Annons

Mumik ger möjlighet till kultursamarbete

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2021-12-10 – av Redaktionen
2 min läsning
Annons

RIMBO Ett samarbete mellan Tiohundras verksamhetsområde Funktionsstöd och Kulturskolan i Rimbo är tänkt att ge alla, oavsett funktionsvariationer, möjlighet att delta i olika kulturaktiviteter. Ett projekt kallat Mumik.

Mumik, MentorsUtveckling Med Integrerad Kulturverksamhet är ett projekt som har som mål att möta den stora efterfrågan på medverkan inom dans, sång, musik och teater. Detta genom att varaktigt bredda utbudet inom daglig verksamhet. Projektet finansieras med drygt 5,7 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden.

De två målgrupper som är tänkta att vara avsedda för projektet är ungdomar och vuxna personer med funktionsnedsättning som har en LSS-insats eller daglig verksamhet inom Tiohundra, och kulturskolans elever och deras verksamheter.

Annons

I första delen av projektet kommer deltagarna från Tiohundra få möjlighet att prova på olika kulturformer såsom dans, sång, musik och teater. Senare kommer Kulturskolan i Rimbos elever att integreras med alla deltagare.

– Det som känns spännande med Mumik är att det blir ett projekt med många nya möten mellan människor, som kanske inte haft möjlighet att mötas tidigare. Mötena sker dessutom över det delade intresset för kultur, säger Elina Widnersson, projektledare för Mumik i ett pressmeddelande.

Idrottsföreningen Roslagen SOL kommer att ha ett antal ungdomar aktiva i föreningen som under projekttiden att utbildas till mentorer.

Att ungdomarna själva har särskilda behov av stöd ger en positiv signal till deltagarna de ska stötta.

– Vi ser verkligen fram emot att få vara delaktiga i projektet. Många av våra deltagare har ett stort intresse för musik, sång och dans. Jag tror att det här kommer att bli ett riktigt lyckat och givande samarbete för alla parter, säger Marie-Louise Viklund, enhetschef inom daglig verksamhet i Tiohundra i pressmeddelandet.

Samarbetet mellan Tiohundra och Kulturskolan i Rimbo ska mynna ut i en gemensam föreställning, med premiär 2024.

– Den som vill kommer då att kunna medverka antingen på eller bakom scenen. Det kommer även finnas möjlighet att arbeta med kulisser och rekvisita. Det ska bli så oerhört kul att komma igång, säger Elina Widnersson.

Annons
Flygfyren

MITT ROSLAGEN

Annons
Laddar bokningsbara aktiviteter…

Roslagens unga: Bussarna måste bli bättre

Publicerad Idag 07:30 – av Tobbe Rydsheim
Robert Beronius (L), Thomas Imeryd (KD), Jacob Heitmann (SD), Isabella Roswall (ungdomsrådet), Trazy Eriksson (ungdomsrådet), Ulrika Falk (S), Albin Viktorsson (M), Jacob Christman (C) och Örjan Grönlund (V) under dialogträffen i juni.
2 min läsning
Annons

Fler bussar, fler platser att träffas på och ökad trygghet. Det är några av de tydligaste önskemålen när 441 förslag från unga i Norrtälje kommun har sammanställts.

Under våren besökte Norrtälje kommun sex skolor för att fråga elever vad som behöver förbättras för unga i kommunen. Totalt samlades 441 synpunkter och förslag in, som senare låg till grund för en dialogträff mellan ungdomar, politiker och tjänstepersoner i juni.

Kollektivtrafiken sticker ut som den fråga som engagerar mest. Ungdomarna beskriver hur busstider och långa avstånd påverkar möjligheten att ta sig till skolan, träffa vänner och delta i fritidsaktiviteter. Bland önskemålen finns fler kvällsavgångar, bättre anpassade tidtabeller och tätare busstrafik.

Annons
Flygfyren

Liknande synpunkter återkommer från ungdomar i olika delar av kommunen, oavsett om de bor i Norrtälje stad, Rimbo, Hallstavik eller på landsbygden.

Även bristen på mötesplatser lyfts fram. Flera unga vill ha fler ställen där de kan träffa kompisar på kvällstid, framför allt på mindre orter. Det efterfrågas också fler aktiviteter riktade till äldre ungdomar och platser där det går att umgås utan att behöva köpa något.

Tryggheten är det tredje stora området. Förslagen handlar bland annat om bättre belysning, tryggare offentliga miljöer och fler närvarande vuxna. I ungdomarnas svar kopplas trygghet också till situationen i skolan, psykiskt välbefinnande och möjligheten att känna sig lyssnad på.

– Många av de frågor som lyftes handlar om sådant som påverkar oss varje dag, säger Trazy Eriksson från ungdomsrådet i kommunens pressmeddelande.

Kommunen ser också likheter mellan ungdomarnas synpunkter och resultaten i Stockholmsenkäten, där bland annat stress och trygghet återkommande har pekats ut som viktiga frågor bland unga.

Rapporten sammanfattar tre övergripande behov: fungerande kollektivtrafik, en meningsfull fritid och en trygg vardag. Materialet ska nu användas i kommunens fortsatta arbete med ungas delaktighet och inflytande.

 

Annons
Flygfyren

Annons

Kvinna allvarligt skadad efter lastbilskrocken på E18

Publicerad 2026-08-27 – av Tobbe Rydsheim
En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.
1 min läsning
Annons
Flygfyren

En kvinna i 50-årsåldern vårdas fortfarande på sjukhus efter tisdagens lastbilsolycka på E18 mellan Söderhall och Brottby. Polisen utreder nu vad som orsakade kraschen.

Olyckan inträffade vid sjutiden på tisdagsmorgonen när en lastbil av okänd anledning körde igenom vajerräcket och kolliderade med en mötande lastbil.

Föraren i den lastbil som hamnade i motsatt körfält, en kvinna i 50-årsåldern, fördes till sjukhus med ambulanshelikopter. På onsdagen uppgav polisen för Norrtelje Tidning att kvinnan är allvarligt skadad och fortfarande vårdas på sjukhus.Föraren av den andra lastbilen ska enligt tidningen ha klarat sig utan fysiska skador.

Annons

Olyckan ledde till totalstopp på E18 i båda riktningarna under morgonrusningen.

I nuläget finns ingen misstanke om brott i samband med händelsen.

 

Annons

Skolan måste vara trygg även när det otänkbara händer

Publicerad 2026-08-27 – av Robert Beronius
2 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Skolan ska vara en plats för kunskap, gemenskap och framtidstro. Barn ska kunna gå till skolan utan rädsla, föräldrar ska känna sig trygga och skolans personal ska veta att det finns beredskap när något allvarligt inträffar.

Efter händelsen i Fagersta är det naturligt att ställa frågor om hur väl våra skolor är rustade för att hantera hot och våld. Vi kan aldrig helt eliminera risken för att en enskild människa begår ett våldsdåd. Men vi kan göra mer för att förebygga, upptäcka varningssignaler och minska konsekvenserna.

Det förebyggande arbetet är avgörande. Skolan måste kunna fånga upp elever som mår dåligt, hamnar i destruktiva miljöer eller riskerar att falla ur undervisningen. Därför måste skola, elevhälsa, socialtjänst och polis kunna samarbeta effektivt. Ingen ung människa ska behöva falla mellan stolarna.

Annons

Den psykiska hälsan är en viktig del av detta. Elevhälsan behöver vara stark nog att upptäcka problem tidigt, samtidigt som barn och unga som behöver psykiatrisk vård måste få hjälp i tid. Tidiga insatser kan både förebygga lidande och minska risken för att problem växer sig stora.

Men förebyggande arbete räcker inte. Skolorna måste också vara förberedda på att hantera allvarliga situationer. Alla skolor behöver ha beredskapsplaner för allvarliga våldssituationer och arbeta löpande med säkerheten. Personal och skolledningar behöver veta vad de ska göra när något händer. Rutiner måste övas och samarbetet med polis och andra samhällsaktörer fungera.

Efter Fagersta måste händelseförloppet analyseras noggrant. Vilka varningssignaler fanns? Hur fungerade kommunikationen? Var rutinerna tillräckliga? Och vad kan andra skolor lära sig?

Skolans säkerhet kan heller inte skiljas från samhällets förmåga att upptäcka psykisk ohälsa, motverka radikalisering och stoppa rekrytering till våld. Mycket av ungas sociala liv sker på nätet, och det förebyggande arbetet måste därför också finnas där.

Målet är enkelt: ingen elev eller lärare ska behöva gå till skolan och känna att samhället inte är förberett. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra skoldåd. Men när det otänkbara ändå händer måste skolorna ha kunskapen, beredskapen och stödet att agera.

Och efteråt måste vi fråga vad vi kan lära oss och göra det bättre nästa gång.

Det är det minsta vi är skyldiga våra barn, elever och lärare.

Annons

Annons