Annons

Uppdrag: vikarie

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2022-04-16 – av Redaktionen
6 min läsning
Annons

annons

NORRTÄLJE. När Mitt Roslagen träffade Staffan Tjörnhammar (M), vikarie som kommunstyrelsens ordförande för föräldraledige partikamraten Bino Drummond, tog det inte många minuter innan han for upp ur stolen och lämnade rummet.
- Nu får du skylla dig själv, du skulle inte ställt den frågan, sa John Granqvist, politisk sekreterare, och log snett och skakade på huvudet.

annons
annons

41-årige Staffan Tjörnhammar är från Stockholm, bor i Rimbo, är kommunalråd och ledamot i kommunstyrelsen och -fullmäktige. Han är också ordförande i Campus Roslagen AB, vice ordförande i socialnämnden och vice gruppledare för Moderaterna.

Annons
Flygfyren

Och nu är han sedan ett par månader vikarie på posten som kommunstyrelsens ordförande då ordinarie ordföranden Bino Drummond är föräldraledig fram till sommaren.

- Det var naturligt nu när Bino tillfälligt tog ett steg tillbaka, sa Staffan Tjörnhammar när Mitt Roslagen besökte honom en dag i vikariestolen.

Precis innan han flög upp ur nämnda stol och lämnade rummet.

Det låter mer dramatiskt än det var.

När Mitt Roslagen frågade lite om vad Tjörnhammar gjort tidigare i livet kom samtalet in på hans tid på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH och laser. Något Tjörnhammar har doktorerat i.

- Du skulle inte ställt en fråga om det. Han kommer inte sluta prata om laser nu, sa John Granqvist leende, men med en djup suck som förtäljde att ”han hört den ”sången” förr”. Frågar du en nörd om sånt där så blir det så här.

När Tjörnhammar återvände ägnades cirka en halvtimme åt prat om - laser. Innan Mitt Roslagen med en smula tvång förde in samtalet på tjänsten som vikarie för Bino Drummond.

Annons

- Jag har undersökt hur vissa optiska material påverkas i lasersystem, berättade Tjörnhammar. Tidigare användes laser vid tillverkning av cd-skivor, nu använda den mycket inom sjukvården, kirurgin och även i många andra sammanhang.

Jag vet inte om jag sett för mycket film, men är inte laser farligt?

- Jo. Nej. Det beror på, ”klargjorde” Tjörnhammar. Det beror på styrkan och vad den används till. Fel använt är ju många saker farliga.

Nog om laser.

Hur är det att vikariera på kommunens högsta post?

- Jag är ju inte främmande för jobbet som sådant. Det här är mitt fjärde år som kommunalråd och jag sitter ju med i alla sammanhang även i min ordinarie tjänst. Men nu är jag ytterst ansvarig och det känns i vardagen, och märks bland annat genom att min inkorg är fullare.

Tiden som doktorand på KTH har hjälpt Tjörnhammar i sin nuvarande roll.

- Ja, jag märkte snabbt där att jag blev allt mer bekväm med att prata inför människor och det har jag verkligen nytta av nu. Resan inom forskarvärlden har utvecklat mig enormt på det sättet. Du ska veta att jag har haft svårt att ta plats förut. Jag är ju född på 80-talet, var tjock, stammade och hette Staffan, det var inte lätt alla gånger.

Staffan Tjörnhammar blev medlem i Moderaterna 2005. Valet var självklart för honom.

- För jag har alltid varit frihetligt sinnad av mig. Det som har hänt sedan dess är väl att jag nu är mer pragmatisk än förr då jag var libertarian. Och Jag tror att vi bara genom att finnas bär på vissa rättigheter.

- När jag gick med i partiet var det som passiv medlem, jag hade inte riktigt tid med mer. Våren 2014 flyttade jag och familjen till Rimbo och då blev jag, när jag gått på Rimbo-moderaternas årsmöte och träffat Bino Drummond för första gången, tillfrågad om jag kunde tänka mig politiska uppdrag.

På den vägen är det. Tjörnhammar jobbade i valrörelsen då på hösten och anmälde intresse för förtroendeuppdrag.

- Det som är det roliga med politik är inte bara enskilda frågor utan helheten. Det är kul att kunna påverka saker i en viss riktning. Jag lär mig hela tiden massor personligen och hur ett samhälle fungerar. Och i mitt arbete får man i stor utsträckning fokusera på människor och deras vardag, vilket jag tycker mycket om.

Utmaningar är det gott om i politiken?

- Ja, verkligen. Jag har fått lära mig att se mindre delsegrar. Det är nämligen så många mindre frågor i de stora som är viktiga. Man får lära sig att ha tålamod helt enkelt.

Har du någon politisk hjärtefråga?

- Utbildningsfrågor får jag nog säga. Det var ju också som ersättare i barn- och skolnämnden som allt började för mig.

Tjörnhammar berättar att han inte är rädd att sticka ut hakan i politiska frågor. Han skrev för en tid sedan en debattartikel i Norrtelje Tidning med rubriken ”enfaldig skattedebatt”.

- Jag gick ut rätt hårt i den, skrev väldigt tillspetsat, jag ville helt enkelt se vad som hände. Och det blev en del upprörda stämmor i debatten efter den.

När det gäller hjärtefrågan utbildning, vad borde debatteras där?

- Jag har inget emot att lärandet ska vara lustfyllt, vilket mycket handlar om i dag. Men mina egna akademiska framgångar har mer handlat om uthållighet än att det var lustfyllt. Jag menar att det krävs både självdisciplin och uthållighet när det gäller studier. Vilket kan vara en utmaning när det finns andra saker som är roligare ”just nu”.

- Men jag känner inga duktiga matematiker som inte träningsräknat i stället för att göra annat som vore roligare ”just då”. Ibland får man tvinga sig själv att skjuta på det roliga för det viktiga där du befinner dig just då. Jag vill diskutera utbildningen på systemnivå.

Vilken är enligt dig den viktigaste lokala politiska frågan?

- Det finns inte bara en, det är en korg av frågor som inte är oberoende av varandra. Det handlar om till exempel trygghet och säkerhet, frågor som kanske inte är stora problem hos oss just nu, men som kan bli det och vi måste förstå och hantera oron för det.

- En annan viktig fråga är näringslivsklimatet, som hänger ihop med trygghetsfrågor. Vi måste ge förutsättningar så att företagare vågar satsa här. Och sedan har vi då utbildningen, som är en oerhört viktig fråga i korgen.

Har du någonsin vacklat i valet av parti?

- Nej. Men jag är inte överens med allt som partiet tycker. Men det är inte farligt att vara oense, det är mer en del i utvecklingen.

Dina bästa egenskaper som politiker?

- Svårt att svara på. Men jag är lugn och har en god analytisk förmåga. Jag har, troligen från min forskarbakgrund, en inställning att problem ska lösas. Och jag är rak, något jag också lärt mig från forskningen och mycket arbete med exempelvis tyskar, som är mer raka. Vi svenskar ska gärna prata runt saker.

Vad kan du bli bättre på?

- Massor så klart. Men jag jobbar mycket med att lära mig hur jag ska hantera situationer och människor för att sedan nå det utfall jag vill.

Fritid, finns det någon sådan?

- Den ägnar jag i huvudsak åt familjen, jag har fru två barn, 12 och 15 år, vi hat en stor häst och en ponny. Och snart även en hund.

Mer prat om laser?

Nej, det får bli en annan gång. Bestämmer undertecknad.

annonser
annonser
Annons

Dödsstraff p g a bristande vandel – vilket samhälle vill vi ha?

Publicerad Igår 08:42 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Andrea Kronvall (SD) slår sig för bröstet över regeringens beslut om hårdare straff som ska göra Norrtälje tryggare. SD vill gärna att debatten ska handla om att straffa människor som framställs som obotligt kriminella. Men låt oss ta diskussionen om vad det egentligen handlar om – synen på människan och människans förmåga till förändring.

En av polisens mest erfarna bekämpare av organiserad brottslighet, Gunnar Appelgren, beskriver hur unga personer i kriminella miljöer – ibland kallade barnsoldater – agerar utan plan för vad som händer efter brottet. De förstår ofta inte ens att de kan åka fast. Det handlar inte om kalkylerande brottslingar, utan om barn som utnyttjas i ett system de inte behärskar. I veckan berättas om 15åringar som försökt rekrytera 8åringar – barn som lejer barn.

Just därför är det naivt att tro att hårdare straff i sig ska lösa problemet. Unga har svårt att få jobb, svårt att flytta hemifrån, skaffar barn senare eller inte alls. Vuxenblivandet skjuts på många områden fram. Utom när det gäller straff. Det pratas om att 6åringar ska punktmarkeras.

Annons
Flygfyren

Att många reagerar på den hårda retoriken mot unga handlar nog om att vi i vår del av världen är ovana vid att sätta barn i fängelse och att splittra unga människor från sina familjer. Utöver det har vi varit trygga i att rättsliga åtgärder inte riskerar att bli godtyckliga. Sedan ca hundra år tillbaka har vi frångått tankar på att människor ska låsas in så länge att vägen tillbaka till samhället i praktiken försvinner.

Missförstå mig rätt: vissa straff behöver skärpas och det är bra att brottsoffer ska få bättre stöd. Det gäller t ex mäns våld mot kvinnor. Men stora delar av regeringens politik väcker allvarliga frågor. Lagrådet har riktat skarp kritik mot flera av förslagen kring bristande rättssäkerhet, otydliga lagar och otillräcklig analys av vilka konsekvenser förslagen kan få.

Samtidigt vet vi att lagändringarna kräver en massiv utbyggnad av kriminalvården. Vi talar om ett samhälle där allt fler människor ska sitta inlåsta allt längre tid. Lösningar som att hyra fängelseplatser utomlands är konkreta alternativ. Det för tankarna bakåt i historien – inte framåt.

Frågan är vad det gör med ett samhälle. Högern utnyttjar flitigt narrativet om den kriminelle invandraren och skickar skötsamma tonåringar och anställda inom vård och omsorg till länder de flytt för att komma undan krig och förtryck. Nu odlas narrativet om bristande vandel som något som kan komma att appliceras godtyckligt på den som inte passar i högerns perfekta samhälle. Det känns inte särskilt tryggt.

I grunden handlar det inte om att vara “hård” eller “mjuk”. Det handlar inte om livstids fängelse eller saft och bulle. Det handlar om människosyn. Tror vi att människor för all framtid kommer att vara synonyma med den värsta handling de någonsin har begått? Eller tror vi att förändring är möjlig?

Ett samhälle som slutar tro på människors möjlighet att förändras blir kallare, hårdare – och i längden också otryggare. Trygghet byggs inte genom godtyckliga lagar eller rädsla för ett hårt straff. Trygghet byggs inte genom att ge upp tanken på en andra chans. Låt diskussionen handla om ur vilken människosyn dessa förslag växer fram – och om det är den människosynen vi vill forma vårt samhälle kring.

Annons

Annons
Flygfyren

Man avfyrade raketer från balkong i Norrtälje – åtalas

Publicerad Igår 06:00 – av Nicklas Salmin
Blåljussirener från en polisbil i mörker.
En man i 20-årsåldern åtalas för brott mot ordningslagen efter att ha avfyrat fyrverkerier från en balkong i Norrtälje.
1 min läsning
Annons

En man i 20-årsåldern åtalas för brott mot ordningslagen efter att ha avfyrat fyrverkerier från en balkong i Norrtälje.

Händelsen inträffade under natten till den 16 december förra året.

Polisen larmades till platsen efter att flera personer uppgett att fyrverkerier skjutits från en bostad.

Annons

Enligt utredningen pågick ett födelsedagsfirande i lägenheten.

Mannen har i förhör erkänt händelsen och uppgett att han var berusad vid tillfället.

Annons
Flygfyren

Trafikolycka i Grisslehamn – en person till sjukhus

Publicerad 2026-04-15 – av Daniel Rämsell
En ambulans i rörelse.
En trafikolycka med ett mindre motorfordon inträffade på Norrbygärdesväg i Grisslehamn under onsdagseftermiddagen och räddningstjänst har kallats till platsen. 
1 min läsning
Annons
Flygfyren

En trafikolycka med ett mindre motorfordon inträffade på Norrbygärdesväg i Grisslehamn under onsdagseftermiddagen och räddningstjänst har kallats till platsen. 

Larmet inkom till SOS Alarm klockan 17.09.

– Det är en olycka där en fyrhjuling har vält och föraren varit fastklämd under fordonet. Vi är på plats och har hjälpt ambulanspersonalen med att få upp personen till ambulansen, säger Lena Hoffman, ledningsoperatör på räddningstjänstens ledningscentral.

Annons

Det finns i nuläget inga uppgifter om skadeläge.

Artikeln kan komma att uppdateras. 

Annons
Flygfyren

Bostadspriserna i Norrtälje – så ser det ut

Uppdaterad 2026-04-15, Publicerad 2026-04-15 – av Nicklas Salmin
Norrtäljes hamnpromenad i solnedgång.
Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars.
1 min läsning
Annons

Priserna på bostadsrätter i Norrtälje kommun ökade med 7 procent under perioden januari till mars. Enligt statistik från Svensk Mäklarstatistik, som Newsworthy har analyserat, innebär det en tydlig uppgång efter ett år med i stort sett stillastående priser.

Totalt såldes 182 bostadsrätter i Norrtälje under årets första tre månader, till ett genomsnittligt pris på 2,2 miljoner kronor.

Det är något färre affärer än samma period i fjol, då 199 bostadsrätter såldes.

Annons

Samtidigt visar statistiken att villapriserna utvecklats svagare i kommunen.

Under samma period sjönk priserna med 4 procent i Norrtälje, medan de i hela Stockholms län i stället ökade med 2 procent.

I Norrtälje såldes 113 villor mellan januari och mars, till ett genomsnittligt pris på 3,6 miljoner kronor. Även här är antalet affärer lägre än året innan, då 123 villor bytte ägare.

Även fritidshusmarknaden visar en nedåtgående trend. Under de senaste tolv månaderna har priserna på fritidshus i Norrtälje minskat med 2 procent. Samma utveckling syns i hela länet.

Totalt såldes 46 fritidshus i kommunen under årets första kvartal, till ett genomsnittligt pris på 2,9 miljoner kronor. Det kan jämföras med 68 affärer under motsvarande period i fjol.

Annons

Annons
Flygfyren