Sverige står inför en demografisk förändring där allt fler lever längre. Det är i grunden något positivt, men det ställer också krav på en sjukvård och äldreomsorg som klarar av att möta behoven hos en växande grupp äldre. I dag ser vi tyvärr fortfarande ett system som många gånger lutar sig mot marknadslogik i stället för medicinska behov.

Mer resurser måste fördelas till vårdcentralerna, men när vårdcentraler styrs av ekonomiska incitament riskerar resurser att fördelas fel. Det är mer lönsamt att ta emot många patienter med enklare besvär än att ge sammanhållen vård till multisjuka äldre. Resultatet blir en fragmenterad vård där de som behöver mest stöd ofta får minst kontinuitet.

De flesta nyttjar ungefär hälften av all vård de nyttjar under hela sitt liv under sina sista år. Nästan var fjärde invånare i Norrtälje kommun är över 65 år. Den åldersgrupp som ökar mest är 90+.

För att vända utvecklingen krävs en tydlig omställning mot en mer sammanhållen och behovsstyrd vård. Vårdcentralerna måste stärkas, med färre patienter per läkare och ett tydligt områdesansvar. En handlingsplan för att nå 1100 listade patienter per läkare till 2035 har antagits av Region Stockholm och det kommer att förbättra vården, framför allt för de med störst behov. När vårdpersonal lär känna sina patienter ökar både tryggheten och kvaliteten. Det är särskilt viktigt för äldre med komplexa sjukdomsbild­er, där kontinuitet kan vara avgörande.

Samtidigt krävs ett integrerat samarbete mellan region och kommun för sömlösa övergångar mellan sjukvård och äldreomsorg. I Norrtälje har vi Norrtäljemodellen. Det har funnits, och finns fortfarande, problem med finansiering och styrning, men för verksamheterna har Norrtäljemodellen betytt mycket. Färre aktörer kring den äldre och bättre samordning ökar patientsäkerheten och nöjdheten. Varje multisjuk äldre person bör ha en ansvarig läkare som håller ihop vården.

Andra konkreta förbättringar som gör stor skillnad i vardagen är t ex den mobila röntgen som nu införs och kan minska onödiga och påfrestande resor till akuten. Vidare byggs geriatriken ut och fler vårdplatser gör att äldre slipper vänta i timmar på akutmottagningar. På Norrtälje sjukhus har vi sedan länge den s k Silverstigen, som gör att äldre patienter kan få en smidigare väg in till vård på akutmottagningen. Inom Norrtäljemodellen uppstår innovationer som möter den äldre befolkningens behov. Utöver detta finns mycket att vinna på att utveckla digitala lösningar, men med försiktighet. Det finns många som behöver en mänsklig kontakt eller helt står utanför det digitala samhället.

En äldreomsorg av hög kvalitet är beroende av personalens villkor. En bättre arbetsmiljö för de anställda inom äldreomsorgen, på boenden och i hemtjänsten, genom fler kollegor och rimliga löner, är inte bara en arbetsmarknadsfråga – det är en kvalitetsfråga. När personalen har tid och rätt kompetens förbättras omsorgen för de äldre. För att trygga hemtjänst/hemsjukvård i hela kommunen behöver man ta sig en funderare på om LOV och etableringsfrihet är det bästa sättet att tillgodose likvärdighet.

En trygg ålderdom handlar om helheten: tillgång till en bra bostad, social gemenskap och möjlighet till ett värdigt liv. Därför behöver äldrefrågorna ta en större plats i den regionala och kommunala planeringen. Trygghetsboenden är ett relativt nytt, icke biståndsbedömt, alternativ som har potential att erbjuda ett åldrande med hög livskvalitet.

Konkurrens måste ersättas med samarbete. Med rätt politiska prioriteringar går det att skapa ett äldrevänligt samhälle.

Vårens kosläpp på Väddö gårdsmejeri närmar sig. Under en heldag väntar marknad, aktiviteter och möjlighet att se kossorna springa ut på bete.

Evenemanget hålls den 9 maj på Väddö och är öppet för allmänheten utan kostnad. För arrangören är dagen en av årets viktigaste.

— Kosläppet är en av årets absolut viktigaste och mest efterlängtade dagar för oss. Det markerar starten på betessäsongen när korna äntligen får komma ut på grönbete efter vintern, säger Matteus Kurpiel, arrangör.

Under dagen erbjuds flera aktiviteter för besökare i alla åldrar.

— Besökarna kan framför allt se det glädjefyllda kosläppet när korna springer ut på betet. Utöver det kommer vi ha Bondens Burgarvagn på plats, grilla korv, servera glass och marknad samt loppis på hela gårdsplanen, säger Matteus.

Kossorna släpps ut klockan 12.00, vilket väntas bli en av dagens höjdpunkter. Arrangören beskriver evenemanget som en kombination av utflykt och folkfest.

— Kosläppet är både glädjefyllt och en riktig folkfest. Dessutom är Väddö som allra vackrast på våren. Det blir en perfekt utflykt där man kan kombinera natur, djur och god mat i en och samma dag, avslutar arrangören.

En av de absolut viktigast frågorna inför nästa mandatperiod är att förbättra arbetsmiljön för de anställda i äldreomsorgen. Här har vi en grupp, företrädelsevis kvinnor, som arbetar långa pass, som gör sina behov i skogen och äter en macka till lunch i bilen. Och kvitterar ut en låg lön. Här har vi en grupp som skriker efter kompetenta kollegor som är utbildade för att bemöta dementa, som har den fysiska styrkan att hjälpa en rörelsehindrad i duschen och som snabbt klarar av att prioritera mellan olika individers behov. Och med änglars tålamod lyssna till synpunkter från både brukare och anhöriga under stressade arbetspass. Anställda i äldreomsorgen behöver fler kollegor, tid för återhämtning, trygga anställningar, fortbildning och högre lön.

Allt fler lever allt längre och behöver mer stöd för en god livskvalitet på äldre dagar. Vi måste kunna erbjuda anställda inom äldreomsorgen en arbetsmiljö som gör det möjligt att stanna kvar i yrket och att kunna rekrytera nya kollegor. Äldreomsorgen har allt för länge varit utsatt för effektiviseringsexperiment, just nu behöver vi satsa bara för att kunna hålla samma nivå på kvalitet som idag. Det går inte att springa fortare, de effektiviseringar som görs måste leda till att de anställda får mer tid med brukarna och mer återhämtning.

Samtidigt som antalet äldre ökar så minskar antalet barn och detta ger stora effekter på förskola och skola. Men kanske inte de effekter man hade kunnat hoppas på. Visst borde det väl vara möjligt att se slutet på en lång period av stora barngrupper, kort om personal och obefintlig planeringstid när nu barnkullarna går ner? Borde det inte automatiskt leda till mindre barngrupper och skolklasser? Nej, så fungerar inte marknadssystemet. I stället får verksamheterna mindre pengar för att betala ökade hyror och högre lönekostnader. En orimlig situation, men om det inte går att ändra ersättningssystemen så kommer ett lägre barnafödande ofrånkomligen att leda till nedlagda förskolor och skolor, uppsagd personal och större barngrupper. Och lägre kvalitet. När kommunala förskolor tvingas stänga och den privata andelen blir allt större, minskar också andelen utbildade förskollärare i förskolan.

Förra veckan var det kommunal debattpremiär inför valet i september. Debatten hölls, som tur var för medverkande politiker, i Edsbro. Edsbro är en ort där underlaget för förskola och skola fortfarande ser bra ut och det finns inget som pekar på nedläggningar den närmsta mandatperioden. Tvärtom finns det goda möjligheter för Edsbro att växa som ort. Och då är det så klart kul att som politiker kunna looooova att förskola och skola får vara kvar.

Även om vi skulle krympa välfärden till det som anses absolut mest nödvändigt, även om vi skulle radera fria lovaktiviteter, frukt i skolan, avgiftsfri kulturskola, fritidshem och fritidsgårdar, bibliotek, avgiftsfria utställningslokaler och mycket annat så kommer kostnaderna att stiga i takt med att vi blir äldre. Vi kan välja att ta kostnaderna gemensamt eller att var och en betalar för sin utbildning, sin fritid, sin vård och omsorg.

Jag skulle vilja hävda att alla partier som är helt främmande för att höja skatten, de förordar det senare. Om de menar allvar med att de vill ha små skolklasser, utbildade lärare och en äldreomsorg med god, lagad mat och tillräckligt med personal, då måste de finansiera det. Och när t ex Robert Beronius tycker att det är ett bra läge att sänka skatten i Norrtälje kommun, så innebär det antingen att ytterligare avgifter kommer att läggas över på enskilda individer eller att kvaliteten sänks.

Ofta när vi läser om Norrtäljemodellen handlar det om ekonomiska underskott. Är sjukvård och omsorg i Norrtälje kommun osedvanligt kostsam? Eller är den rent av väldigt billig?

I år fyller Norrtäljemodellen 20 år. Norrtäljemodellen är en unik samarbetsmodell som integrerar allt från akutsjukvård till äldreomsorg och LSS. Detta är idag organiserat som ett kommunalförbund (KSON) som beställer vård och omsorg, och ett vårdbolag (Tiohundra AB) som är huvudutförare av vård och omsorg i kommunen, men bolaget konkurrerar även med privata vård- och omsorgsaktörer.

Kommunalförbundet styrs av Region Stockholm och Norrtälje kommun, som båda har lika många ledamöter i den politiska direktionen. Tiohundra AB ägs till 100% av kommunalförbundet.

Den direkta och tydliga anledningen till att Norrtäljemodellen startades var hotet om nedläggning av Norrtälje sjukhus som akutsjukhus av besparingsskäl. Men redan långt innan det fanns ett missnöje lokalt med att man centralt i Stockholm inte förstod vårdutmaningarna i en geografiskt stor kommun med äldre befolkning som Norrtälje var redan då. Det fanns en övertygelse bland anställda och bland lokala politiker att vi har lösningar som kan rädda kvar vården i Norrtälje.

När Norrtäljemodellen sjösattes i januari 2006 var det med löften om att samordningen mellan vård och omsorgsformer skulle spara in de 20 mkr årligen som det var tänkt att spara in på att stänga akutmottagningen. Och här är roten till 20 år av underfinansiering.

Region Stockholm har mellan 2006-2022 styrts av Moderaterna. Norrtäljemodellen har år efter år gått med underskott. Resurser har tillskjutits i efterskott, men ingen har egentligen tagit sig tid att undersöka vad underskotten härrör i. I stället har KSON hängts ut som en politisk nivå som inte klarar sitt ekonomiska uppdrag. Men trots ständiga besparingar har det aldrig framkommit några klagomål på verksamhetsuppfyllelsen. Tvärtom är patienter och brukare i Norrtälje kommun nöjda med allt från hemtjänst till sjukhusvård. Något som antagligen under åren bekräftat att modellen är ett osedvanligt bra besparingsprojekt.

Norrtälje sjukhus är det billigaste akutsjukhuset i landet, vården är per invånare är toppfem på billighetslistan i regionen. Kostnaden för omsorgen är också jämförelsevis låg.

Under den senaste mandatperioden har det börjat hända saker, även om det går långsamt. En ny modell för fördelning av statsbidrag som grundas på faktiska behov har tagits fram och KSON har fått möjlighet att presentera sina behov inför beslut om medlemsbidrag hos de båda medlemmarna. Med kommunen finns nu ett tätare samarbete på plats och det är viktigt att det också kommer till stånd med regionens högsta ledning, där styrningen fortfarande är otydlig.

Norrtäljeborna har länge fått en billigare vård än resten av regionen, demografin till trots, vårdgivare i kommunen har fått lägre ersättning än vårdgivare i resten av regionen. Det beror inte på att KSON inte kan klara det ekonomiska uppdraget. Enligt en färsk revisionsrapport är det, tvärtom, KSON som varit pådrivande och sett till att viktiga ärenden lyfts till regionfullmäktige, trots att det borde vara regionsstyrelsens ansvar. Nu måste båda medlemmarna ta sitt ansvar och den långvariga underfinansieringen av verksamheten under 16 år av högerstyre brytas en gång för alla.

För många hushåll är det inte längre en självklarhet att få ekonomin att gå ihop. Just därför halveras momsen på livsmedel från den 1 april, från 12 till 6 procent, ett beslut av SD och Tidöregeringen för att stärka hushållens ekonomi här och nu.

För en barnfamilj innebär det i genomsnitt cirka 6 500 kronor mindre i matkostnader per år. För två pensionärer handlar det om ungefär 4 400 kronor. Det är inte symboliska belopp, det är pengar som märks i vardagen.

Samtidigt lever vi i en tid av stor osäkerhet. Geopolitiska spänningar och en orolig omvärld påverkar energipriser, transporter och i förlängningen också matpriser. Det innebär att vissa priser kan fortsätta uppåt, oavsett vad vi gör nationellt.

Men just därför är det viktigt att göra det som faktiskt går. Jag kan i ärlighetens namn inte förstå kritikerna som menar att det inte är någon idé eftersom priser ändå kan öka. Ja, just därför.

Vi kan inte påverka globala konflikter, men vi kan fatta beslut som dämpar effekterna för svenska hushåll. Sänkt matmoms är ett sådant beslut.

Och det är inte det enda.

Tidöregeringen har redan sänkt reduktionsplikten till EU:s miniminivå, vilket bidragit till lägre drivmedelspriser. Skatten på drivmedel har sänkts i flera steg. Skatten på arbete och pension har sänkts, och tandvården för äldre 67+ har blivit avsevärt billigare.

Sänkt matmoms är nästa steg i samma riktning: att pressa tillbaka kostnaderna där det är möjligt och att sätta svenska hushåll först.

Här blir skillnaden i politiska vägval uppenbar.

Miljöpartiet och delar av vänstern har i stället velat höja reduktionsplikten. I ett läge där omvärlden redan driver upp priser hade det inneburit ytterligare kostnadsökningar för hushåll och företag. Vi hade då haft både externa kostnadschocker och politiskt drivna prishöjningar ovanpå det. Det är också risken om Socialdemokraterna, tillsammans med den rödgrön röran, återfår makten efter valet 2026.

Vi har valt en annan väg, att dämpa kostnadsutvecklingen där vi kan, i stället för att förstärka den.

För att säkerställa att momssänkningen också får effekt i praktiken har regeringen tillsatt en matpriskommission. Den ska följa prisutvecklingen och bidra till transparens, så att skattesänkningen faktiskt når konsumenterna. För skattesänkningar ska inte bli ökade vinster för matjättarna, utan de ska märkas i plånboken.

Vi ser redan nu hur butiker runt om i landet, även här i vår kommun, har börjat sänka matpriserna. I exempelvis Norrtälje, Rimbo och på Väddö har butiker arbetat intensivt de senaste veckorna för att märka om och ställa om inför påsken. Det visar att reformen får genomslag.

Momssänkningen gäller dessutom till och med 2027. Det innebär att effekten inte bara är tillfällig, utan kan bidra till att hålla tillbaka kostnader över tid.

I en osäker omvärld blir politikens uppgift tydligare än någonsin:

Att ta ansvar för det som faktiskt går att påverka.
Att göra livet lite mer ekonomiskt hanterbart för vanliga människor.

Det är inte symbolpolitik.

Det är ansvar.

Barnafödandet i Sverige är nu det lägsta som någonsin uppmätts. Det märks också i Norrtälje. Förskolor har stängt. Fler riskerar att följa efter. 

Enligt prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner kan mer än var tionde förskola i landet behöva avvecklas till 2027.  Det kommer väcka debatt – och gör det redan. Men alltför ofta handlar diskussionen mer om konsekvenserna är orsakerna.

Förskolor stängs inte i ett vakuum. De stängs för att barnen inte finns där. Det är vad debatten borde handla om.

Varför människor väljer att skaffa färre barn, eller inga alls, är i grunden högst individuellt. Men det är svårt att bortse från de större samhällsförändringar som påverkar besluten. En mer pessimistisk syn på framtiden, en känsla av otrygghet och en osäker privatekonomi är faktorer som sannolikt bidrar till de historiskt låga födelsetalen.

När man lyssnar på unga vuxna återkommer samma bild. Ekonomin känns osäker. Bostaden är för dyr, för liten eller för tillfällig. Arbetslivet upplevs som otryggt och svårt att planera kring. I det sammanhanget framstår föräldraskap inte som ett självklart nästa steg, Att vänta blir ett rationellt val.

Om utvecklingen ska vändas krävs politiska åtgärder som ger människor större ekonomisk frihet och trygghet. Det handlar om lägre skatter och avgifter för unga vuxna och småbarnsfamiljer, så att mer pengar blir kvar i plånboken. Det handlar också om bättre möjligheter att äga sin bostad. När inträdet på bostadsmarknaden skjuts allt längre upp i åldrarna skjuts också familjebildningen upp.

Men det handlar inte bara om pengar. Det offentliga samtalet är i dag mättat av kriser. De domedagspolitiker som utmålar en mörk framtid göra barnafödandet en stor otjänst. Vem vill skaffa barn i en värld som kommer gå under av klimatproblem, kriminalitet, krig och invandring?

Bristen på barn har fått en del politiker att helt tappa förståndet. Till exempel Jörgen Kärrman (SD) som föreslagit en så kallad “nej-skatt” för kvinnor. Alltså att barnlösa kvinnor ska betala en straffskatt. Ett annat förslag är straffskatt på preventivmedel. Båda förslagen rent kvinnofientliga.

Det är lätt att skratta bort enstaka Sverigedemokraters försök att vrida klockan tillbaka, men Sverigedemokraterna är tydliga med sin samhällssyn.

De vill se ett Sverige där kvinnors liv ser annorlunda ut än i dag. Där familjebildning formas av politiska pekpinnar snarare än av människors egna val. Där staten lägger sig i beslut som borde vara djupt personliga.

Straffskatter och politisk kontroll kommer inte få fler barn att födas. Mer frihet, tryggare ekonomi och bättre möjligheter att bygga ett liv kan däremot göra det.

Lösningarna är därför varken moraliserande eller auktoritära. De är liberala. 

Bolaget ska bedriva verksamhet inom el och bygg och har sitt säte på Väddö, Norrtälje kommun.

På torsdagen den 15 januari registrerades ett nytt bolag i Norrtälje. Per's El & Bygg AB, som är ett aktiebolag, uppger att de ska bedriva verksamhet inom "el och bygg och därmed förenlig verksamhet".

Företrädare för bolaget är Per Lars Erik Johansson, som är ledamot.

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: https://alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

Företaget ska bedriva schaktarbete, entreprenader, dykning och skogsavverkning och har sitt säte på Väddö.

På tisdag den 16 december registrerades ett nytt bolag i Norrtälje. Björkö Schakt & Entreprenad AB, med verksamhetsbeskrivningen "Schaktarbete och entreprenader, dykning och skogsavverkning", har sitt säte i Väddö. Johan Wilhelm Hedberg är ledamot i företaget.

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: https://alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

En varg har observerats i Norrtälje kommun och rapporterats till Skandobs. Länsstyrelsen har bekräftat observationen.

Det var på torsdagen förra veckan som en varg fotades av en viltkamera och en privatperson rapporterade in observationen till Skandobs.

Iakttagelsen gjordes i Ortala, vid sjön Bornan, i Norrtälje kommun, väster om Väddö.

Länsstyrelsen har bekräftat observationen.

“Tack för rapport. Återkom gärna om fler observationer görs. Bifogat foto visar varg.”, skriver Länsstyrelsen.

En kvinna i Norrtälje åtalas efter att ha kört bil narkotikapåverkad. Hon ska även ha innehaft narkotika i samband med händelsen.

Det är en kvinna i 50-årsåldern som står åtalad för att den 21 augusti i år ha kört en personbil på Väddö, efter att ha använt cannabispreparat.

Vid samma tillfälle hade kvinnan 19,7 gram amfetamin och 1,46 gram cannabisharts på sig enligt uppgifter från stämningsansökan.

Kvinnan åtalas nu för både rattfylleri och narkotikabrott.