sämre: att acceptera en offentlig miljö där unga och gamla står oskyddade mot väder och vind, år efter år. Det är inte trygghet. Det är uppgivenhet.

En modern vänthall handlar om mer än tak och väggar. Den signalerar att kollektivtrafik tas på allvar, att Hallstavik räknas och att det ska vara möjligt att bo, studera och arbeta i hela kommunen utan att känna sig bortglömd.

Ibland är politikens viktigaste uppgift inte att lösa stora ideologiska konflikter, utan att se till att vardagen fungerar.

En varm vänthall är kanske inte en stor fråga. Men den är en viktig. Och den borde ha varit självklar för länge sedan.

Norrtälje kommun och Stiftelsen Tryggare Sverige bjuder i höst in till en utbildningsserie om brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Den 6 oktober hålls en utbildning om feministisk stadsplanering – ett nytt koncept för mer inkluderande och säkra offentliga miljöer.

Under hösten 2025 arrangerar Norrtälje kommun, i samarbete med Stiftelsen Tryggare Sverige, fem utbildningstillfällen som riktar sig till aktörer som arbetar med trygghet, platsutveckling och brottsförebyggande frågor, enligt information från Norrtälje kommun.

En av de centrala utbildningarna äger rum den 6 oktober och handlar om feministisk stadsplanering. Konceptet ska utmana och komplettera dagens stadsplanering genom att lyfta hur offentliga platser kan göras mer välkomnande för alla. En viktig del är att skapa levande miljöer som tar hänsyn till olika gruppers behov och som därigenom kan bidra till ökad säkerhet och trygghet i det offentliga rummet. Utbildningen leds av stadsplaneraren William Olausson från Stiftelsen Tryggare Sverige.

Utöver feministisk stadsplanering behandlar serien bland annat situationell brottsprevention, BoTryggt2030, placemaking och platssamverkan.

Parkeringen vid handelsområdet Norrteljeporten har röstats fram till Sveriges fulaste parkeringsplats. Det står klart efter att Naturskyddsföreningen avslutat sin nationella omröstning, där Norrtälje var en av tio nominerade platser.

Tävlingen, som syftar till att uppmärksamma hur parkeringsytor påverkar stadsbild och bilberoende, lockade totalt 1 505 röstande.

Norrteljeportens stora asfaltsytor och placering vid motorleden i utkanten av staden lyftes i motiveringen som exempel på hur externa köpcentrum bidrar till glesare stadskärnor och ökat bilberoende.

– Med tävlingen om Sveriges fulaste parkeringsplats vill vi uppmärksamma att många platser borde vara till för människor i stället för bilar. Faktum är att det finns fler parkeringsplatser än människor i Sverige, och mer parkeringsyta än bostadsyta. Det är dags att bryta vårt bilberoende där det är möjligt och i stället satsa på andra färdsätt som kollektivtrafik och cykel, säger Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

På andra plats i omröstningen kom parkeringen vid Norr Mälarstrand i Stockholm, och tredje plats gick till Köksvägen i Umeå.