Ofta när vi läser om Norrtäljemodellen handlar det om ekonomiska underskott. Är sjukvård och omsorg i Norrtälje kommun osedvanligt kostsam? Eller är den rent av väldigt billig?

I år fyller Norrtäljemodellen 20 år. Norrtäljemodellen är en unik samarbetsmodell som integrerar allt från akutsjukvård till äldreomsorg och LSS. Detta är idag organiserat som ett kommunalförbund (KSON) som beställer vård och omsorg, och ett vårdbolag (Tiohundra AB) som är huvudutförare av vård och omsorg i kommunen, men bolaget konkurrerar även med privata vård- och omsorgsaktörer.

Kommunalförbundet styrs av Region Stockholm och Norrtälje kommun, som båda har lika många ledamöter i den politiska direktionen. Tiohundra AB ägs till 100% av kommunalförbundet.

Den direkta och tydliga anledningen till att Norrtäljemodellen startades var hotet om nedläggning av Norrtälje sjukhus som akutsjukhus av besparingsskäl. Men redan långt innan det fanns ett missnöje lokalt med att man centralt i Stockholm inte förstod vårdutmaningarna i en geografiskt stor kommun med äldre befolkning som Norrtälje var redan då. Det fanns en övertygelse bland anställda och bland lokala politiker att vi har lösningar som kan rädda kvar vården i Norrtälje.

När Norrtäljemodellen sjösattes i januari 2006 var det med löften om att samordningen mellan vård och omsorgsformer skulle spara in de 20 mkr årligen som det var tänkt att spara in på att stänga akutmottagningen. Och här är roten till 20 år av underfinansiering.

Region Stockholm har mellan 2006-2022 styrts av Moderaterna. Norrtäljemodellen har år efter år gått med underskott. Resurser har tillskjutits i efterskott, men ingen har egentligen tagit sig tid att undersöka vad underskotten härrör i. I stället har KSON hängts ut som en politisk nivå som inte klarar sitt ekonomiska uppdrag. Men trots ständiga besparingar har det aldrig framkommit några klagomål på verksamhetsuppfyllelsen. Tvärtom är patienter och brukare i Norrtälje kommun nöjda med allt från hemtjänst till sjukhusvård. Något som antagligen under åren bekräftat att modellen är ett osedvanligt bra besparingsprojekt.

Norrtälje sjukhus är det billigaste akutsjukhuset i landet, vården är per invånare är toppfem på billighetslistan i regionen. Kostnaden för omsorgen är också jämförelsevis låg.

Under den senaste mandatperioden har det börjat hända saker, även om det går långsamt. En ny modell för fördelning av statsbidrag som grundas på faktiska behov har tagits fram och KSON har fått möjlighet att presentera sina behov inför beslut om medlemsbidrag hos de båda medlemmarna. Med kommunen finns nu ett tätare samarbete på plats och det är viktigt att det också kommer till stånd med regionens högsta ledning, där styrningen fortfarande är otydlig.

Norrtäljeborna har länge fått en billigare vård än resten av regionen, demografin till trots, vårdgivare i kommunen har fått lägre ersättning än vårdgivare i resten av regionen. Det beror inte på att KSON inte kan klara det ekonomiska uppdraget. Enligt en färsk revisionsrapport är det, tvärtom, KSON som varit pådrivande och sett till att viktiga ärenden lyfts till regionfullmäktige, trots att det borde vara regionsstyrelsens ansvar. Nu måste båda medlemmarna ta sitt ansvar och den långvariga underfinansieringen av verksamheten under 16 år av högerstyre brytas en gång för alla.

För många hushåll är det inte längre en självklarhet att få ekonomin att gå ihop. Just därför halveras momsen på livsmedel från den 1 april, från 12 till 6 procent, ett beslut av SD och Tidöregeringen för att stärka hushållens ekonomi här och nu.

För en barnfamilj innebär det i genomsnitt cirka 6 500 kronor mindre i matkostnader per år. För två pensionärer handlar det om ungefär 4 400 kronor. Det är inte symboliska belopp, det är pengar som märks i vardagen.

Samtidigt lever vi i en tid av stor osäkerhet. Geopolitiska spänningar och en orolig omvärld påverkar energipriser, transporter och i förlängningen också matpriser. Det innebär att vissa priser kan fortsätta uppåt, oavsett vad vi gör nationellt.

Men just därför är det viktigt att göra det som faktiskt går. Jag kan i ärlighetens namn inte förstå kritikerna som menar att det inte är någon idé eftersom priser ändå kan öka. Ja, just därför.

Vi kan inte påverka globala konflikter, men vi kan fatta beslut som dämpar effekterna för svenska hushåll. Sänkt matmoms är ett sådant beslut.

Och det är inte det enda.

Tidöregeringen har redan sänkt reduktionsplikten till EU:s miniminivå, vilket bidragit till lägre drivmedelspriser. Skatten på drivmedel har sänkts i flera steg. Skatten på arbete och pension har sänkts, och tandvården för äldre 67+ har blivit avsevärt billigare.

Sänkt matmoms är nästa steg i samma riktning: att pressa tillbaka kostnaderna där det är möjligt och att sätta svenska hushåll först.

Här blir skillnaden i politiska vägval uppenbar.

Miljöpartiet och delar av vänstern har i stället velat höja reduktionsplikten. I ett läge där omvärlden redan driver upp priser hade det inneburit ytterligare kostnadsökningar för hushåll och företag. Vi hade då haft både externa kostnadschocker och politiskt drivna prishöjningar ovanpå det. Det är också risken om Socialdemokraterna, tillsammans med den rödgrön röran, återfår makten efter valet 2026.

Vi har valt en annan väg, att dämpa kostnadsutvecklingen där vi kan, i stället för att förstärka den.

För att säkerställa att momssänkningen också får effekt i praktiken har regeringen tillsatt en matpriskommission. Den ska följa prisutvecklingen och bidra till transparens, så att skattesänkningen faktiskt når konsumenterna. För skattesänkningar ska inte bli ökade vinster för matjättarna, utan de ska märkas i plånboken.

Vi ser redan nu hur butiker runt om i landet, även här i vår kommun, har börjat sänka matpriserna. I exempelvis Norrtälje, Rimbo och på Väddö har butiker arbetat intensivt de senaste veckorna för att märka om och ställa om inför påsken. Det visar att reformen får genomslag.

Momssänkningen gäller dessutom till och med 2027. Det innebär att effekten inte bara är tillfällig, utan kan bidra till att hålla tillbaka kostnader över tid.

I en osäker omvärld blir politikens uppgift tydligare än någonsin:

Att ta ansvar för det som faktiskt går att påverka.
Att göra livet lite mer ekonomiskt hanterbart för vanliga människor.

Det är inte symbolpolitik.

Det är ansvar.

Barnafödandet i Sverige är nu det lägsta som någonsin uppmätts. Det märks också i Norrtälje. Förskolor har stängt. Fler riskerar att följa efter. 

Enligt prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner kan mer än var tionde förskola i landet behöva avvecklas till 2027.  Det kommer väcka debatt – och gör det redan. Men alltför ofta handlar diskussionen mer om konsekvenserna är orsakerna.

Förskolor stängs inte i ett vakuum. De stängs för att barnen inte finns där. Det är vad debatten borde handla om.

Varför människor väljer att skaffa färre barn, eller inga alls, är i grunden högst individuellt. Men det är svårt att bortse från de större samhällsförändringar som påverkar besluten. En mer pessimistisk syn på framtiden, en känsla av otrygghet och en osäker privatekonomi är faktorer som sannolikt bidrar till de historiskt låga födelsetalen.

När man lyssnar på unga vuxna återkommer samma bild. Ekonomin känns osäker. Bostaden är för dyr, för liten eller för tillfällig. Arbetslivet upplevs som otryggt och svårt att planera kring. I det sammanhanget framstår föräldraskap inte som ett självklart nästa steg, Att vänta blir ett rationellt val.

Om utvecklingen ska vändas krävs politiska åtgärder som ger människor större ekonomisk frihet och trygghet. Det handlar om lägre skatter och avgifter för unga vuxna och småbarnsfamiljer, så att mer pengar blir kvar i plånboken. Det handlar också om bättre möjligheter att äga sin bostad. När inträdet på bostadsmarknaden skjuts allt längre upp i åldrarna skjuts också familjebildningen upp.

Men det handlar inte bara om pengar. Det offentliga samtalet är i dag mättat av kriser. De domedagspolitiker som utmålar en mörk framtid göra barnafödandet en stor otjänst. Vem vill skaffa barn i en värld som kommer gå under av klimatproblem, kriminalitet, krig och invandring?

Bristen på barn har fått en del politiker att helt tappa förståndet. Till exempel Jörgen Kärrman (SD) som föreslagit en så kallad “nej-skatt” för kvinnor. Alltså att barnlösa kvinnor ska betala en straffskatt. Ett annat förslag är straffskatt på preventivmedel. Båda förslagen rent kvinnofientliga.

Det är lätt att skratta bort enstaka Sverigedemokraters försök att vrida klockan tillbaka, men Sverigedemokraterna är tydliga med sin samhällssyn.

De vill se ett Sverige där kvinnors liv ser annorlunda ut än i dag. Där familjebildning formas av politiska pekpinnar snarare än av människors egna val. Där staten lägger sig i beslut som borde vara djupt personliga.

Straffskatter och politisk kontroll kommer inte få fler barn att födas. Mer frihet, tryggare ekonomi och bättre möjligheter att bygga ett liv kan däremot göra det.

Lösningarna är därför varken moraliserande eller auktoritära. De är liberala. 

Bolaget ska bedriva verksamhet inom el och bygg och har sitt säte på Väddö, Norrtälje kommun.

På torsdagen den 15 januari registrerades ett nytt bolag i Norrtälje. Per's El & Bygg AB, som är ett aktiebolag, uppger att de ska bedriva verksamhet inom "el och bygg och därmed förenlig verksamhet".

Företrädare för bolaget är Per Lars Erik Johansson, som är ledamot.

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: https://alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

Företaget ska bedriva schaktarbete, entreprenader, dykning och skogsavverkning och har sitt säte på Väddö.

På tisdag den 16 december registrerades ett nytt bolag i Norrtälje. Björkö Schakt & Entreprenad AB, med verksamhetsbeskrivningen "Schaktarbete och entreprenader, dykning och skogsavverkning", har sitt säte i Väddö. Johan Wilhelm Hedberg är ledamot i företaget.

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: https://alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

En varg har observerats i Norrtälje kommun och rapporterats till Skandobs. Länsstyrelsen har bekräftat observationen.

Det var på torsdagen förra veckan som en varg fotades av en viltkamera och en privatperson rapporterade in observationen till Skandobs.

Iakttagelsen gjordes i Ortala, vid sjön Bornan, i Norrtälje kommun, väster om Väddö.

Länsstyrelsen har bekräftat observationen.

“Tack för rapport. Återkom gärna om fler observationer görs. Bifogat foto visar varg.”, skriver Länsstyrelsen.

En kvinna i Norrtälje åtalas efter att ha kört bil narkotikapåverkad. Hon ska även ha innehaft narkotika i samband med händelsen.

Det är en kvinna i 50-årsåldern som står åtalad för att den 21 augusti i år ha kört en personbil på Väddö, efter att ha använt cannabispreparat.

Vid samma tillfälle hade kvinnan 19,7 gram amfetamin och 1,46 gram cannabisharts på sig enligt uppgifter från stämningsansökan.

Kvinnan åtalas nu för både rattfylleri och narkotikabrott.

Ett fritidshus i Väddö har nyligen sålts. Försäljningen skedde till ett pris som motsvarar utropspriset.

På måndagen den 8 september såldes ett fritidshus på Havsskogen Envägen 8 för 2 600 000 kronor. Utropspriset var 2 600 000 kronor, vilket innebär att slutpriset inte förändrades. Fritidshuset har en boarea på 54 kvadratmeter och ligger på en tomt som är 2 118 kvadratmeter stor. Statistiken från Svensk Mäklarstatistik visar att snittpriset för fritidshus i Norrtälje under de senaste tre månaderna är 2 549 000 kronor, vilket motsvarar 36 134 kronor per kvadratmeter. Under det senaste året har priserna för fritidshus i området minskat med 1,9 procent.

Karta:

Platsen på kartan är ungefärlig

Ett fritidshus i Grisslehamn, Norrtälje, har sålts nyligen.

På torsdagen den 21 augusti såldes en fritidshus på Kvarnsandsvägen 3 för 4 600 000 kronor. Utropspriset var 4 950 000 kronor, vilket innebär att slutpriset blev 350 000 kronor lägre, en minskning med 7,1 procent.

Fritidshuset har en boarea på 170 kvadratmeter och en tomtarea på 2 904 kvadratmeter. Antalet rum är inte angivet.

Enligt Svensk Mäklarstatistik har snittpriset för fritidshus i Norrtälje under de senaste tre månaderna varit 2 653 000 kronor, vilket motsvarar 37 427 kronor per kvadratmeter. Under det senaste året har priserna för fritidshus i området minskat med 3,4 procent.

Karta:

Platsen på kartan är ungefärlig

På torsdagen den 21 augusti såldes en gård på Väster Edsvik 96 för 10 500 000 kronor. Utropspriset var 9 995 000 kronor, vilket innebär att slutpriset ökade med 505 000 kronor, motsvarande 5,1 procent.

Gården har en tomtarea på 37 800 kvadratmeter och en boarea på 142 kvadratmeter. Antalet rum är inte specificerat.

Enligt Svensk Mäklarstatistik har priserna på villor i Norrtälje minskat med 2,8 procent under de senaste tre månaderna.

Karta:

Platsen på kartan är ungefärlig