Med ett ledarskap som hyllar olikheter och en förmåga att skapa gemenskap har en han format en arbetsplats där människor och idéer får växa. På vägen dit har han samlat lärdomar från både lumpen, idrotten och sin barndom, som alla satt sin prägel på hans filosofi.
– Det bästa med jobbet? Det är mötet med kunderna, säger Tommy och slår ut med armarna. Här får jag direkt feedback, det är lite som att stå på en scen varje dag.
Tommy, som heter Larsson i efternamn sitter djupt försjunken och sippar på en kaffe i konferensrummet ovanför butiken. Han har en blick och närvaro som påminner om en dirigent, den som håller takten och skapar harmoni i en symfoni. I tre och ett halvt år har han varit ställföreträdande handlare på ICA Kvantum Flygfyren, eller som man säger i folkmun; “Flygis”. Men hans väg till butikens ensemble har inte varit spikrak. Från idrottsplanens målburar till lumpens pansarvagnar och vidare till kassalinjen, har han samlat erfarenheter som format både honom själv och hans ledarskap.
Som barn var Tommy alltid i rörelse. Sporten var hans stora passion – inte bara genom skidkarriären i Estuna IF utan framförallt genom fotbollen i Lohärads IF.
– Jag älskade allt som hade med fysisk aktivitet att göra. Att vara målvakt var särskilt givande – det handlar om att läsa spelet, att vara steget före.
Hans talang tog honom till zonlag, träningar med Djurgårdens IF:s P87:or och ungdomslandslagets träningsläger i Halmstad, men när valet stod mellan att satsa helhjärtat eller gå vidare i livet, valde han det senare. Lumpen vid I19 Boden blev nästa steg, och där upptäckte han något som skulle prägla hans framtida karriär som chef: kraften i olikheter.
– Vi var tio grabbar i logementet med helt olika bakgrunder – sportkillar, naturvetare, mekaniker och magic the gathering-spelare. Ändå blev vi snabbt ett sammansvetsat team, tack vare att vi hade samma mål. Det lärde mig att olikheter är en styrka. Det gjorde diskussionerna mer dynamiska och besluten bättre.
Efter lumpen följde jobb på Coop Forum, där han lärde sig butikens grunder, och senare på Willys, där han utvecklade en skicklighet i att hantera köttdisken.
– Det var Gunnar Björklund som lärde mig att putsa kött. Han var en fantastisk mentor, och det är kunskaper jag fortfarande har nytta av idag. Det är extra roligt att han idag jobbar här på Flygis.
Ekonomistudier på universitet och jobb på en redovisningsfirma lockade därefter, men det var först när Tommy fick ett jobb som controller på Flygfyren 2016 som han kände att han kom i sitt rätta element.
– Det var som att hitta hem. Kombinationen av butik och ekonomi var perfekt för mig.
Efter att ha rattat siffrorna under tre år blev han supportchef, som innebar ansvar för HR, ekonomi, marknadsföring och egenkontroll. Därefter blev han befordrad till ställföreträdande handlare, vilket innebär att han är chef för hela företaget, men inte specifikt butiken. Hans dagar börjar med att stämma av försäljning, väder och dagens planer. Därefter tar han ett varv i butiken för att möta personalen och kunderna.
– Det bästa sättet att hålla örat mot rälsen är att prata med kunderna och höra vad vi kan göra bättre.
Men ledarskapet handlar inte bara om att vara synlig, utan också om att skapa struktur och tydlighet. Under pandemin sattes detta på prov. Det var en tid då han fick kasta affärsplanen och börja om. Från en massa inplanerade event till beställningar av plexiglas och handsprit.
– Men framförallt handlade det om att skapa trygghet i en kaotisk tid, vi kunde inte stänga ner butiken utan var tvungna att se till att det gick att upprätta en säker miljö både för medarbetare som kunder.
Han beskriver sin ledarskapsfilosofi som definitionen av en elektrisk ledare, alltså något som “genom energi med lätthet flödar”. Tommy menar att det handlar om att skapa rätt förutsättningar för medarbetarna att blomstra, vilket innebär att en ledare leder energi i rätt riktning.
– Flygfyren är en arbetsplats som många beskriver som familjär, trots butikens stora storlek. Det är något som vår tidigare handlare, Rolf Holmberg och vår nuvarande, Claes Göran Sylvén jobbat hårt med. Den andan är något jag aktivt arbetar för att bevara.
Han hävdar att det handlar om att se varje medarbetare som en individ, inte bara en rad i en personallista.
– Vi tror på människan, och vi vill att alla ska känna sig inkluderade och få kraft att utvecklas till sitt bästa jag.
Samarbetet med Tiohundra är ett exempel på detta. Genom att erbjuda personer med funktionsvariationer praktik, skapas en inkluderande arbetsplats.
– Det är fantastiskt att se hur de växer och blir en självklar del av teamet. Det ger oss en varmare och mänskligare arbetsplats.
Han återkommer därmed till resonemanget från sina lumpenerfarenheter, att olikheter innebär en kraft. Tommy menar att det bästa sättet att leda olikheter inte är genom detaljstyrning, utan måluppfyllelse och exemplifierar med en händelse som blev viral.
– Vi vill ju att butiken ska vara familjär, men det går inte att säga exakt hur. För ta det som det skrevs om i facebookgruppen “Norrtälje – vad händer på byn”, där en kund hade tappat bort sin plånbok och inte kunde ta ut pengar på sitt kort, vilket gjorde att vår medarbetare erbjöd att ta emot en Swish och ta ut pengar från sitt egna bankkort, det är precis den familjära andan vi vill stå för, att trots vår storlek upplevas som den lilla butiken där vi har en genuin vilja att hjälpa varandra.
Det är denna värme och omtanke som han vill ska genomsyra hans ledarskap, och när Tommy reflekterar över var det kommer ifrån, landar han i sin egen barndom.
– Min dagmamma Birgit i Svanberga var en otroligt empatisk och varm person. Hon lärde mig mycket om respekt och hur man tar hand om andra, men också om att sätta gränser på ett mjukt men tydligt sätt. De värderingarna har jag burit med mig hela livet.
Intervjun är avslutad, och vi går ner till butiksgolvet för fotografering. När Tommy tar ett sista varv genom varuhuset möter han både kunder och kollegor, och småpratar med dem längs vägen. Entusiasmen i hans röst och sätt är påtaglig.
– Det är i mötena med människor jag hittar energin – och det är därför jag älskar det här jobbet, avslutar han.
