Antalet värnpliktiga som rycker in har minskat i Norrtälje kommun under 2025, trots en ökning av det totala antalet värnpliktiga i Sverige.

Under 2025 inleder totalt 8 250 svenskar sin grundutbildning, vilket är en ökning med 830 jämfört med föregående år. Riksdagens försvarsbeslut syftar till att öka antalet värnpliktiga till minst 10 000 årligen senast 2030.

I Norrtälje är det 34 ungdomar som rycker in, vilket är elva färre än 2024.

Av dessa är 31 män och tre kvinnor, vilket innebär att 9 procent av de värnpliktiga är kvinnor. Den totala andelen kvinnor i riket är 16 procent, även det en minskning.

Totalt rycker 1 990 ungdomar från Stockholms län in under 2025, vilket är 125 fler än föregående år. Enligt Plikt- och prövningsverket har 109 ungdomar från Norrtälje påbörjat sin värnplikt sedan 2023, varav 20 har varit kvinnor.

Källa: Newsworthy

Norrtälje ser en ökning av antalet ungdomar som kallas till mönstring, med 147 personer i år, det högsta antalet sedan 2017.

Antalet ungdomar från Norrtälje som kallas till mönstring har nått en ny toppnotering.

Enligt uppgifter från Plikt- och prövningsverket som Newsworthy har analyserat, kallas i år 147 personer från Norrtälje kommun till mönstring.

Detta är det högsta antalet sedan värnplikten återinfördes 2017.

Totalt kallas omkring 28 200 svenskar födda 2007 till mönstring, och av dessa kommer 147 från Norrtälje, vilket innebär att nästan var fjärde invånare i åldersgruppen i kommunen kallas till mönstring.

Antalet kallade från Norrtälje har ökat varje år sedan 2018, och jämfört med 2024 är det fler i år.

Från hela Stockholms län kallas totalt 6 801 personer. Av de som kallas från Norrtälje är 37 kvinnor, vilket motsvarar 25 procent av de mönstrande. I riket är 28 procent av de mönstrande kvinnor.

Under det senaste året har 48 personer från Norrtälje skrivits in till Försvarsmaktens grundutbildningar, varav 36 är män och 12 är kvinnor. 40 av dessa antogs efter att ha kallats till mönstring.

Trots att andelen kvinnor som rycker in till värnplikten minskar i Sverige, går Norrtälje mot strömmen med en högre representation än rikssnittet. Maja Ireblad, sambandssoldat vid Helikopterflottiljen, är en av de kvinnor som antagit utmaningen – och hon ser värnplikten som en möjlighet att växa både fysiskt och mentalt.

Under det nuvarande värnpliktsåret har fler värnpliktiga från Norrtälje än någonsin tidigare skrivits in. Bland de tolv kvinnor som påbörjat sin grundutbildning är Maja Ireblad en av dem.

– Många i min omgivning blev förvånade när jag berättade att jag skulle göra lumpen, men min pappa var stöttande eftersom han själv sökt till Hemvärnet. Han sa att om det blir krig är det inte bara dottern som behöver vara redo, säger Maja.

Trots att hon hade ambitionen att förbereda sig inför utbildningen blev det inte som hon tänkt.

– Jag tränade inte så mycket innan, men jag har tränat regelbundet tidigare i mitt liv. Jag klarade fyskraven av en anledning, konstaterar hon.

Att värnplikten skulle vara fysiskt var hon medveten om. Maja berättar att hon såg fram emot baskerprovet men samtidigt var nervös över det. Nu när provet är avklarat kan hon fokusera på sin befattningsutbildning.

– Det är skönt att ha baskerprovet och gröntjänsten bakom sig. Den delen är kanske inte alltid rolig, men det är viktigt att få grunderna på plats. Det är högt tempo, sena kvällar och mycket att ta in. I början kändes det som att man kommit till en helt annan värld, säger hon.

Utbildningen har även gett henne ett nytt perspektiv på fysiska prövningar.

– Vi började med pansarskott för ett tag sedan. Att kravla fram och tillbaka på en blöt äng med pansarskott på ryggen var riktigt jobbigt, men samtidigt väldigt lärorikt. När jag klarade baskerprovet gjorde jag exakt samma moment som killarna, och det var en häftig känsla att se att jag klarade det.

Frågan om de fysiska kraven inom Försvarsmakten debatteras ofta, särskilt i relation till kvinnor. Maja tycker inte att kraven ska sänkas.

– Om vi ska försvara Sverige behöver vi vara starka. Det finns olika befattningar som passar olika personer, och jag känner att jag passar bra som sambandssoldat. Men om man inte klarar grundkraven tycker jag nog att lumpen inte är rätt plats, säger hon.

Maja betonar att det handlar om mer än jämlikhet.

– Det här handlar om att försvara vårt land, inte om jämställdhet. Det finns roller för alla, och man bidrar på olika sätt.

Beslutet att göra lumpen var för Maja ett sätt att utmana sig själv och växa som person.

– Jag ville testa hur det är att verkligen bli prövad, både fysiskt och mentalt. Jag har haft det ganska enkelt tidigare i livet, och lumpen har gett mig ett nytt perspektiv. Jag har gråtit över saker här, men det har samtidigt gjort mig mer tacksam över det jag har, säger hon.

Maja vill uppmuntra fler tjejer att våga söka till värnplikten, trots de fysiska och mentala utmaningarna.

– Alla behandlas likadant här, och det visar att det inte spelar någon roll om du är tjej eller kille. Du klarar mer än du tror, och det är viktigt att visa att det finns många tjejer som gör lumpen. Jag blev själv chockad över hur många tjejer som faktiskt är här, och det är en känsla jag hoppas fler får uppleva.

Antalet värnpliktiga från Norrtälje kommun har ökat stadigt under de senaste åren, men tjejerna lyser med sin frånvaro, enligt siffror från Plikt- och prövningsverket.

Under det nuvarande värnpliktsåret, som sträcker sig från juni 2024 till början av 2025, är 48 personer från Norrtälje inskrivna för grundutbildning. Detta är den högsta siffran på kommunnivå sedan 2021/22, då den allmänna värnplikten återinfördes 2018, enligt uppgifter från Plikt- och prövningsverket som Newsworthy har sammanställt. Trots ökningen av värnpliktiga totalt sett minskar andelen kvinnor bland de inskrivna. I år är tolv av de 48 från Norrtälje som skrivits in kvinnor, vilket motsvarar 25 procent. Detta är en högre andel jämfört med riksgenomsnittet på 17 procent. Förra året var det endast fem kvinnor från Norrtälje som skrevs in.

– Det är fortfarande så att de fysiska kraven är såpass höga att det är färre kvinnor som klarar dem av fysiologiska och biologiska skäl, det finns ingen kvotering av kraven. Sedan ska vi för varje årskull skriva in till 185 olika utbildningar som har olika fysiska krav, säger Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket.

De senaste åren har ungefär en tredjedel av de som kallats till mönstring i Sverige varit kvinnor. Men av dem som faktiskt skrivs in är andelen lägre.

– Däremot ser Försvarsmakten över kraven utifrån ett nationellt försvar. När försvaret byggde på frivillighet och inriktades på att soldaterna skulle vara anställda och till exempel kunna åka till Afghanistan höjdes de fysiska kraven. Nu är uppgiften en annan, att försvara Sverige, och då ser man över kraven så att de är relevanta för det.

Trots utmaningarna för kvinnor att klara de fysiska kraven har Norrtälje en något högre andel kvinnor bland sina värnpliktiga jämfört med riket som helhet.

Andelen kvinnor som rycker in för värnplikt i Norrtälje minskar

Antalet värnpliktiga från Norrtälje ökar stadigt, men andelen kvinnor minskar både lokalt och i riket, visar en sammanställning från Plikt- och prövningsverket. Under den nuvarande värnpliktsperioden, som sträcker sig från juni 2024 till början av 2025, är 48 personer inskrivna från Norrtälje. Bland dem är tolv kvinnor, vilket motsvarar 25 procent.

Nationellt sett har antalet värnpliktiga ökat till 8 300 personer för 2024/25, men andelen kvinnor har minskat till 17 procent, jämfört med 24 procent för två år sedan. För Norrtälje är andelen kvinnor som rycker in något högre än rikssnittet, men det är fortfarande en utmaning att öka kvinnors deltagande i värnplikten.

– Det är fortfarande de höga fysiska kraven som gör att färre kvinnor klarar av mönstringen, säger Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket, enligt uppgifter från Sveriges Radio.

Ökad efterfrågan på kvinnor i försvaret

Trots en ökad efterfrågan på jämnare könsfördelning har armén ännu inte nått lika långt som flygvapnet och marinen, där kvinnors andel är något högre. I flygvapnet är 23 procent av de värnpliktiga kvinnor, medan motsvarande siffra i marinen är 20 procent.

Plikt- och prövningsverket planerar att se över de fysiska kraven för att bättre anpassa dem till Försvarsmaktens nuvarande uppdrag, som fokuserar på att försvara Sverige snarare än internationella insatser.

Källa: Uppgifter från Plikt- och prövningsverket och Sveriges Radio.