Annons

Uppdrag: vikarie

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2022-04-16 – av Redaktionen
6 min läsning
Annons

annons

NORRTÄLJE. När Mitt Roslagen träffade Staffan Tjörnhammar (M), vikarie som kommunstyrelsens ordförande för föräldraledige partikamraten Bino Drummond, tog det inte många minuter innan han for upp ur stolen och lämnade rummet.
- Nu får du skylla dig själv, du skulle inte ställt den frågan, sa John Granqvist, politisk sekreterare, och log snett och skakade på huvudet.

annons
annons

41-årige Staffan Tjörnhammar är från Stockholm, bor i Rimbo, är kommunalråd och ledamot i kommunstyrelsen och -fullmäktige. Han är också ordförande i Campus Roslagen AB, vice ordförande i socialnämnden och vice gruppledare för Moderaterna.

Annons

Och nu är han sedan ett par månader vikarie på posten som kommunstyrelsens ordförande då ordinarie ordföranden Bino Drummond är föräldraledig fram till sommaren.

- Det var naturligt nu när Bino tillfälligt tog ett steg tillbaka, sa Staffan Tjörnhammar när Mitt Roslagen besökte honom en dag i vikariestolen.

Precis innan han flög upp ur nämnda stol och lämnade rummet.

Det låter mer dramatiskt än det var.

När Mitt Roslagen frågade lite om vad Tjörnhammar gjort tidigare i livet kom samtalet in på hans tid på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH och laser. Något Tjörnhammar har doktorerat i.

- Du skulle inte ställt en fråga om det. Han kommer inte sluta prata om laser nu, sa John Granqvist leende, men med en djup suck som förtäljde att ”han hört den ”sången” förr”. Frågar du en nörd om sånt där så blir det så här.

När Tjörnhammar återvände ägnades cirka en halvtimme åt prat om - laser. Innan Mitt Roslagen med en smula tvång förde in samtalet på tjänsten som vikarie för Bino Drummond.

Annons

- Jag har undersökt hur vissa optiska material påverkas i lasersystem, berättade Tjörnhammar. Tidigare användes laser vid tillverkning av cd-skivor, nu använda den mycket inom sjukvården, kirurgin och även i många andra sammanhang.

Jag vet inte om jag sett för mycket film, men är inte laser farligt?

- Jo. Nej. Det beror på, ”klargjorde” Tjörnhammar. Det beror på styrkan och vad den används till. Fel använt är ju många saker farliga.

Nog om laser.

Hur är det att vikariera på kommunens högsta post?

- Jag är ju inte främmande för jobbet som sådant. Det här är mitt fjärde år som kommunalråd och jag sitter ju med i alla sammanhang även i min ordinarie tjänst. Men nu är jag ytterst ansvarig och det känns i vardagen, och märks bland annat genom att min inkorg är fullare.

Tiden som doktorand på KTH har hjälpt Tjörnhammar i sin nuvarande roll.

- Ja, jag märkte snabbt där att jag blev allt mer bekväm med att prata inför människor och det har jag verkligen nytta av nu. Resan inom forskarvärlden har utvecklat mig enormt på det sättet. Du ska veta att jag har haft svårt att ta plats förut. Jag är ju född på 80-talet, var tjock, stammade och hette Staffan, det var inte lätt alla gånger.

Staffan Tjörnhammar blev medlem i Moderaterna 2005. Valet var självklart för honom.

- För jag har alltid varit frihetligt sinnad av mig. Det som har hänt sedan dess är väl att jag nu är mer pragmatisk än förr då jag var libertarian. Och Jag tror att vi bara genom att finnas bär på vissa rättigheter.

- När jag gick med i partiet var det som passiv medlem, jag hade inte riktigt tid med mer. Våren 2014 flyttade jag och familjen till Rimbo och då blev jag, när jag gått på Rimbo-moderaternas årsmöte och träffat Bino Drummond för första gången, tillfrågad om jag kunde tänka mig politiska uppdrag.

På den vägen är det. Tjörnhammar jobbade i valrörelsen då på hösten och anmälde intresse för förtroendeuppdrag.

- Det som är det roliga med politik är inte bara enskilda frågor utan helheten. Det är kul att kunna påverka saker i en viss riktning. Jag lär mig hela tiden massor personligen och hur ett samhälle fungerar. Och i mitt arbete får man i stor utsträckning fokusera på människor och deras vardag, vilket jag tycker mycket om.

Utmaningar är det gott om i politiken?

- Ja, verkligen. Jag har fått lära mig att se mindre delsegrar. Det är nämligen så många mindre frågor i de stora som är viktiga. Man får lära sig att ha tålamod helt enkelt.

Har du någon politisk hjärtefråga?

- Utbildningsfrågor får jag nog säga. Det var ju också som ersättare i barn- och skolnämnden som allt började för mig.

Tjörnhammar berättar att han inte är rädd att sticka ut hakan i politiska frågor. Han skrev för en tid sedan en debattartikel i Norrtelje Tidning med rubriken ”enfaldig skattedebatt”.

- Jag gick ut rätt hårt i den, skrev väldigt tillspetsat, jag ville helt enkelt se vad som hände. Och det blev en del upprörda stämmor i debatten efter den.

När det gäller hjärtefrågan utbildning, vad borde debatteras där?

- Jag har inget emot att lärandet ska vara lustfyllt, vilket mycket handlar om i dag. Men mina egna akademiska framgångar har mer handlat om uthållighet än att det var lustfyllt. Jag menar att det krävs både självdisciplin och uthållighet när det gäller studier. Vilket kan vara en utmaning när det finns andra saker som är roligare ”just nu”.

- Men jag känner inga duktiga matematiker som inte träningsräknat i stället för att göra annat som vore roligare ”just då”. Ibland får man tvinga sig själv att skjuta på det roliga för det viktiga där du befinner dig just då. Jag vill diskutera utbildningen på systemnivå.

Vilken är enligt dig den viktigaste lokala politiska frågan?

- Det finns inte bara en, det är en korg av frågor som inte är oberoende av varandra. Det handlar om till exempel trygghet och säkerhet, frågor som kanske inte är stora problem hos oss just nu, men som kan bli det och vi måste förstå och hantera oron för det.

- En annan viktig fråga är näringslivsklimatet, som hänger ihop med trygghetsfrågor. Vi måste ge förutsättningar så att företagare vågar satsa här. Och sedan har vi då utbildningen, som är en oerhört viktig fråga i korgen.

Har du någonsin vacklat i valet av parti?

- Nej. Men jag är inte överens med allt som partiet tycker. Men det är inte farligt att vara oense, det är mer en del i utvecklingen.

Dina bästa egenskaper som politiker?

- Svårt att svara på. Men jag är lugn och har en god analytisk förmåga. Jag har, troligen från min forskarbakgrund, en inställning att problem ska lösas. Och jag är rak, något jag också lärt mig från forskningen och mycket arbete med exempelvis tyskar, som är mer raka. Vi svenskar ska gärna prata runt saker.

Vad kan du bli bättre på?

- Massor så klart. Men jag jobbar mycket med att lära mig hur jag ska hantera situationer och människor för att sedan nå det utfall jag vill.

Fritid, finns det någon sådan?

- Den ägnar jag i huvudsak åt familjen, jag har fru två barn, 12 och 15 år, vi hat en stor häst och en ponny. Och snart även en hund.

Mer prat om laser?

Nej, det får bli en annan gång. Bestämmer undertecknad.

annonser
annonser
Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Roslagens unga: Bussarna måste bli bättre

Publicerad Igår 07:30 – av Tobbe Rydsheim
Robert Beronius (L), Thomas Imeryd (KD), Jacob Heitmann (SD), Isabella Roswall (ungdomsrådet), Trazy Eriksson (ungdomsrådet), Ulrika Falk (S), Albin Viktorsson (M), Jacob Christman (C) och Örjan Grönlund (V) under dialogträffen i juni.
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Fler bussar, fler platser att träffas på och ökad trygghet. Det är några av de tydligaste önskemålen när 441 förslag från unga i Norrtälje kommun har sammanställts.

Under våren besökte Norrtälje kommun sex skolor för att fråga elever vad som behöver förbättras för unga i kommunen. Totalt samlades 441 synpunkter och förslag in, som senare låg till grund för en dialogträff mellan ungdomar, politiker och tjänstepersoner i juni.

Kollektivtrafiken sticker ut som den fråga som engagerar mest. Ungdomarna beskriver hur busstider och långa avstånd påverkar möjligheten att ta sig till skolan, träffa vänner och delta i fritidsaktiviteter. Bland önskemålen finns fler kvällsavgångar, bättre anpassade tidtabeller och tätare busstrafik.

Annons

Liknande synpunkter återkommer från ungdomar i olika delar av kommunen, oavsett om de bor i Norrtälje stad, Rimbo, Hallstavik eller på landsbygden.

Även bristen på mötesplatser lyfts fram. Flera unga vill ha fler ställen där de kan träffa kompisar på kvällstid, framför allt på mindre orter. Det efterfrågas också fler aktiviteter riktade till äldre ungdomar och platser där det går att umgås utan att behöva köpa något.

Tryggheten är det tredje stora området. Förslagen handlar bland annat om bättre belysning, tryggare offentliga miljöer och fler närvarande vuxna. I ungdomarnas svar kopplas trygghet också till situationen i skolan, psykiskt välbefinnande och möjligheten att känna sig lyssnad på.

– Många av de frågor som lyftes handlar om sådant som påverkar oss varje dag, säger Trazy Eriksson från ungdomsrådet i kommunens pressmeddelande.

Kommunen ser också likheter mellan ungdomarnas synpunkter och resultaten i Stockholmsenkäten, där bland annat stress och trygghet återkommande har pekats ut som viktiga frågor bland unga.

Rapporten sammanfattar tre övergripande behov: fungerande kollektivtrafik, en meningsfull fritid och en trygg vardag. Materialet ska nu användas i kommunens fortsatta arbete med ungas delaktighet och inflytande.

 

Annons

Annons

Kvinna allvarligt skadad efter lastbilskrocken på E18

Publicerad 2026-08-27 – av Tobbe Rydsheim
En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.
1 min läsning
Annons

En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.

Olyckan inträffade vid sjutiden på tisdagsmorgonen när en lastbil av okänd anledning körde igenom vajerräcket och kolliderade med en mötande lastbil.

Föraren i den lastbil som hamnade i motsatt körfält, en kvinna i 50-årsåldern, fördes till sjukhus med ambulanshelikopter. På onsdagen uppgav polisen för Norrtelje Tidning att kvinnan är allvarligt skadad och fortfarande vårdas på sjukhus.Föraren av den andra lastbilen ska enligt tidningen ha klarat sig utan fysiska skador.

Annons
Flygfyren

Olyckan ledde till totalstopp på E18 i båda riktningarna under morgonrusningen.

I nuläget finns ingen misstanke om brott i samband med händelsen.

 

Annons

Skolan måste vara trygg även när det otänkbara händer

Publicerad 2026-08-27 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Skolan ska vara en plats för kunskap, gemenskap och framtidstro. Barn ska kunna gå till skolan utan rädsla, föräldrar ska känna sig trygga och skolans personal ska veta att det finns beredskap när något allvarligt inträffar.

Efter händelsen i Fagersta är det naturligt att ställa frågor om hur väl våra skolor är rustade för att hantera hot och våld. Vi kan aldrig helt eliminera risken för att en enskild människa begår ett våldsdåd. Men vi kan göra mer för att förebygga, upptäcka varningssignaler och minska konsekvenserna.

Det förebyggande arbetet är avgörande. Skolan måste kunna fånga upp elever som mår dåligt, hamnar i destruktiva miljöer eller riskerar att falla ur undervisningen. Därför måste skola, elevhälsa, socialtjänst och polis kunna samarbeta effektivt. Ingen ung människa ska behöva falla mellan stolarna.

Annons

Den psykiska hälsan är en viktig del av detta. Elevhälsan behöver vara stark nog att upptäcka problem tidigt, samtidigt som barn och unga som behöver psykiatrisk vård måste få hjälp i tid. Tidiga insatser kan både förebygga lidande och minska risken för att problem växer sig stora.

Men förebyggande arbete räcker inte. Skolorna måste också vara förberedda på att hantera allvarliga situationer. Alla skolor behöver ha beredskapsplaner för allvarliga våldssituationer och arbeta löpande med säkerheten. Personal och skolledningar behöver veta vad de ska göra när något händer. Rutiner måste övas och samarbetet med polis och andra samhällsaktörer fungera.

Efter Fagersta måste händelseförloppet analyseras noggrant. Vilka varningssignaler fanns? Hur fungerade kommunikationen? Var rutinerna tillräckliga? Och vad kan andra skolor lära sig?

Skolans säkerhet kan heller inte skiljas från samhällets förmåga att upptäcka psykisk ohälsa, motverka radikalisering och stoppa rekrytering till våld. Mycket av ungas sociala liv sker på nätet, och det förebyggande arbetet måste därför också finnas där.

Målet är enkelt: ingen elev eller lärare ska behöva gå till skolan och känna att samhället inte är förberett. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra skoldåd. Men när det otänkbara ändå händer måste skolorna ha kunskapen, beredskapen och stödet att agera.

Och efteråt måste vi fråga vad vi kan lära oss och göra det bättre nästa gång.

Det är det minsta vi är skyldiga våra barn, elever och lärare.

Annons

Annons