Annons

Befolkningen fortsätter öka i Norrtälje – så många bor det i kommunen

Publicerad 2026-05-17 – av Nicklas Salmin
Norrtälje kommun hade fler inflyttade än utflyttade under det första kvartalet 2026, trots att antalet avlidna översteg antalet födda.
1 min läsning
Annons

Norrtälje kommun hade fler inflyttade än utflyttade under det första kvartalet 2026, trots att antalet avlidna översteg antalet födda. Detta enligt uppgifter från SCB, som Newsworthy har analyserat.

Den 31 mars 2026 bodde 66 858 personer i Norrtälje kommun, vilket är 26 fler än vid utgången av fjärde kvartalet 2025.

Befolkningen har ökat under de flesta kvartal sedan millennieskiftet, med den största ökningen under andra kvartalet 2015 och den största minskningen under fjärde kvartalet 2023.

Annons

Jämfört med samma tidpunkt förra året har folkmängden i Norrtälje ökat med knappt 60 personer. Sedan år 2000 har befolkningen vuxit med cirka 14 690 personer, motsvarande en ökning på 28 procent.

Under det första kvartalet 2026 föddes 119 barn i kommunen, medan 226 personer avled. Det negativa födelsenettot är i linje med den historiska utvecklingen i Norrtälje.

Samtidigt flyttade 726 personer in till Norrtälje kommun och 605 personer flyttade ut, vilket innebär ett fortsatt positivt flyttnetto.

De flesta inflyttade och utflyttade hade koppling till andra kommuner inom Stockholms län, enligt Newsworthys analys.

Värt att notera är att SCB har från och med 2025 infört en kontrollerad slumpmässig osäkerhet i siffrorna för att skydda individers identitet, vilket kan innebära mindre avvikelser i totalsiffrorna.

Statistiken är preliminär och kan komma att justeras.

Annons
Flygfyren

Annons
Flygfyren
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Vegodagarna få – så här äter Norrtäljes skolelever

Publicerad Idag 11:21 – av Tobbe Rydsheim
Vegetarisk skolmat har blivit en politisk stridsfråga inför valet. Men i Norrtälje är dagar utan kött, fisk eller kyckling långt ifrån vardag, enligt en ny kartläggning.
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Spaghetti med köttfärssås dominerar skolmatsedlarna i Norrtälje. Bara åtta av 50 granskade enheter når en helt vegetarisk dag i veckan.

Vegetarisk skolmat har blivit en politisk stridsfråga inför valet. Men i Norrtälje är dagar utan kött, fisk eller kyckling långt ifrån vardag, enligt en ny kartläggning.

Newsworthy har granskat matsedlarna under läsåret 2025/2026. Av kommunens 101 förskole- och skolenheter fanns tillräckliga uppgifter för 50. Bara åtta av dem nådde upp till en helvegetarisk dag i veckan – och ingen kom upp i två.

Annons

Högst andel hade Lindens förskola, där 23 procent av dagarna var helt vegetariska. Därefter följde bland annat Rådmansö skola, Elmsta skola och enheterna i Grisslehamn.

Tittar man på de vanligaste rätterna råder det ingen tvekan om vad som dominerar. Spaghetti med köttfärssås förekom vid 168 tillfällen och korvstroganoff med ris vid 143. Vegetarisk lasagne tog tredjeplatsen med 82 tillfällen och var samtidigt den vanligaste vegetariska rätten.

En dag räknas som helvegetarisk när ingen av de serverade rätterna innehåller kött, fisk eller kyckling. Även exempelvis pannkakor och vissa soppor kan därför ingå i statistiken. Att en dag inte är helvegetarisk betyder heller inte att eleverna saknar ett vegetariskt alternativ.

Kartläggningen omfattar bara enheter med matsedelsuppgifter för minst 60 procent av läsårets skoldagar. Det kan därför finnas skolor och förskolor som serverar mer vegetarisk mat än vad sammanställningen visar.

Annons

Här serveras mest helvegetariskt

  1. Lindens förskola: 23 procent – 1,16 dagar per vecka
  2. Rådmansö skola: 22 procent – 1,11 dagar per vecka
  3. Elmsta skola: 22 procent – 1,10 dagar per vecka
  4. Grisslehamns förskola: 22 procent – 1,10 dagar per vecka
  5. Grisslehamns skola: 22 procent – 1,10 dagar per vecka
  6. Norrsundsskolan: 22 procent – 1,10 dagar per vecka
  7. Gottsta skola: 21 procent – 1,03 dagar per vecka
  8. Hallsta skola: 21 procent – 1,03 dagar per vecka
  9. Edsbro förskola: 19 procent – 0,94 dagar per vecka
  10. Edsbro skola: 19 procent – 0,94 dagar per vecka

Skolor och förskolor med identiska siffror kan använda samma matsedel.

De vanligaste skolrätterna

  1. Spaghetti med köttfärssås: 168 tillfällen
  2. Korv stroganoff med ris: 143
  3. Vegetarisk lasagne: 82
  4. Fiskgratäng med potatis: 77
  5. Köttbullar med makaroner: 67
  6. Kebabgryta med ris: 62
  7. Köttfärssås med pasta: 62
  8. Lasagne: 59
  9. Panerad fisk med kall sås och kokt potatis: 59
  10. Vegetarisk chili sin carne med ris: 49

Vanligaste vegetariska rätterna

  1. Vegetarisk lasagne: 82 tillfällen
  2. Vegetarisk chili sin carne med ris: 49
  3. Vegetariska nuggets med ris och currydipp: 40
  4. Vegetariska potatisbullar med lingonsylt: 25
  5. Vegetarisk pasta med tomatsås och riven ost: 24
  6. Vegetarisk schnitzel med rostad potatis: 24

Roslagens unga: Bussarna måste bli bättre

Publicerad 2026-08-29 – av Tobbe Rydsheim
Robert Beronius (L), Thomas Imeryd (KD), Jacob Heitmann (SD), Isabella Roswall (ungdomsrådet), Trazy Eriksson (ungdomsrådet), Ulrika Falk (S), Albin Viktorsson (M), Jacob Christman (C) och Örjan Grönlund (V) under dialogträffen i juni.
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Fler bussar, fler platser att träffas på och ökad trygghet. Det är några av de tydligaste önskemålen när 441 förslag från unga i Norrtälje kommun har sammanställts.

Under våren besökte Norrtälje kommun sex skolor för att fråga elever vad som behöver förbättras för unga i kommunen. Totalt samlades 441 synpunkter och förslag in, som senare låg till grund för en dialogträff mellan ungdomar, politiker och tjänstepersoner i juni.

Kollektivtrafiken sticker ut som den fråga som engagerar mest. Ungdomarna beskriver hur busstider och långa avstånd påverkar möjligheten att ta sig till skolan, träffa vänner och delta i fritidsaktiviteter. Bland önskemålen finns fler kvällsavgångar, bättre anpassade tidtabeller och tätare busstrafik.

Annons

Liknande synpunkter återkommer från ungdomar i olika delar av kommunen, oavsett om de bor i Norrtälje stad, Rimbo, Hallstavik eller på landsbygden.

Även bristen på mötesplatser lyfts fram. Flera unga vill ha fler ställen där de kan träffa kompisar på kvällstid, framför allt på mindre orter. Det efterfrågas också fler aktiviteter riktade till äldre ungdomar och platser där det går att umgås utan att behöva köpa något.

Tryggheten är det tredje stora området. Förslagen handlar bland annat om bättre belysning, tryggare offentliga miljöer och fler närvarande vuxna. I ungdomarnas svar kopplas trygghet också till situationen i skolan, psykiskt välbefinnande och möjligheten att känna sig lyssnad på.

– Många av de frågor som lyftes handlar om sådant som påverkar oss varje dag, säger Trazy Eriksson från ungdomsrådet i kommunens pressmeddelande.

Kommunen ser också likheter mellan ungdomarnas synpunkter och resultaten i Stockholmsenkäten, där bland annat stress och trygghet återkommande har pekats ut som viktiga frågor bland unga.

Rapporten sammanfattar tre övergripande behov: fungerande kollektivtrafik, en meningsfull fritid och en trygg vardag. Materialet ska nu användas i kommunens fortsatta arbete med ungas delaktighet och inflytande.

 

Annons

Annons
Flygfyren

Kvinna allvarligt skadad efter lastbilskrocken på E18

Publicerad 2026-08-27 – av Tobbe Rydsheim
En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.
1 min läsning
Annons

En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.

Olyckan inträffade vid sjutiden på tisdagsmorgonen när en lastbil av okänd anledning körde igenom vajerräcket och kolliderade med en mötande lastbil.

Föraren i den lastbil som hamnade i motsatt körfält, en kvinna i 50-årsåldern, fördes till sjukhus med ambulanshelikopter. På onsdagen uppgav polisen för Norrtelje Tidning att kvinnan är allvarligt skadad och fortfarande vårdas på sjukhus.Föraren av den andra lastbilen ska enligt tidningen ha klarat sig utan fysiska skador.

Annons

Olyckan ledde till totalstopp på E18 i båda riktningarna under morgonrusningen.

I nuläget finns ingen misstanke om brott i samband med händelsen.

 

Annons

Skolan måste vara trygg även när det otänkbara händer

Publicerad 2026-08-27 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Skolan ska vara en plats för kunskap, gemenskap och framtidstro. Barn ska kunna gå till skolan utan rädsla, föräldrar ska känna sig trygga och skolans personal ska veta att det finns beredskap när något allvarligt inträffar.

Efter händelsen i Fagersta är det naturligt att ställa frågor om hur väl våra skolor är rustade för att hantera hot och våld. Vi kan aldrig helt eliminera risken för att en enskild människa begår ett våldsdåd. Men vi kan göra mer för att förebygga, upptäcka varningssignaler och minska konsekvenserna.

Det förebyggande arbetet är avgörande. Skolan måste kunna fånga upp elever som mår dåligt, hamnar i destruktiva miljöer eller riskerar att falla ur undervisningen. Därför måste skola, elevhälsa, socialtjänst och polis kunna samarbeta effektivt. Ingen ung människa ska behöva falla mellan stolarna.

Annons

Den psykiska hälsan är en viktig del av detta. Elevhälsan behöver vara stark nog att upptäcka problem tidigt, samtidigt som barn och unga som behöver psykiatrisk vård måste få hjälp i tid. Tidiga insatser kan både förebygga lidande och minska risken för att problem växer sig stora.

Men förebyggande arbete räcker inte. Skolorna måste också vara förberedda på att hantera allvarliga situationer. Alla skolor behöver ha beredskapsplaner för allvarliga våldssituationer och arbeta löpande med säkerheten. Personal och skolledningar behöver veta vad de ska göra när något händer. Rutiner måste övas och samarbetet med polis och andra samhällsaktörer fungera.

Efter Fagersta måste händelseförloppet analyseras noggrant. Vilka varningssignaler fanns? Hur fungerade kommunikationen? Var rutinerna tillräckliga? Och vad kan andra skolor lära sig?

Skolans säkerhet kan heller inte skiljas från samhällets förmåga att upptäcka psykisk ohälsa, motverka radikalisering och stoppa rekrytering till våld. Mycket av ungas sociala liv sker på nätet, och det förebyggande arbetet måste därför också finnas där.

Målet är enkelt: ingen elev eller lärare ska behöva gå till skolan och känna att samhället inte är förberett. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra skoldåd. Men när det otänkbara ändå händer måste skolorna ha kunskapen, beredskapen och stödet att agera.

Och efteråt måste vi fråga vad vi kan lära oss och göra det bättre nästa gång.

Det är det minsta vi är skyldiga våra barn, elever och lärare.

Annons
Flygfyren

Annons
Flygfyren