Annons

Janne Westerlund är på “bettet” efter bitattacken – bjuder in till ny show

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2024-02-15 – av Daniel Rämsell
2 min läsning
Annons

Norrtäljeprofilen hoppar upp på sadeln igen med ny show, efter bitattacken. - Jag är på bettet nu, skojar Westerlund och skrattar. Tänk att man måste bli biten i armen för att få tummen ur och göra en ny show.

Efter en minst sagt en ovanlig händelse under en av sina föreställningar har den välkända ståuppkomikern och poddprofilen Janne Westerlund nu tagit sitt komiska uttryck till nya höjder. I Jannes nya show "Dom bästa bitarna - Standup", ser han fram emot att ställa sig på scenen på Restaurang Havspiren i Norrtälje den 23 februari. Det är med en blandning av spänning och humor han reflekterar över det som inspirerat honom till showen.

Kan du berätta vad det var som inspirerade dig till din nya show? 

Annons

- Idén kom upp tack vare det som hände förra året när jag blev biten av en kvinna under en show," säger Westerlund.

Det oväntade bettet under “Roligast i Roslagen” blev inte bara en viral sensation utan också en musa för den Sverigefinländska komikern, som är taggad att sätta igång igen.

- Nu kommer jag bjuda på mina bästa bits, säger han entusiastiskt, och lovar en meny av skratt fylld med allt från “finska frun“ till relationer, sex och politik.

Showen kommer även att kryddas med specialgäster som David Waldfogel, vinnaren av "Roligast i Roslagen", samt de lokala stjärnorna Malin Butler och Leo Lundberg, med producenten och komikern Martin Edsman som grädden på moset.

- Extra kul är att det gjorts en ”dokumentär”, av amerikanska filmaren Kirby Dicks om bettet, som alltså gått internationellt, säger Westerlund. Jag är på bettet nu, skojar han och skrattar. Tänk att man måste bli biten i armen för att få tummen ur och göra en ny show, avslutar han.

Annons

FAKTARUTA
När? Premiär fredagen den 23/2 klockan 20.00
Var? Restaurang Havspiren i Norrtälje.
Köp biljetter här  Eller fysiskt på Tullportsgatan 1

 

Därför finns det så många änder i Norrtäljeån

Publicerad Igår 13:45 – av Tobbe Rydsheim
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Gräsänderna har blivit en självklar del av stadsbilden i Norrtälje. Men den stora mängden fåglar i ån har en ovanlig förklaring. För snart hundra år sedan köpte staden in 16 änder från Skansen och försökte hålla dem kvar med ett staket.

Den som rör sig längs Norrtäljeån under vinterhalvåret är van vid att se stora mängder gräsänder samlade kring vattnet. Fåglarna har under generationer blivit ett välkänt inslag i centrala Norrtälje, men deras historia i staden går att spåra tillbaka till ett kommunalt beslut från 1929.

Det året köpte Norrtälje stad in 16 gräsänder från Skansen i Stockholm. Syftet var enligt kommunens kulturhistoriska material att ge stadens barn möjlighet att se och studera fåglarna på nära håll. För själva änderna betalade staden 50 kronor.

Annons

Tanken var samtidigt att fåglarna skulle hålla sig i en begränsad del av ån. Därför satsades ytterligare 200 kronor på ett staket under bron vid Stora Brogatan. Konstruktionen skulle hindra änderna från att ta sig därifrån.

Planen visade sig ha en tydlig svaghet. Änderna kunde flyga och tog sig snabbt utanför det avsedda området. Försöket att hålla dem kvar misslyckades därmed, men fåglarna stannade i trakten och enligt kommunens historieskrivning är dagens stora mängd gräsänder i Norrtäljeån en följd av satsningen.

Annons

Öppet exponerade likdelar i Kvisthamrabacken

Halloween i Roslagen

Publicerad 2026-10-27 – av Tobbe Rydsheim
Stora mängder skelettdelar ska ha legat öppet exponerade bland jordmassorna i backen under ett par dagar.
2 min läsning
Annons

Hösten 2005 började mänskliga ben dyka upp i jordmassor vid Kvisthamrabacken i Norrtälje. Massorna kom från markarbeten intill Norrtälje kyrka, där människor hade begravts under flera hundra år.

Vid Norrtälje kyrka pågick arbetet med den nya Mariagården. Under arbetet hade flera skelett redan hittats på själva kyrktomten.

När jordmassor senare kördes till Kvisthamrabacken upptäcktes även där mänskliga ben. Fynden väckte kritik, och en antikvarie vid Länsstyrelsen beskrev hanteringen som oetisk.

Annons

Enligt nya uppgifter till Allt om Norrtälje från ett förstahandsvittne ska omfattningen dessutom ha varit betydligt större än vad som framgick av den samtida rapporteringen.

- Stora mängder skelettdelar låg öppet exponerade bland jordmassorna i backen under ett par dagar, berättar hen.

Därefter ska benen ha försvunnit ur sikte.

- Jag vet inte om de samlades in eller om de täcktes när ytterligare jordmassor lades på platsen.

Församlingen uppgav vid tiden att man inte hade känt till gravar i just den del av marken som schaktades. Kyrkogården runt Norrtälje kyrka hade dock använts under flera hundra år. År 1831 utvidgades kyrkogården dessutom med omkring 500 kvadratmeter åt norr.

I den lokala debatten förekom även uppgifter om att särskilt marginaliserade människor skulle ha begravts i området.

Just norrsidan av äldre svenska kyrkogårdar hade historiskt ofta lägre status. De mest eftertraktade gravplatserna låg närmare kyrkan och på södra sidan, medan bland annat självspillingar och avrättade personer under vissa perioder kunde hänvisas till den norra delen. Kyrkogårdar kunde på så sätt spegla samhällets sociala hierarki även efter döden.

Annons

Det betyder inte att de ben som hamnade i Kvisthamrabacken kan kopplas till brottslingar eller andra utstötta grupper. Men det ger en historisk bakgrund till den debatt som uppstod kring fynden och frågan om vilka som egentligen hade begravts i området.

Exakt hur många människor kvarlevorna kom från är fortfarande oklart. Samtida medier rapporterade vid ett tillfälle om skelettdelar motsvarande ungefär en halv människa, men ben hade hittats både vid kyrkan och bland de bortforslade massorna. Den nya vittnesuppgiften pekar på att betydligt fler ben kan ha varit synliga vid Kvisthamrabacken än vad som då rapporterades.

- Att det rörde sig om mänskliga ben råder det ingen tvekan om, avslutar vittnet.

 

Annons

Borgmästaren halshöggs – sedan började spökhistorien

Halloween i Roslagen

Publicerad 2026-10-23 – av Tobbe Rydsheim
Nils Pedersson Humbla var borgmästare i Norrtälje och dog 1634.
1 min läsning
Annons

Norrtäljes borgmästare Nils Pedersson Humbla avrättades 1634 efter en dödlig misshandel. I den lokala berättartraditionen fick han sedan aldrig ro – utan började vandra huvudlös genom staden.

Nils Pedersson Humbla var ingen påhittad spökfigur. Han var borgmästare i Norrtälje och dog 1634.

Bakgrunden till hans död var brutal. Enligt lokalhistoriskt material misshandlade Humbla en gravid mjölnarhustru efter en konflikt. Både kvinnan och barnet ska ha avlidit efter misshandeln.

Annons

Humbla dömdes till döden och domen stod fast efter prövning i Svea hovrätt. I november 1634 avrättades han genom halshuggning på torget i Norrtälje.

Sedan tar sägnen vid.

I den lokala berättartraditionen sägs den avrättade borgmästaren senare ha visat sig som en huvudlös vålnad i staden. Berättelserna har särskilt knutits till området kring det gamla gevärsfaktoriet.

Hur gammal själva spökhistorien är går inte att slå fast utifrån det källmaterial som finns tillgängligt. Det går därför heller inte att veta hur snart efter avrättningen berättelserna började spridas. Men personen bakom vålnaden är historisk.

Fyra sekler senare lever hans namn fortfarande kvar.
Inte bara som borgmästare, utan  även som Norrtäljes huvudlösa spöke.

Annons

Annons

Komikern Felicia Tomala tar Morfars deckare till Kapellet

Publicerad 2026-10-23 – av Tobbe Rydsheim
Den 7 november kommer komikern Felicia Tomala till Kapellet med föreställningen Morfars deckare – en blandning av standup, berättande och mordgåta.
1 min läsning
Annons

Den 7 november kommer komikern Felicia Tomala till Kapellet med föreställningen Morfars deckare – en blandning av standup, berättande och mordgåta.

Föreställningen bygger på ett manus som Tomala hittade i sin morfars dödsbo. I berättelsen hade morfadern skrivit in sig själv som huvudperson och hjälte i en egen deckarhistoria.

Det blev utgångspunkten för Morfars deckare, där publiken får följa med in i en värld av mordgåtor, udda karaktärer och oväntade vändningar.

Annons
Flygfyren

Föreställningen kombinerar klassisk deckardramaturgi med standup och personligt berättande. Enligt ett pressmeddelande är resultatet en humoristisk föreställning där morfaderns manus och Tomalas egna perspektiv vävs samman.

Morfars deckare spelas på Kapellet den 7 november.

Annons
Flygfyren