Annons

Sexslaven: Det ökända Norrtäljefallet blir HBO-serie

Publicerad Igår 14:38 – av Tobbe Rydsheim
Det omtalade rättsfallet där en fembarnsmamma utsattes för övergrepp av sin sambo blir dokumentärserie på HBO Max. Både kvinnan och den dömde mannen medverkar öppet.
2 min läsning
Annons

Det omtalade rättsfallet där en fembarnsmamma utsattes för övergrepp av sin sambo blir dokumentärserie på HBO Max. Både kvinnan och den dömde mannen medverkar öppet.

Fallet har under flera år uppmärksammats både lokalt och på nationell nivå. I den tvådelade HBO-serien ”Sexslaven” medverkar den utsatta kvinnan Carola och hennes tidigare sambo Håkan med namn och bild – något som är ovanligt i dokumentärer om uppmärksammade brottsfall.

Håkan har beskrivits som en lokal idrottsprofil. Han dömdes till tio års fängelse i Norrtälje tingsrätt. Hovrätten ändrade senare domen och sänkte straffet till tre år och sex månaders fängelse. Han har nu avtjänat straffet.

Annons

Enligt Warner Bros. Discovery skildrar serien hur relationen gradvis övergick i kontroll, isolering, psykiskt våld och sexuella övergrepp. Carola ska bland annat ha sålts till främmande män av sin sambo medan hennes barn sov på övervåningen.

Även de poliser från Norrtälje som utredde fallet samt företrädare för socialtjänsten kommer till tals i dokumentären.

– Medverkar gör också vi utredare och socialtjänst, vilket gör det unikt, säger Tomas Karlsson, kriminalinspektör till Allt om Norrtälje.

Utredningen var omfattande och innehöll bland annat tusentals sidor med chattmeddelanden mellan parterna. I serien intervjuas även närstående och juridiska ombud.

Håkan ger i dokumentären sin version av relationen och händelserna. Han hävdar fortfarande att han är oskyldig och ifrågasätter domen.

Carolas berättelse har tidigare skildrats i boken ”Han ägde mig”. Dokumentärserien ”Sexslaven” består av två delar och har premiär på HBO Max den 14 augusti.

Annons

Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

SD står upp för att stoppa förtrycket av flickor

Publicerad Idag 07:47 – av Carl Eos
Carl Eos
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ifrah Yuusuf berättar för Expressen hur hon som nioåring pressades att ta på sig slöjan. Det skedde delvis för att hon ville likna sin mamma, men framför allt för att omgivningen i det somaliska området krävde det. Hon levde under ständig kontroll. Äldre kvinnor skvallrade, männen höll koll på ensamstående mammor och varje felsteg riskerade att drabba familjen.

När hon en dag såg en flicka i mellanstadieåldern smyga av sig slöjan och gömma den i skolväskan förstod hon hur starkt förtrycket satt. Hon själv vågade aldrig göra samma sak. Den händelsen fastnade i minnet och blev en påminnelse om den osynliga gränsen mellan det tillåtna och det förbjudna som styrde hela hennes uppväxt.

I dag bär hon inte längre någon slöja. När hon ser fem- och sexåringar med huvudduk blir hon ledsen. Minnen från den egna barndomen kommer tillbaka och påminner henne om den frihet hon aldrig fick uppleva. Därför vill hon se ett förbud mot slöja på barn. Hon har sett hur kontrollen från grannar och äldre i området upprätthöll hedersnormerna långt starkare än föräldrarna själva. När familjen senare flyttade från det utsatta området märkte hon genast skillnaden. Plötsligt kunde hon andas friare och modern bad till och med om ursäkt för det som hänt.

Annons

Alltför länge har många i det offentliga samtalet beskrivit slöjan som bara ett klädesplagg. Den framställningen ignorerar verkligheten för de flickor som tvingas bära den. Vi måste sluta låtsas som att förtrycket av flickor och kvinnor inte finns. Det finns och det syns tydligt i de områden där hedersnormerna styr vardagen.

När Sverigedemokraterna tar upp frågan om slöjförbud gör de rätt. Att frågan länge behandlats som för känslig att diskutera har bara låtit hedersförtrycket fortsätta i det tysta. Ifrah Yuusufs erfarenhet visar att tystnaden kostar. Den skapar generationer av unga som växer upp utan att få äga sina egna kroppar och val. Det är dags att prioritera barns frihet framför rädslan att stöta sig.

Annons

Narkotikapåverkad bakom ratten – hade batongliknande föremål nära till hands

Publicerad Idag 07:00 – av Redaktionen
En man i 30-årsåldern döms efter att ha kört bil med cannabis i blodet i Norrtälje. Intill förarsätet hade han samtidigt ett batongliknande föremål.
1 min läsning
Annons

En man i 30-årsåldern döms efter att ha kört bil med cannabis i blodet i Norrtälje. Intill förarsätet hade han samtidigt ett batongliknande föremål.

Mannen döms av Norrtälje tingsrätt för rattfylleri, ringa narkotikabrott och brott mot knivförbudslagen. Straffet blir 120 dagsböter på sammanlagt 30 000 kronor.

Den 12 juni stoppades mannen av polis när han körde på Lommarvägen i Norrtälje. Ett blodprov visade THC i blodet.

Annons

Vid kontrollen hittade polisen även en batongliknande ficklampa lättillgängligt vid förarsätet. Mannen uppgav att den var avsedd som ficklampa vid nödsituationer och nekade till brott.

Tingsrätten bedömer att föremålet hade tydliga likheter med en batong och kunde användas som tillhygge. Eftersom det låg inom räckhåll för föraren och innehavet inte ansågs befogat döms mannen även för brott mot knivförbudslagen.

Föremålet förverkas. Mannen ska dessutom betala 1 000 kronor till Brottsofferfonden och 2 600 kronor till staten för provtagning och analys.

Annons
Flygfyren

Väddökvinna bet man i bröstet – döms nu till fängelse

Uppdaterad Igår kl 09:20, Publicerad Igår 07:30 – av Redaktionen
En kvinna i 50-årsåldern bet en närstående man i bröstet och attackerade honom på nytt några dagar senare. Nu döms hon till tre månaders fängelse.
1 min läsning
Annons

Den kvinna i 50-årsåldern som har stått åtalad för att ha bitit en närstående man i bröstet och attackerat honom har nu fått sitt straff. 

Händelserna inträffade på Väddö. Vid det första tillfället uppstod ett bråk om alkohol, där kvinnan bet mannen i bröstet så att han fick en sårskada.

Några dagar senare gick kvinnan enligt domen till angrepp igen, i och utanför parets gemensamma bostad. Hon rev och slog mannen, sparkade honom mellan benen och bet honom i armen och handen.

Annons
Flygfyren

Delar av händelseförloppet kunde följas genom ett omkring 25 minuter långt samtal till SOS Alarm. Mannens berättelse fick även stöd av fotografier, rättsintyg och ett polisvittne.

Kvinnan förnekade brott och hävdade nödvärn. Norrtälje tingsrätt bedömer dock att hon gått till angrepp och dömer henne för två fall av misshandel av normalgraden.

Straffet blir tre månaders fängelse och 30 000 kronor i skadestånd till mannen. Kvinnan ska stanna kvar i häkte tills straffet kan verkställas.

Av domen framgår att relationen varit turbulent och präglats av alkoholproblem. Mannen dömdes tidigare i år till tre månaders fängelse för två fall av misshandel mot kvinnan.

Annons

Trygghet i sin kärlek och sin hembygd – genom hela livet

Publicerad Igår 06:38 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

På lördag fylls Norrtälje av regnbågsflaggor när Roslagen Pride går av stapeln. Det är lätt att tänka på pride som en manifestation för unga människor; det är fest, det är party, det handlar om framtiden. Men pride handlar om något mycket större: rätten att leva sitt liv öppet, oavsett var i landet man bor eller hur gammal man är.

Roslagen Pride har firats sedan 2012. Det är värt att stanna upp vid vad det betyder. För bara några decennier sedan var det svårare att leva öppet som homosexuell, bisexuell eller transperson på en mindre ort som Norrtälje. Många flyttade från sin hembygd för att kunna leva som den de var. Inte sällan innebar det också att man lämnade föräldrar, syskon och vänner.

Detta sker fortfarande, men att pride har spridit sig till mindre orter runt om i landet förändrar något viktigt. Det säger att hbtqi-personer hör hemma överallt. Att man ska kunna bli kvar i sin hembygd, nära sina vänner och sin familj, och ändå kunna leva öppet. Pride sprider information om detta och det är frihet på riktigt.

Annons

Under flera år har jag sett äldre människor sitta längs paradvägen med sina rullatorer och vifta med regnbågsflaggor när pride tågar genom Norrtälje. Det är en av de starkaste och finaste bilderna från pride. I Norrtälje kommun är nästan hälften av invånarna över 65 år. Pride handlar alltså inte bara om de unga som syns och hörs mest i paraden. Det handlar också om de äldre som har levt sina liv under andra villkor – och om rätten att få fortsätta leva öppet och tryggt hela livet.

Därför är debatten om hbtqi-certifiering av äldreomsorgen, som Lisbeth Krogh lyfte på Norrtelje tidnings debattsida i veckan, högst relevant i Norrtälje. För om vi menar allvar med att alla ska kunna leva öppet måste det också gälla den dag man behöver hemtjänst eller flyttar till ett äldreboende. Ingen ska behöva gå tillbaka in i garderoben när man blir gammal och beroende av samhällets omsorg.

Pride är mer än en parad. Det är folkbildning. Det synliggör liv som länge osynliggjorts och skapar kunskap hos människor som annars kanske aldrig hade mött frågorna. När pride flyttar ut från storstäderna och in på våra torg och gator förändras också bilden av vilka som hör hemma här.

Frihet är inte bara rätten att vara den man är. Frihet kräver också ett samhälle där man har möjlighet att leva som man är. Oavsett ålder, bostadsort eller ekonomiska förutsättningar.

På lördag vajar regnbågsflaggorna i Norrtälje igen. Låt oss vara stolta över det. Och låt oss se till att friheten de symboliserar finns kvar hela livet.

 

Annons
Flygfyren

Annons