Annons

Musikklasserna på Roslagsskolan firar 30 år med stor jubileumskonsert

Uppdaterad 2025-08-20, Publicerad 2024-05-14 – av Daniel Rämsell
Roslagsskolans musikklasser firar 30 år av kreativ utveckling och musikaliska framgångar med en stor vårkonsert den 5 juni. FOTO: Privat
3 min läsning
Annons

Roslagsskolans musikklasser firar 30 år av kreativ utveckling och musikaliska framgångar med en stor vårkonsert den 5 juni. Kvällen bjuder på musikaliska framträdanden från både nuvarande och tidigare elever och förväntningarna på kvällen är höga.

I tre årtionden har musikklasserna vid Roslagsskolan i Norrtälje varit en fristad för musikalisk profilerad utbildning och utveckling. Från att ha startats som en nytänkande satsning för trettio år sedan har utbildningen blivit ett signum för kommunen, med fokus på att föra musikalisk passion och talang till nya generationer.

- Det är fantastiskt att se hur lång tid vi har kunnat hålla på med detta, och ännu mer fantastiskt att kunna välkomna tillbaka gamla elever för att fira tillsammans, säger musikläraren Ester Årman, som varit en del av lärarstaben på Roslagssskolan i åtta år.

Annons

Nu anordnar man alltså ett trettioårsjubileum där gamla elever, lärare och nuvarande elever samlas för att fira musikklassernas framgångar genom åren.

- Det var faktiskt en mamma till en elev som går i musikklass nu som uppmärksammade mig på detta. Vi spann vidare på idén om en återträff och har involverat Sven Fredriksson, som länge arbetat med musikklasserna, berättar Årman.

Med över 300 tidigare elever inbjudna och förhoppningar om fler, ser Årman och hennes kollegor fram emot en minnesvärd kväll på Roslagsskolan.

- Vi startar med vårkonserten där de nuvarande eleverna får chansen att visa upp sig. Efter pausen följer uppträdanden från våra körer och sedan en stor gemensam kör bestående av såväl nuvarande som tidigare elever, berättar Årman.

Under kvällen kommer det att bjudas på tillbakablickar på åren som har gått och intervjuer med tidigare lärare på scenen.

- Ett roligt inslag under kvällen är att tidigare musiklärare kommer att intervjuas på scenen, berättar Årman.

Vad kan man förvänta sig för uppträdanden?
- Vi har valt ut sju låtar som representerar både dåtid och nutid, vilket blir jättekul, säger Årman.

Annons
Flygfyren

Vad tror du är anledningen till att man lyckats bedriva musikklasserna under tre decenier?
- Att vi har varit verksamma i trettio år visar att detta är ett välfungerande koncept. Musiklasserna är den enda kvarstående profilutbildningen i Norrtälje och vi vill synliggöra vår verksamhet och satsar såklart på att fortsätta bedriva musikklasserna, säger Årman.

Är det något som särskiljer musikklasselever från övriga elever?

- Man kan inte dra alla över en kam såklart, men för att bli antagen till musiklassen behöver man ha arbetat mot ett mål tidigare, lärt sig spela ett instrument eller sjunga, vilket bevisar att man är kapabel till att arbeta hårt för att nå ett mål, säger Ester.

Vad tror du är det viktigaste man får med sig efter sin tid i musikklass?

- Eleverna lär sig att samarbeta och arbeta mot gemensamma mål på ett sätt som de har nytta av i många andra sammanhang i livet. Det finns en stark teamkänsla och en förståelse för att man måste kämpa och aldrig ge upp, berättar hon.

Kvällen kommer att avslutas med en stor gemensam kör där alla elever, gamla som nya, samlas. Det blir ett firande av musik, minnen och gemenskap.

- Det här blir en perfekt spegling av musikklassernas tre decennier och vi hoppas på att så många som möjligt kommer avslutar Årman.

Annons

FAKTARUTA - Jubileumskonsert för Roslagsskolans musikklasser

Datum: 5 juni

Plats: Roslagsskolan, Norrtälje

Tid: Startar kl. 18.00 - mingel från 17.00, 16.00 för tidigare elever.

KOSTNAD: 50 kronor, biljetter köps i dörren.

Laddar bokningsbara aktiviteter…

Lärarna måste få vara lärare igen

Publicerad Idag 06:00 – av Robert Beronius
3 min läsning
Annons
Flygfyren

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det tog tid. Alldeles för lång tid. Men nu rör sig regeringen äntligen i rätt riktning. Att återreglera lärarnas undervisningstid och minska den administrativa bördan är inte bara välkommet. Det är nödvändigt. Det är reformer som går till kärnan av skolans problem. För utan lärare som har tid att undervisa, finns det ingen fungerande skola. 

Under åratal har signalerna varit tydliga. Lärare vittnar om en arbetssituation som inte går ihop. Det som borde vara yrkets kärna – att planera, genomföra och följa upp undervisningen – pressas undan av dokumentationskrav, administration och sidouppgifter. Resultatet är inte svårt att räkna ut: stress, utbrändhet och i allt fler fall lärare som lämnar yrket.

Det här är inte en slump. Det är en direkt följd av politiska beslut. När staten på 1990-talet släppte kontrollen över lärarnas undervisningstid försvann också ett viktigt skydd. I stället öppnades dörren för en utveckling där undervisningstiden kunde pressas upp, samtidigt som tiden för för- och efterarbete krympte. Det kan ha sett effektivt ut på papperet – men i klassrummet blev konsekvenserna de motsatta.

Annons

Mindre tid för planering ger sämre undervisning. Sämre undervisning drabbar eleverna. Därför är det ett viktigt besked att regeringen, pådriven av Liberalerna, nu vill återinföra en reglering av lärarnas arbetstid. Ett tak för undervisning och ett golv för planeringstid är inte detaljstyrning – det är att återupprätta rimliga villkor för ett av samhällets viktigaste yrken.

Det är också välkommet att den administrativa bördan ses över. Krav som vuxit fram utan eftertanke rensas nu bort. Att utvecklingssamtal inte måste hållas slentrianmässigt varje termin och att mindre incidenter inte behöver dokumenteras in absurdum är inte nedskärningar – det är sunt förnuft. Lärare ska inte vara administratörer. De ska vara lärare.

Samtidigt räcker inte nationella beslut hela vägen. Även kommunerna måste ta sitt ansvar. I Norrtälje finns exempel på satsningar som faktiskt stärker yrkets attraktivitet – högre löner, bättre arbetsvillkor och konkreta förbättringar i vardagen. Det visar att förändring är möjlig.

Kontrasten mot andra delar av landet är talande. Där tvingas lärare spara på kaffe, arbeta i korridorer eller till och med på toaletter för att hinna med. På vissa håll får de själva samla in pengar till läromedel. Det är inte bara ovärdigt – det är ett systemfel.

Ska svensk skola återfå kvalitet och arbetsro krävs en tydlig prioritering: kunskap först, läraren i centrum.

Här förtjänar Liberalerna erkännande. I en politisk miljö där mycket handlar om symboler driver partiet konkreta reformer som faktiskt förbättrar undervisningen. Det är så skolpolitik borde se ut. För i slutändan är sambandet enkelt. När lärarna får tid att undervisa, får eleverna bättre undervisning. Och det är där allt börjar.

Annons

Annons
Flygfyren

Sommarlovet ska inte vara en väntsal

Publicerad Igår 17:44 – av Catarina Wahlgren
Catharina Wahlgren
3 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Idag börjar skolan igen efter sommaren för många av våra barn och ungdomar. I våras gick 88,3% av alla niondeklassare i de kommunala grundskolorna ut med behörighet till gymnasieskolans nationella program. För många av dem var skolavslutningen en början på något nytt. De visste redan vilken gymnasieskola de skulle börja på, vilket program de kommit in på och kanske redan vilka kompisar de kommer att gå tillsammans med i höst. De kunde börja förbereda sig, köpa det som behövs och framför allt se fram emot nästa steg.

Men så har inte sommaren sett ut för alla.

I Norrtälje kommun var det omkring 12 procent av eleverna som inte når gymnasiebehörighet. För många av dem har skolgången varit kantad av svårigheter. När deras klasskamrater går på sommarlov och vet vad som väntar i augusti kan de behöva gå hela sommaren i ovisshet. Först senare kommer beskedet om de får börja på ett introduktionsprogram och vilken väg som väntar.
Det är just de ungdomarna som kanske behöver samhällets stöd allra mest.

Annons

Därför är kommunens sommarjobb så viktiga. Alla ungdomar lyckas inte själva hitta ett jobb. Alla har inte föräldrar som har kontakter eller kan ordna en plats. Kommunala sommarjobb och Norrtälje kommuns satsning Egen sommar är insatser som ger lön, erfarenheter och en känsla av att vara behövd eller att klara av någonting på egen hand; erfarenheter av att lyckas.

Vi gör mycket bra, men vi kan göra mer för vad händer med de ungdomar som inte får ett sommarjobb och inte har en given plats på gymnasiet till hösten? Är det någon som tar kontakt med dem? Finns det någon som frågar hur sommaren känns när framtiden är oviss? Någon som pratar om vad som händer i höst och vilka vägar som finns? Annars är de ett lätt mål för rörelser som vill erbjuda snabba lösningar.

Gymnasieskolorna gör generellt, såvitt jag vet, ett viktigt och bra arbete för att ta emot de elever som inte är behöriga till gymnasiets nationella program. Där görs insatser för eleverna som vi kanske hade velat se mycket tidigare. Borde inte ansvaret för detta ligga på grundskolan? Det är där eleverna har gått i nio år och ibland kan jag nog tycka att de kommer ganska lindrigt undan.

Att omkring var åttonde elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet är inte bara en individuell känsla av misslyckande. Det är ett misslyckande för skolan och för samhället. Och det kostar dessutom stora pengar när gymnasieskolan sedan behöver lägga omfattande resurser på att reparera det som inte fungerade i grundskolan.

Sommarlovet mellan nian och gymnasiet ska inte vara en väntsal för dem som inte klarat skolan. Det ska vara en bro till framtiden. Kommunen behöver erbjuda sommarjobb till de ungdomar som inte hittar ett själva och alla ungdomar som svävar i ovisshet bör personligen kontaktas för att känna att även de är på väg mot framtiden.

Alla ungdomar behöver inte samma väg. Men alla har rätt att veta att det finns en väg. Det är det minsta vi kan kräva av en jämlik skola.

Annons

Annons

Unga företagare slog omsättningsrekord

Publicerad Igår 12:23 – av Tobbe Rydsheim
Sommarens deltagare i Egen sommar omsatte tillsammans över en halv miljon kronor.
1 min läsning
Annons

Sommarens deltagare i Egen sommar omsatte tillsammans över en halv miljon kronor. Företagsskolan avslutades med pitchar och prisutdelning på Stadshotellet.

De unga entreprenörerna i Norrtälje slog i sommar nytt omsättningsrekord inom kommunens satsning Egen sommar. Tillsammans drog deltagarnas företag in mer än en halv miljon kronor.

– Så kul att intresset för entreprenörskap och företagande fortsätter växa bland Norrtäljeungdomarna, säger utbildningsledaren Samuel Christiernin.

Annons
Flygfyren

Egen sommar är en entreprenörsskola som drivs av Norrtälje kommun. Deltagarna inleder sommaren med en intensivkurs på omkring en och en halv vecka, där de får lära sig grunderna i företagande och utveckla sina affärsidéer.

Därefter driver ungdomarna sina verksamheter på egen hand under sommarlovet, med möjlighet till löpande handledning från utbildningsledarna.

– Ung ambition och drivkraft smittar av sig, så alla blir vinnare, säger Samuel Christiernin.

Årets omgång avslutades på torsdagskvällen på Stadshotellet i Norrtälje. Där fick deltagarna presentera sina företag inför en jury innan flera priser delades ut.

Förstapriset gick till 17-årige Noel Molander, som drivit Molanders Fönsterputs. Han belönades med 10 000 kronor från Roslagens Sparbank samt en klocka och ett diplom.

Priset för årets affärsidé gick till Rakel Söderlind och hennes företag Rakels fiol. Gruppen bakom Glass på hjul fick utmärkelsen för årets muntliga presentation.

Annons

Annons

SD står upp för att stoppa förtrycket av flickor

Publicerad 2026-08-15 – av Carl Eos
Carl Eos
2 min läsning
Annons

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ifrah Yuusuf berättar för Expressen hur hon som nioåring pressades att ta på sig slöjan. Det skedde delvis för att hon ville likna sin mamma, men framför allt för att omgivningen i det somaliska området krävde det. Hon levde under ständig kontroll. Äldre kvinnor skvallrade, männen höll koll på ensamstående mammor och varje felsteg riskerade att drabba familjen.

När hon en dag såg en flicka i mellanstadieåldern smyga av sig slöjan och gömma den i skolväskan förstod hon hur starkt förtrycket satt. Hon själv vågade aldrig göra samma sak. Den händelsen fastnade i minnet och blev en påminnelse om den osynliga gränsen mellan det tillåtna och det förbjudna som styrde hela hennes uppväxt.

I dag bär hon inte längre någon slöja. När hon ser fem- och sexåringar med huvudduk blir hon ledsen. Minnen från den egna barndomen kommer tillbaka och påminner henne om den frihet hon aldrig fick uppleva. Därför vill hon se ett förbud mot slöja på barn. Hon har sett hur kontrollen från grannar och äldre i området upprätthöll hedersnormerna långt starkare än föräldrarna själva. När familjen senare flyttade från det utsatta området märkte hon genast skillnaden. Plötsligt kunde hon andas friare och modern bad till och med om ursäkt för det som hänt.

Annons

Alltför länge har många i det offentliga samtalet beskrivit slöjan som bara ett klädesplagg. Den framställningen ignorerar verkligheten för de flickor som tvingas bära den. Vi måste sluta låtsas som att förtrycket av flickor och kvinnor inte finns. Det finns och det syns tydligt i de områden där hedersnormerna styr vardagen.

När Sverigedemokraterna tar upp frågan om slöjförbud gör de rätt. Att frågan länge behandlats som för känslig att diskutera har bara låtit hedersförtrycket fortsätta i det tysta. Ifrah Yuusufs erfarenhet visar att tystnaden kostar. Den skapar generationer av unga som växer upp utan att få äga sina egna kroppar och val. Det är dags att prioritera barns frihet framför rädslan att stöta sig.

Annons