https://alltomnorrtalje.se/farre-konfirmerade-sig-i-norrtalje-trots-nationell-okning/

Kultur/Nöje

Färre konfirmerade sig i Norrtälje – trots nationell ökning

Publicerad 2026-06-04 – av Tobbe Rydsheim

FOTO: Svenska kyrkan

Under 2025 konfirmerade sig 137 ungdomar i Norrtälje kommun. Det är 35 färre än året innan och motsvarar omkring 20 procent av kommunens 15-åringar. Foto: Svenska kyrkan

Tobbe Rydsheim
tobbe@alltomnorrtalje.se

Lyssna

Allt fler 15-åringar konfirmerar sig i Sverige. Men i Norrtälje går utvecklingen åt motsatt håll.

Under 2025 konfirmerade sig 137 ungdomar i Norrtälje kommun. Det är 35 färre än året innan och motsvarar omkring 20 procent av kommunens 15-åringar, enligt statistik från Svenska kyrkan som Newsworthy har sammanställt.

Samtidigt ökade andelen konfirmerade nationellt för tredje året i rad. I hela landet steg andelen från 21,5 till 22,5 procent, medan antalet konfirmander ökade från omkring 27 200 personer 2024 till cirka 29 200 under 2025.

I Norrtälje låg konfirmationsgraden därmed något under rikssnittet.

Bland kommunens församlingar var andelen högst i Estuna och Söderby-Karls församling. Där konfirmerades 16 ungdomar, vilket motsvarar omkring 31 procent av 15-åringarna.

I Norrtälje-Malsta församling konfirmerades 48 personer, motsvarande 20 procent av 15-åringarna. I Rimbo församling konfirmerades 13 ungdomar och i Frötuna församling 12.

Sett över längre tid har konfirmationen minskat kraftigt i Sverige. På 1970-talet konfirmerades omkring tre av fyra 15-åringar. Runt 2020 hade andelen sjunkit till under var femte ungdom.

De senaste tre åren har utvecklingen dock vänt uppåt på nationell nivå. Norrtälje gick däremot mot strömmen under 2025.

Fakta: Konfirmation i Norrtälje 2025Konfirmander: 137.

Läs mer

Förändring mot 2024: −35 personer.

Andel av kommunens 15-åringar: 20 procent.

Rikssnitt: 22,5 procent.

Högst andel i kommunen: Estuna och Söderby-Karls församling, cirka 31 procent.

https://alltomnorrtalje.se/oppet-exponerade-likdelar-i-kvisthamrabacken/

Kultur/Nöje

Öppet exponerade likdelar i Kvisthamrabacken

Halloween i Roslagen

Publicerad Idag 13:57 – av Tobbe Rydsheim

BILD: AI-Genererad genrebild

Stora mängder skelettdelar ska ha legat öppet exponerade bland jordmassorna i backen under ett par dagar.

Tobbe Rydsheim
tobbe@alltomnorrtalje.se

Lyssna

Hösten 2005 började mänskliga ben dyka upp i jordmassor vid Kvisthamrabacken i Norrtälje. Massorna kom från markarbeten intill Norrtälje kyrka, där människor hade begravts under flera hundra år.

Vid Norrtälje kyrka pågick arbetet med den nya Mariagården. Under arbetet hade flera skelett redan hittats på själva kyrktomten.

När jordmassor senare kördes till Kvisthamrabacken upptäcktes även där mänskliga ben. Fynden väckte kritik, och en antikvarie vid Länsstyrelsen beskrev hanteringen som oetisk.

Enligt nya uppgifter till Allt om Norrtälje från ett förstahandsvittne ska omfattningen dessutom ha varit betydligt större än vad som framgick av den samtida rapporteringen.

- Stora mängder skelettdelar låg öppet exponerade bland jordmassorna i backen under ett par dagar, berättar hen.

Därefter ska benen ha försvunnit ur sikte.

- Jag vet inte om de samlades in eller om de täcktes när ytterligare jordmassor lades på platsen.

Församlingen uppgav vid tiden att man inte hade känt till gravar i just den del av marken som schaktades. Kyrkogården runt Norrtälje kyrka hade dock använts under flera hundra år. År 1831 utvidgades kyrkogården dessutom med omkring 500 kvadratmeter åt norr.

I den lokala debatten förekom även uppgifter om att särskilt marginaliserade människor skulle ha begravts i området.

Just norrsidan av äldre svenska kyrkogårdar hade historiskt ofta lägre status. De mest eftertraktade gravplatserna låg närmare kyrkan och på södra sidan, medan bland annat självspillingar och avrättade personer under vissa perioder kunde hänvisas till den norra delen. Kyrkogårdar kunde på så sätt spegla samhällets sociala hierarki även efter döden.

Det betyder inte att de ben som hamnade i Kvisthamrabacken kan kopplas till brottslingar eller andra utstötta grupper. Men det ger en historisk bakgrund till den debatt som uppstod kring fynden och frågan om vilka som egentligen hade begravts i området.

Exakt hur många människor kvarlevorna kom från är fortfarande oklart. Samtida medier rapporterade vid ett tillfälle om skelettdelar motsvarande ungefär en halv människa, men ben hade hittats både vid kyrkan och bland de bortforslade massorna. Den nya vittnesuppgiften pekar på att betydligt fler ben kan ha varit synliga vid Kvisthamrabacken än vad som då rapporterades.

- Att det rörde sig om mänskliga ben råder det ingen tvekan om, avslutar vittnet.

https://alltomnorrtalje.se/borgmastaren-halshoggs-sedan-borjade-spokhistorien/

Kultur/Nöje

Borgmästaren halshöggs – sedan började spökhistorien

Halloween i Roslagen

Publicerad 2026-10-23 – av Tobbe Rydsheim

BILD: AI-Genererad genrebild

Nils Pedersson Humbla var borgmästare i Norrtälje och dog 1634.

Tobbe Rydsheim
tobbe@alltomnorrtalje.se

Lyssna

Norrtäljes borgmästare Nils Pedersson Humbla avrättades 1634 efter en dödlig misshandel. I den lokala berättartraditionen fick han sedan aldrig ro – utan började vandra huvudlös genom staden.

Nils Pedersson Humbla var ingen påhittad spökfigur. Han var borgmästare i Norrtälje och dog 1634.

Bakgrunden till hans död var brutal. Enligt lokalhistoriskt material misshandlade Humbla en gravid mjölnarhustru efter en konflikt. Både kvinnan och barnet ska ha avlidit efter misshandeln.

Humbla dömdes till döden och domen stod fast efter prövning i Svea hovrätt. I november 1634 avrättades han genom halshuggning på torget i Norrtälje.

Sedan tar sägnen vid.

I den lokala berättartraditionen sägs den avrättade borgmästaren senare ha visat sig som en huvudlös vålnad i staden. Berättelserna har särskilt knutits till området kring det gamla gevärsfaktoriet.

Hur gammal själva spökhistorien är går inte att slå fast utifrån det källmaterial som finns tillgängligt. Det går därför heller inte att veta hur snart efter avrättningen berättelserna började spridas. Men personen bakom vålnaden är historisk.

Fyra sekler senare lever hans namn fortfarande kvar.
Inte bara som borgmästare, utan även som Norrtäljes huvudlösa spöke.

https://alltomnorrtalje.se/komikern-felicia-tomala-tar-morfars-deckare-till-kapellet/

Kultur/Nöje

Komikern Felicia Tomala tar Morfars deckare till Kapellet

Publicerad 2026-10-23 – av Tobbe Rydsheim

Foto: Privat

Den 7 november kommer komikern Felicia Tomala till Kapellet med föreställningen Morfars deckare – en blandning av standup, berättande och mordgåta.

Tobbe Rydsheim
tobbe@alltomnorrtalje.se

Lyssna

Den 7 november kommer komikern Felicia Tomala till Kapellet med föreställningen Morfars deckare – en blandning av standup, berättande och mordgåta.

Föreställningen bygger på ett manus som Tomala hittade i sin morfars dödsbo. I berättelsen hade morfadern skrivit in sig själv som huvudperson och hjälte i en egen deckarhistoria.

Det blev utgångspunkten för Morfars deckare, där publiken får följa med in i en värld av mordgåtor, udda karaktärer och oväntade vändningar.

Föreställningen kombinerar klassisk deckardramaturgi med standup och personligt berättande. Enligt ett pressmeddelande är resultatet en humoristisk föreställning där morfaderns manus och Tomalas egna perspektiv vävs samman.

Morfars deckare spelas på Kapellet den 7 november.

https://alltomnorrtalje.se/har-ska-nacken-ha-spelat-i-bergshamra/

Kultur/Nöje

Här ska Näcken ha spelat i Bergshamra

Halloween i Roslagen

Publicerad 2026-10-22 – av Tobbe Rydsheim

BILD: AI-Genererad genrebild

Tobbe Rydsheim
tobbe@alltomnorrtalje.se

Lyssna

Enligt lokala sägner ska Näcken ha låtit tonerna ljuda över Kvarnforsen vid den gamla kvarnmiljön i Bergshamra.

Kvarngården i Bergshamra är en gammal kvarnmiljö där vattnet under lång tid varit en viktig kraftkälla. Den bevarade vattenkvarnen har anor från 1700-talet. Men forsen har också fått en plats i den lokala folktron.

Enligt traditionen ska Näcken ha spelat vid Kvarnforsen – ett väsen som i svensk folktro framför allt förknippas med sjöar, bäckar och forsande vatten.

Näcken beskrevs ofta som en närmast övermänskligt skicklig spelman. Hans musik kunde vara så vacker att människor lockades till vattnet, och i många sägner sökte spelmän upp honom för att själva lära sig hans konst.

Men den sortens kunskap hade ofta ett pris. I berättelserna är Näcken sällan någon ofarlig musiklärare, och möten med honom kunde sluta illa.

Exakt hur gammal traditionen om Näcken vid Kvarnforsen är går inte att fastställa utifrån den moderna dokumentationen av platsen. Det är därför inte heller känt vem som först ska ha hört honom spela eller när berättelsen började spridas.

Men sägnen har levt kvar och blivit en del av platsens historia.

Och när vattnet fortfarande brusar genom Kvarnforsen finns åtminstone en gammal folklig förklaring till var musiken kan ha kommit ifrån.