Ofta när vi läser om Norrtäljemodellen handlar det om ekonomiska underskott. Är sjukvård och omsorg i Norrtälje kommun osedvanligt kostsam? Eller är den rent av väldigt billig?

I år fyller Norrtäljemodellen 20 år. Norrtäljemodellen är en unik samarbetsmodell som integrerar allt från akutsjukvård till äldreomsorg och LSS. Detta är idag organiserat som ett kommunalförbund (KSON) som beställer vård och omsorg, och ett vårdbolag (Tiohundra AB) som är huvudutförare av vård och omsorg i kommunen, men bolaget konkurrerar även med privata vård- och omsorgsaktörer.

Kommunalförbundet styrs av Region Stockholm och Norrtälje kommun, som båda har lika många ledamöter i den politiska direktionen. Tiohundra AB ägs till 100% av kommunalförbundet.

Den direkta och tydliga anledningen till att Norrtäljemodellen startades var hotet om nedläggning av Norrtälje sjukhus som akutsjukhus av besparingsskäl. Men redan långt innan det fanns ett missnöje lokalt med att man centralt i Stockholm inte förstod vårdutmaningarna i en geografiskt stor kommun med äldre befolkning som Norrtälje var redan då. Det fanns en övertygelse bland anställda och bland lokala politiker att vi har lösningar som kan rädda kvar vården i Norrtälje.

När Norrtäljemodellen sjösattes i januari 2006 var det med löften om att samordningen mellan vård och omsorgsformer skulle spara in de 20 mkr årligen som det var tänkt att spara in på att stänga akutmottagningen. Och här är roten till 20 år av underfinansiering.

Region Stockholm har mellan 2006-2022 styrts av Moderaterna. Norrtäljemodellen har år efter år gått med underskott. Resurser har tillskjutits i efterskott, men ingen har egentligen tagit sig tid att undersöka vad underskotten härrör i. I stället har KSON hängts ut som en politisk nivå som inte klarar sitt ekonomiska uppdrag. Men trots ständiga besparingar har det aldrig framkommit några klagomål på verksamhetsuppfyllelsen. Tvärtom är patienter och brukare i Norrtälje kommun nöjda med allt från hemtjänst till sjukhusvård. Något som antagligen under åren bekräftat att modellen är ett osedvanligt bra besparingsprojekt.

Norrtälje sjukhus är det billigaste akutsjukhuset i landet, vården är per invånare är toppfem på billighetslistan i regionen. Kostnaden för omsorgen är också jämförelsevis låg.

Under den senaste mandatperioden har det börjat hända saker, även om det går långsamt. En ny modell för fördelning av statsbidrag som grundas på faktiska behov har tagits fram och KSON har fått möjlighet att presentera sina behov inför beslut om medlemsbidrag hos de båda medlemmarna. Med kommunen finns nu ett tätare samarbete på plats och det är viktigt att det också kommer till stånd med regionens högsta ledning, där styrningen fortfarande är otydlig.

Norrtäljeborna har länge fått en billigare vård än resten av regionen, demografin till trots, vårdgivare i kommunen har fått lägre ersättning än vårdgivare i resten av regionen. Det beror inte på att KSON inte kan klara det ekonomiska uppdraget. Enligt en färsk revisionsrapport är det, tvärtom, KSON som varit pådrivande och sett till att viktiga ärenden lyfts till regionfullmäktige, trots att det borde vara regionsstyrelsens ansvar. Nu måste båda medlemmarna ta sitt ansvar och den långvariga underfinansieringen av verksamheten under 16 år av högerstyre brytas en gång för alla.

Vården i Region Stockholm ska vara jämlik. Det är en grundläggande princip – men i praktiken är det långt ifrån verklighet.

För kvinnor som bor utanför innerstaden är tillgången till mammografi sämre. I en region som präglas av både landsbygd och en vidsträckt skärgård innebär dagens system att många måste resa långt för att genomföra en undersökning som bokstavligen kan rädda liv. För kvinnor i yrkesverksam ålder handlar det ofta om att behöva ta ledigt från arbetet för att ta sig till en mottagning i de centrala delarna av länet.

Detta är inte rimligt.

Mammografi är en av de mest effektiva metoderna vi har för att upptäcka bröstcancer i tid. Samtidigt vet vi att deltagandet påverkas av hur tillgänglig vården är. I Region Stockholm ligger deltagandet lägre än i flera andra regioner – och det är ingen slump.

I exempelvis Skåne och Västra Götaland har man arbetat mer aktivt med att öka tillgängligheten och når också högre deltagande i screening. Erfarenheterna är tydliga: när vården finns nära människor, då deltar fler.

Varför gör vi inte samma sak i Stockholm?

Mammografibussar är en konkret och beprövad lösning. Genom mobila enheter kan screening erbjudas närmare kvinnors vardag – i ytterområden, på landsbygden och i skärgården. Det sänker trösklar, sparar tid och ökar sannolikheten att fler faktiskt genomför sina undersökningar.

Det handlar inte om bekvämlighet. Det handlar om liv.

Tidig upptäckt av bröstcancer är avgörande för överlevnad och för att undvika svåra behandlingar. Varje utebliven screening är en risk vi inte har råd att ta.

Ändå väljer den styrande vänstermajoriteten i Region Stockholm att inte prioritera denna fråga.

Det är ett politiskt val – och ett svek mot de kvinnor som bor utanför de mest centrala delarna av länet.

Vi moderater menar att vården ska finnas nära människor, inte tvärtom. Mammografibussar är ett konkret steg för att göra vården mer tillgänglig, mer jämlik och mer effektiv.

Därför är vår uppmaning tydlig: inför mammografibussar i Region Stockholm.

Kvinnors hälsa kan inte vänta.

Isabelle Ankarfjärd Jäger (M)
Ledamot i regionfullmäktige i Stockholm och styrelseledamot i M-kvinnorna Stockholms län

Norrtälje norra vårdcentral inför nya arbetssätt för att bättre anpassa vården för personer som bor på LSS-boenden.

Det är under våren som läkaren Karolina Sandberg och distriktsköterskan Frida Blomkvist besökt LSS-boenden runt om i Norrtälje kommun. Syftet har varit att bygga relationer med de boende, för att till hösten börja med samordnat medicinskt omhändertagande. Detta innebär att de boende både kan besöka mottagningen och få hembesök från vårdcentralen.

– Vi finns till för de personerna på boendena som av olika anledningar har svårt att ta sig till sin vårdcentral och istället för att de måste ta sig till oss kommer vi ut till dem. Tillsammans med personalen får vi gemensamt en bättre koll på deras hälsa och den fasta läkarkontakten blir såklart en trygghet för de boende, säger Frida Blomkvist, i ett pressmeddelande från Tiohundra.

Inför besöken hjälper personal till att förbereda de boende, med exempelvis bildstöd, på att läkarbesöket kommer ske och vem de kommer träffa.

– Hela det här arbetssättet handlar ju om att sätta individen i fokus och att vi anpassar oss efter den enskildes behov och inte tvärtom. Det ska bli tryggt för dem att träffa läkaren helt enkelt, säger Frida Blomkvist.