Annons

Gårdsförsäljning av alkohol ska bli tillåtet – Norrtälje Bränneri: “det är mycket glädjande”

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2024-06-05 – av Daniel Rämsell
Från och med våren 2025 kan lokala bryggerier och brännerier kunna sälja sina produkter direkt till besökare på plats. Regeringens nya lagförslag om gårdsförsäljning av alkohol möts med glädje av Norrtälje Bränneri. FOTO: Benjamin Thoms/Konceptism AB.
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Från och med våren 2025 kan lokala bryggerier och brännerier kunna sälja sina produkter direkt till besökare på plats. Regeringens nya lagförslag om gårdsförsäljning av alkohol möts med glädje av Norrtälje Bränneri.

– Det här är mycket glädjande besked för oss, vi är superglada, säger Anna Anerfält, vd på Norrtälje Bränneri.

Det var vid en pressträff på onsdagen som statsminister Ulf Kristersson (M) och socialminister Jakob Forssmed (KD), presenterade regeringens lagförslag, vilket alltså skall tillåta gårdar och mikrobryggerier att kunna sälja sina produkter direkt på plats.

Annons

– Det här är en frihetsreform. Sverige blir lite mer som övriga Europa, sade Ulf Kristersson under pressträffen.

Förslaget innebär att hantverksmässig och småskalig tillverkning kan säljas direkt till konsumenter mellan klockan 10.00 och 20.00. Försäljningen skall vara knuten till betalda aktiviteter på gården, såsom exempelvis guidade turer. Dessutom införs begränsningar på hur mycket varje konsument tillåts att köpa. 0,7 liter spritdryck och tre liter vardera av vin, starköl och andra jästa drycker kommer att vara en tillåten maxmängd.

Norrtälje Bränneri startades som ett av Sveriges första småskaliga hantverksdestillerier för över tjugo år sedan och förbereder sig nu på förändringar under 2025.

– Vi är fortfarande familjeägda. Vi har vår egen äppelodling som ligger till grund för vår äppelsprit, säger Anna Anerfält, som ser stora möjligheter för Norrtälje Bränneri med det nya förslaget.

Vad tror ni blir den största förändringen för er? 

– Vi kommer att fortsätta att vara småskaliga och hantverksmässiga men vi tror att det framförallt är besöksdelen som kan komma att förändras lite. Det här kommer göra att fler kommer vilja besöka oss och det kommer bidra till en mer levande landsbygd, vilket är positivt, tillägger Anerfält.

Hur förbereder sig Norrtälje Bränneri nu?
– Vi kommer att förbereda oss rent konceptuellt, så vi behöver tänka ut hur gästerna skall få den bästa upplevelsen. Vi kommer att behöva anställa fler folk och det är positivt för Norrtälje kommun när detta kommer skapa fler arbetstillfällen, avslutar Anna Anerfält.

Annons

FOTO: Benjamin Thoms/Konceptism AB.
Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Kvinna allvarligt skadad efter lastbilskrocken på E18

Publicerad Idag 11:57 – av Tobbe Rydsheim
En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.
1 min läsning
Annons

En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.

Olyckan inträffade vid sjutiden på tisdagsmorgonen när en lastbil av okänd anledning körde igenom vajerräcket och kolliderade med en mötande lastbil.

Föraren i den lastbil som hamnade i motsatt körfält, en kvinna i 50-årsåldern, fördes till sjukhus med ambulanshelikopter. På onsdagen uppgav polisen för Norrtelje Tidning att kvinnan är allvarligt skadad och fortfarande vårdas på sjukhus.Föraren av den andra lastbilen ska enligt tidningen ha klarat sig utan fysiska skador.

Annons

Olyckan ledde till totalstopp på E18 i båda riktningarna under morgonrusningen.

I nuläget finns ingen misstanke om brott i samband med händelsen.

 

Annons
Flygfyren

Skolan måste vara trygg även när det otänkbara händer

Publicerad Idag 06:00 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Skolan ska vara en plats för kunskap, gemenskap och framtidstro. Barn ska kunna gå till skolan utan rädsla, föräldrar ska känna sig trygga och skolans personal ska veta att det finns beredskap när något allvarligt inträffar.

Efter händelsen i Fagersta är det naturligt att ställa frågor om hur väl våra skolor är rustade för att hantera hot och våld. Vi kan aldrig helt eliminera risken för att en enskild människa begår ett våldsdåd. Men vi kan göra mer för att förebygga, upptäcka varningssignaler och minska konsekvenserna.

Det förebyggande arbetet är avgörande. Skolan måste kunna fånga upp elever som mår dåligt, hamnar i destruktiva miljöer eller riskerar att falla ur undervisningen. Därför måste skola, elevhälsa, socialtjänst och polis kunna samarbeta effektivt. Ingen ung människa ska behöva falla mellan stolarna.

Annons
Flygfyren

Den psykiska hälsan är en viktig del av detta. Elevhälsan behöver vara stark nog att upptäcka problem tidigt, samtidigt som barn och unga som behöver psykiatrisk vård måste få hjälp i tid. Tidiga insatser kan både förebygga lidande och minska risken för att problem växer sig stora.

Men förebyggande arbete räcker inte. Skolorna måste också vara förberedda på att hantera allvarliga situationer. Alla skolor behöver ha beredskapsplaner för allvarliga våldssituationer och arbeta löpande med säkerheten. Personal och skolledningar behöver veta vad de ska göra när något händer. Rutiner måste övas och samarbetet med polis och andra samhällsaktörer fungera.

Efter Fagersta måste händelseförloppet analyseras noggrant. Vilka varningssignaler fanns? Hur fungerade kommunikationen? Var rutinerna tillräckliga? Och vad kan andra skolor lära sig?

Skolans säkerhet kan heller inte skiljas från samhällets förmåga att upptäcka psykisk ohälsa, motverka radikalisering och stoppa rekrytering till våld. Mycket av ungas sociala liv sker på nätet, och det förebyggande arbetet måste därför också finnas där.

Målet är enkelt: ingen elev eller lärare ska behöva gå till skolan och känna att samhället inte är förberett. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra skoldåd. Men när det otänkbara ändå händer måste skolorna ha kunskapen, beredskapen och stödet att agera.

Och efteråt måste vi fråga vad vi kan lära oss och göra det bättre nästa gång.

Det är det minsta vi är skyldiga våra barn, elever och lärare.

Annons

Annons

Vad menar vi med trygghet?

Publicerad Igår 17:19 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När invånarna säger att trygghet är den näst viktigaste frågan inför valet, vad menar de då? Är det som min mamma sa till mig, att trygghet är när jag vet att jag kommer fram och får prata med någon när jag ringer vårdcentralen? Att jag får en snabb tid och ett gott bemötande? Eller är trygghet när jag lämnar mina barn på förskolan på morgonen och vet att någon ser dem, utmanar dem och tröstar dem under dagen när jag arbetar? Är trygghet att veta att jag inte kommer att behöva bo kvar hemma när jag börjar bli så dålig att jag inte längre kan gå i trappan eller ta bilen för att handla? Är trygghet att få utöva min tro utan att riskera trakasserier? Att det kommer rent vatten ur kranen? Att kollektivtrafiken fungerar så att jag kan ta mig till och från hemmet/jobbet? Eller är trygghet att få sjunga i kören varje torsdagkväll och ta en fika efteråt?

Trygghet kan vara så många olika saker; en bostad, ett arbete, mat på bordet, rätten att vara mig själv och ett nätverk av människor som bryr sig om mig.

Ändå talas det oftast om övervakningskameror, fler poliser, fler väktare, mer disciplinära åtgärder i skolan och hårdare straff när vi pratar om trygghet. Det är också inslag i ett tryggt samhälle, men bara en väldigt liten del av det som grundar tryggheten. Det är inslag som kan behövas när någonting inte längre är tryggt, men bygger i väldigt liten utsträckning upp trygghet och förtroende mellan människor. Polisen ska vara tillgänglig och synlig, ja, men blir det väldigt många poliser och väktare på en plats kan det skapa mer otrygghet eftersom det ger signaler i sig att någonting kan hända.

Annons

Det är viktigt att vi talar om trygghet för trygghet är en förutsättning för att människan ska fungera, för att barn ska lära sig något i skolan, för att vi ska våga umgås med varandra och delta i aktiviteter utanför hemmet. Trygghet är också en förutsättning för psykisk hälsa. Därför är det också viktigt att vi pratar om vad trygghet är.

Annons